I och med att aktieåterköp blir allt vanligare, blir det dessutom viktigare att förstå vad som kan förklara hur marknaden reagerar på annonseringarna av dessa. Tidigare forskning har visat att särskilda demografiska faktorer bland företagsledningar kan ha betydliga effekter på denna marknadsreaktion. I linje med detta är syftet med denna studie att undersöka huruvida åldern av styrelseledamöter och VD:s påverkar marknadens reaktion på annonseringar av aktieåterköp. Studiens undersökning utgår från åren 2010 till 2019. Med ett urval på 192 observationer består undersökningen huvudsakligen av en eventstudie och en efterföljande multipel regressionsanalys. Undersökningen ger blandade resultat. Studien finner viss indikation på att det föreligger ett positivt samband mellan åldern av styrelseledamöter och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp. Denna indikation är inte övertygande men det föreslår att det potentiella sambandet vore intressant att studera vidare. Gällande åldern av VD:s och avvikelseavkastningen vid annonseringar av aktieåterköp, finner studien inga samband.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

Det senaste decenniet har användandet av sociala medier exploderat och blivit en plattformdär information och tips om aktier och investeringar delas ut. Unga personer är de störstaanvändarna av sociala medier, och tidigare studier visar att denna åldersgrupp uppvisar ettmer riskfyllt beteende på aktiemarknaden. Syftet med denna studie var således att undersökahuruvida det finns ett samband mellan aktivitet på sociala medier och riskbenägenhet. Vidareundersöktes om tre variabler - överdrivet självförtroende, ångeraversion och kognitivdissonans - hade en medierande effekt i sambandet mellan aktivitet på sociala medier ochriskbenägenhet. En kvantitativ metod med en enkätstudie användes för studiensdatainsamling. Statistiska mått, däribland regressionsanalys och medieringsanalys, användesför att besvara forskningsfrågan. Resultaten visade att sociala medier har en statistisktsignifikant effekt på riskbenägenhet på aktiemarknaden, och att överdrivet självförtroende haren statistiskt signifikant medierande effekt på relationen. Det fanns inga belägg ellerindikationer på att kognitiv dissonans och ångeraversion har en medierande effekt.Sammanfattningsvis visade studien att aktivitet på sociala medier i investeringssyfte kanbidra till ökad riskbenägenhet, och att överdrivet självförtroende har en viktig roll sommedierande variabel i förhållandet. / The last decade, the use of social media has escalated and become a platform whereinformation and tips about stocks and investments are shared. Young individuals aregenerally the most frequent users of social media, and studies also show that the same agegroup displays a more risk-prone behavior in financial markets. Therefore, the purpose of thisstudy was to examine the potential effect of social media activity on risk propensity on thestock market. Furthermore, the study investigated whether the three variables -overconfidence, regret aversion, and cognitive dissonance - could be classified as a mediatingvariable between social media activity and risk propensity. The study was conducted using aquantitative method, employing a survey, where 130 people responded. Statistical measuressuch as regression analysis and mediation analysis were used to answer the research question.The results showed that social media has a statistically significant effect on risk propensity onthe stock market, and that overconfidence has a statistically significant mediating effect onthe relationship. There was no evidence or indication that cognitive dissonance or regretaversion has a mediating effect. In summary, the study demonstrated that use of social mediain investment purposes can increase risk willingness, and that overconfidence plays animportant role as a mediating variable in this relationship.