<p><em>Doktrin för luftoperationer</em> fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?</p><p>I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad <em>Doktrin för luftoperationer</em> är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.</p><p>Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna <em>till vilken grad</em> doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: <em>Inte alls</em>, <em>Till del</em> samt <em>Fullständigt</em> implementerad.</p><p>Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att <em>Doktrin för luftoperationer</em> endast <em>till del</em> är implementerad i flygvapnets ledning.</p> / <p>The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact?</p><p>The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units.</p><p>The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: <em>not</em> implemented, <em>partly</em> and finally <em>fully</em> implemented.</p><p>The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only <em>partly</em> implemented in the Air Force.</p>

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara? I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM. Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad. Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning. / The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact? The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units. The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: not implemented, partly and finally fully implemented. The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only partly implemented in the Air Force.

Denna uppsats ger en förklaring av begreppet luftöverlägsenhet utifrån ett teoretiskt perspektiv baserat på svensk doktrin för luftoperationer samt teoretikerna Douhet, Slessor och Warden. Frågor som vad luftöverlägsenhet innebär och hur viktigt det är för utfallet av ett krig tas upp. Dessa frågor kopplas sedan mot Falklandskriget i en fallstudie för att undersöka om luftöverlägsenhet var en faktor i konflikten. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av litteratur om de olika teoretikernas luftmakts-teorier med fokus på begreppet luftöverlägsenhet. Denna analys utmynnar i några kriterier och strecksatser som blir relevanta för den fortsatta analysen. Sedan följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Falklandskriget, uppdelat i fyra olika faser till vilka en komparativ analys görs. Slutligen anträffas en resultatdiskussion vilken knyter an till problemformulering och frågeställningar för att utröna resultatet av undersökningen samt huruvida uppsatsens syfte uppfyllts. I de olika faserna av Falklandskriget står det klart att Storbritannien relativt obehindrat kunnat genomföra sina operationer samtidigt som de förhindrat Argentina från att åsamka tillräcklig skada för att hindra dessa operationer. En slutsats dras att Storbritannien lyckades mycket tack vare sin luftöverlägsenhet, vilken samtliga arenor bidrog till att skapa i enlighet med Wardens teori.

<p>Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret.</p> / <p>The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.</p>

<p>Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen. För att kunna svara på mina valda frågeställningar och tillgodose syftet med uppsatsen har jag valt att dela in uppsatsen i två delar. Den första delen är en beskrivande del där jag helt enkelt redogör för vad luftmakt är, presenterar centrala luftmaktsteoretiker och deras teorier samt redogör för vad vår doktrin säger angående luftmakt. Därefter kommer en komparation mellan centrala tankar och teorier kring luftmakt och svensk doktrin för luftoperationer. Resultatet i uppsatsen visar tydliga exempel på att doktrinen återspeglar det bästa hos flera av de centrala luftmaktsteoretikerna. Det centrala i doktrinen är effekttänkandet och utnyttjandet av indirekt metod. Avslutningsvis ser jag en begränsning gällande svensk doktrin och luftmaktsteorier kring strategiska mål och medel nu när Försvarsmakten gått från invasions- till insatsförsvar och därmed minskat på personal och resurser. Frågan är om vi har möjlighet att effektivt verka strategiskt som enskilt land eller om vi är beroende av andra nationer?</p> / <p>To use air power has always been an effective way to affect your opponent. The way you use air power has been debated throughout history. There are a number of famous and influential air power theorists who all have their idea of how to best use air power. How does the Swedish air doctrine describe air power? Which airpower theories work as guidelines for our air operations today? The purpose of this paper is to examine general and central air power theories which can be found in the Swedish doctrine. To be able to answer my questions and to achieve the objective of this paper, I have chosen to divide the paper into two parts. The first part is a descriptive part where I simply describe what air power is, present well known air-power theorists and their theories and outline what our doctrine says about air power. The second part is a comparison between the central ideas and theories about air power and the Swedish airdoctrine. The result of this paper shows that the Swedish air doctrine has been influenced by several air-power theorists. Central in the doctrine are effects-based operations and the use of indirect methods. Finally, I see a limitation in the Swedish air doctrine and strategic air power theories now that the Armed Forces have reorganized, which means less personnel and resources. The question is whether we can effectively operate on a strategic level as a single country or if we are dependent on other nations?</p>

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen. För att kunna svara på mina valda frågeställningar och tillgodose syftet med uppsatsen har jag valt att dela in uppsatsen i två delar. Den första delen är en beskrivande del där jag helt enkelt redogör för vad luftmakt är, presenterar centrala luftmaktsteoretiker och deras teorier samt redogör för vad vår doktrin säger angående luftmakt. Därefter kommer en komparation mellan centrala tankar och teorier kring luftmakt och svensk doktrin för luftoperationer. Resultatet i uppsatsen visar tydliga exempel på att doktrinen återspeglar det bästa hos flera av de centrala luftmaktsteoretikerna. Det centrala i doktrinen är effekttänkandet och utnyttjandet av indirekt metod. Avslutningsvis ser jag en begränsning gällande svensk doktrin och luftmaktsteorier kring strategiska mål och medel nu när Försvarsmakten gått från invasions- till insatsförsvar och därmed minskat på personal och resurser. Frågan är om vi har möjlighet att effektivt verka strategiskt som enskilt land eller om vi är beroende av andra nationer? / To use air power has always been an effective way to affect your opponent. The way you use air power has been debated throughout history. There are a number of famous and influential air power theorists who all have their idea of how to best use air power. How does the Swedish air doctrine describe air power? Which airpower theories work as guidelines for our air operations today? The purpose of this paper is to examine general and central air power theories which can be found in the Swedish doctrine. To be able to answer my questions and to achieve the objective of this paper, I have chosen to divide the paper into two parts. The first part is a descriptive part where I simply describe what air power is, present well known air-power theorists and their theories and outline what our doctrine says about air power. The second part is a comparison between the central ideas and theories about air power and the Swedish airdoctrine. The result of this paper shows that the Swedish air doctrine has been influenced by several air-power theorists. Central in the doctrine are effects-based operations and the use of indirect methods. Finally, I see a limitation in the Swedish air doctrine and strategic air power theories now that the Armed Forces have reorganized, which means less personnel and resources. The question is whether we can effectively operate on a strategic level as a single country or if we are dependent on other nations?

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret. / The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.