Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Svenska Flygvapnet har under de senaste årtiondena lagt ned mycket resurser på att motverka den bistra haveristatistik som präglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsäkerheten. Detta har lett till inställningen att inget får hända och att flygsäkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mål. Flygvapnets huvuduppgift är att genomföra väpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mått av risktagning är nödvändigt. Frågan är om ett alltför starkt flygsäkerhetsklimat med fokus på att regler är till för att följas, kan leda till att man inte är beredd att ta de risker som kan vara nödvändiga för att vara effektiv i strid. Är det bevingade ordspråket ”Train as you will fight” tillämpbart på Sveriges Flygvapen? Denna uppsats syftar till att undersöka och diskutera balansen mellan risktagning och flygsäkerhet i Flygvapnets stridsflygverksamhet.  Detta sker genom att följande frågeställningar undersöks: Vilken formell syn finns på flygsäkerhet och risktagning i Flygvapnet? Vilka uppfattningar finns om risktagning och flygsäkerhet inom Flygvapnet? Hur förhåller sig uppfattningarna om risktagning i relation till de formella kraven på risktagning? Genom metodtriangulering av följande tre metoder: textanalys av styrande verk, intervjuer med centrala beslutsfattare och enkätundersökning om stridspiloters och flygstridsledares uppfattningar nås ett resultat som visar på att Flygvapnet har ett klimat som präglas av inställningen att man inte bryter mot flygsäkerhetsregler och att dessa uppfattas ha högre prioritet än verksamhetsmål.  Då resultatet möter teoribildningen ger det slutsatsen att klimatet kan medföra effektivitetsproblem i situationer som reglerna inte är skapade för och då ett ökat risktagande är nödvändigt.

De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.