<p><em>Doktrin för luftoperationer</em> fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?</p><p>I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad <em>Doktrin för luftoperationer</em> är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.</p><p>Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna <em>till vilken grad</em> doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: <em>Inte alls</em>, <em>Till del</em> samt <em>Fullständigt</em> implementerad.</p><p>Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att <em>Doktrin för luftoperationer</em> endast <em>till del</em> är implementerad i flygvapnets ledning.</p> / <p>The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact?</p><p>The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units.</p><p>The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: <em>not</em> implemented, <em>partly</em> and finally <em>fully</em> implemented.</p><p>The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only <em>partly</em> implemented in the Air Force.</p>

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara? I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM. Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad. Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning. / The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact? The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units. The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: not implemented, partly and finally fully implemented. The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only partly implemented in the Air Force.

<p>Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret.</p> / <p>The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.</p>

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget. Jag har genom litteraturstudie tagit fram på vilket sätt DLuftO anger att flygstridskrafter skall nyttjas. Jag har intervjuat ledningen på SE 01 och SE 02 för att undersöka doktrinens roll i verksamheten. Därefter har jag genomfört en komparativ analys mellan verkligheten och doktrinen. Genom analysen har jag kunnat dra slutsatsen att DLuftO till begränsad del erbjuder stöd för divisionsledning i det moderna insatsförsvaret. / The Swedish armed forces has created a doctrine which, on a conceptual level, regulates how the Armed Forces carry out operations. “Doctrine for air operations” (DLuftO) is Air Force specific and forms apart of the overall doctrine of the Swedish Armed Forces. In the Swedish Air Force the focus has shifted from national defence to international operations. This has created new tasks and demands, which has led to the creation of a new type of unit. This unit will have to be prepared to meet the demands of a combined mission in international operations. One of these units is the SE unit (SE =Fighter Unit), a JAS 39 squadron with air-to-air, air-to-ground and reconnaissance capabilities. In this essay, I intend to investigate whether the doctrine offers support, conceptually or practically, to the commanding officers of a fighter unit of this kind. I have investigated in what way DLuftO dictates how air power is intended to be used. I have interviewed commanding officers on SE 01 and SE 02 to investigate how the doctrine is used. This has then formed the basis for a comparative analysis between reality and the doctrine. I have been able to conclude that DLuftO offers a limited amount of support for commanding officers on a fighter squadron in a combined military operation.