No description available.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning. Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning.  Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag. / Aim: This study has been conducted to find out how the motivation factors of self-realization, fellowship and altruism (in social issues) are motivating for leaders in social enterprises. Method: The study is based on a qualitative method and we have used semi-structured interviews where 10 different leaders in social enterprises have been interviewed. To obtain a result from the empirical data, we have used a thematic analysis and open coding. Result & Conclusions: After this study implementation we found that fellowship is the motivating factor that has the biggest impact for a leader in social enterprise, followed by self-realization and finally altruism (in social issues). This was surprising when earlier research more focused on altruism as the motivating factor that affects a leader in social enterprises the most. Contribution of the thesis: We present a new aspect to what motivates a leader in social enterprises than previous research has shown. This creates a greater and deeper understanding of why a person wants to work as a leader in social enterprise.

De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.

Bakgrund: Tidigare studier på området socialt entreprenörskap visar på att sociala företag syftar till att skapa socialt värde. Hur detta värde skapas har dock varit svårt att konkretisera. Med anledning av att flera sociala företag med fokus på att öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden grundats de senaste åren, är det av intresse att studera hur dessa företag skapar socialt värde. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald. Metod: Studiens forskningsdesign är av kvalitativ karaktär och följer en abduktiv ansats. Studien undersöker ett socialt företag och dess partnerföretag och deras gränsöverskridande samarbete i form av ett mentorskapsprogram. Empiriinsamlingen har utförts genom kvalitativa intervjuer, etnografi samt dokumentstudier. Slutsats: Studien finner fem olika aspekter som beskriver hur socialt värde kan skapas genom ett samarbete över sektorsgränserna i samhället. Den första aspekten som identifierats är möten, vilken är den mest centrala förutsättningen för att kunna skapa socialt värde i ett gränsöverskridande samarbete. Utöver den aspekten finner studien att ansvarstagande, samverkan, nätverksskapande och kulturskillnader är aspekter som bidrar till socialt värdeskapande. / Background: Previous research within social entrepreneurship has shown that social enterprises are aiming to create social value. How the value is created is hard to concretize. Due to the fact that several social enterprises focusing on increasing the diversity of the Swedish labor market have been founded in recent years, the key interest is to study how these enterprises create social value. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how social enterprises, in collaboration with organizations across sectorial boarders in society, can create social value through their aim for a higher diversity on the Swedish labor market. Method: The research design is of qualitative nature and follows an abductive approach. The study investigates a case in the form of a social enterprise and its partner companies and their cross-sectoral cooperation in the form of a mentorship program. Empirical collection has been conducted through qualitative interviews, ethnography and documentary studies. Conclusion: The study finds five different aspects that describe how social value can be created through cooperation across the sectoral boundaries in society. The first aspect identified is the meeting, which is the most central prerequisite for creating social value in cross-sectoral cooperation. In addition to this aspect, the study finds that responsibility, collaboration, networking and cultural differences are aspects that contribute to social value creation.

Malmökommissionen belyser invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad i Malmöoch lyfter även sysselsättning vara en av de viktigaste faktorerna för att uppnå godhälsa. Föreliggande studie har utfört 15 kvalitativa intervjuer på detarbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla trappan. Syftetmed studien är att skapa förståelse för hur det sociala arbetsintegrerande företagetoch kvinnokooperativet Yalla trappans praktik- och studieprogram Y-allas väg tillarbete arbetar för att stärka invandrade kvinnor i Malmö. Syftet är ävenledes attundersöka hur de deltagande kvinnorna upplever verksamheten och således vilkenbetydelse Y-allas väg till arbete har för kvinnorna. Intervjumaterialet haranalyserats med hjälp av de teoretiska begreppen erkännande, sörjbarhet ochempowerment. Den avslutande diskussionen och resultaten lyfter vikten av attYalla trappan är utformad utifrån deltagarnas behov. Diskussionen och resultatenlyfter även relevansen av att vara delaktig i en stärkande gemenskap för att kunnaskapa medvetenhet och förändring. Slutligen problematiserar studien huruvidastyrkan som skapas inom verksamheten även erhålls utanför kollektivet. / The Malmö Commission highlights the low employment rate of immigrant women in Malmö and underlines employment as being one of the most important factors for achieving good health. This study is conducted through 15 qualitative interviews with women involved in the labor-integrating social enterprise and women cooperative Yalla trappan. The aim of the study is to understand how the Yalla trappan trainee- and study program Y-allas väg till arbete works with strengthening immigrant women in Malmö. The purpose is to examine how the participating women experience the participation and thus the significance of the programme Y-allas väg till arbete. The empirical material has been analyzed through the theoretical concepts of recognition, mournfulness and empowerment.The discussion and results concludes the importance of Yalla trappan being designed based on the needs of the participants at the core. The discussion and results highlights the importance of a strengthening community that enables the creation of awareness and change. Concludingly, the study questions how the strength created within the community can be maintained outside of the collective.

<p>I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa</p><p>intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende,</p><p>initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit</p><p>slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden.</p> / <p>Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life.</p><p>We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances,</p><p>however, produces large negative consequences for individuals.</p><p>Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are</p><p>accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their</p><p>diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.</p>

I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet. Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende, initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden. / Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life. We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances, however, produces large negative consequences for individuals. Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.

Föreliggande rapport har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren Café Forsnäs. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur den visuella identiteten för Café Forsnäs arbetsintegrerande sociala företag (ASF) bör se ut för att förmedla deras värdeord och vision, medmänsklighet. Studien inledes med en semistrukturerad intervju med Café Forsnäs för att få djupare inblick i företagets värdeord och vision. En visuell observation utfördes med syftet att få överblick hur andra ASF:s väljer att profilera sig. En semistrukturerad intervju utfördes med ett redan etablerat företag med sociala mål med syftet att ta reda på hur andra sociala företag ser på sin visuella identitet. Ytterligare en semistrukturerad intervju genomfördes med arbetstagande i ett företag med sociala mål. Syftet var att ta reda på om det visuella uttrycket hos ett företag var en avgörande faktor vid sökandet av praktik- eller arbetsplats. En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka hur Café Forsnäs vision bäst skulle förmedlas: Ett medmänskligt, ekologiskt café på landet. Baserat på enkätundersökningen påbörjades designarbetet i nära samarbete med uppdragsgivaren. Från undersökningen har det framgått att företag med sociala mål oftast inte prioriterar sin visuella identitet. Det framkom också att det är av stor vikt för ett ASF att framstå som strukturerad och seriös gentemot myndigheter och samarbetspartners. Forskning visar att en tydlig visuell identitet bidrar till ett seriöst intryck och slutsatsen som kan dras är att ett ASF därför bör ha en visuell identitet som tydligt kommunicerar företagets vision. Den visuella identiteten skapades utifrån känslan som framkom av enkätundersökningen och utifrån diskussioner med uppdragsgivaren. / This survey is conducted in collaboration with Café Forsnäs. The purpose of the survey was to find out how the visual identity of Café Forsnäs work integration social enterprise should look to convey their value and vision, humanity. The study starts with a semi-structured interview with Café Forsnäs for a deeper insight into the company's value and vision. A visual observation was performed with the purpose of gaining an overview of how other work integration social enterprises choose to profile themselves. A semi-structured interview was conducted with an already established company with social goals with the purpose of finding out how other social enterprises look at their visual identity. A further semi-structured interview was conducted with employees in a company with social goals. The purpose was to find out if the visual expression of a company was a decisive factor in the search for an internship or workplace. A survey was conducted with the aim of exploring how Café Forsnäs vision was best served: a charitable, organic café in the country. Based on the survey, design work began in close cooperation with the client. From the survey it has been found that companies with social goals usually do not prioritize their visual identity. It also emerged that it is very important for a work integration social enterprise to appear structured and serious towards authorities and partners. Research shows that a clear visual identity contributes to a serious impression and the conclusion that can be drawn is that a work integration social enterprise should therefore have a visual identity that clearly communicates the company's vision. The visual identity was created on the basis of the visual sentiment of the questionnaire and on the basis of discussions with the client.

The aim of this study was to examine how work integration social enterprise (WISE) established their enterprises. To reach the aim we collected data through qualitative in-terviews from six persons with experience of starting a WISE. Four managers, one exec-utive and one consultant. The research focused on their experience of the enterprises’ start up periods. The research shows that the enterprise is searching for legitimacy from its surrounding but in different ways depending who they are interacting with. The research presented in this study also shows four different factors important to WISE in the estab-lishment process; relations, needs, personal resources and the story about WISE.

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället. / Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.