Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring.  Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.

Polisanställda, som arbetar med utsatta barn, är en grupp som dagligen utsätts för psykiskt påfrestande situationer som kan påverka deras hälsa. Denna studie syftar således till att undersöka hur barnutredare inom polisen uppfattar sitt välbefinnande. Det föreligger i dagsläget en kunskapslucka i Sverige inom detta studerade område, något som motiverar studiens genomförande. Den aktuella studien genomfördes med djupgående intervjuer där sju polisanställda, som utreder utsatta barn, deltog. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet där kodord identifierades, som sedan bildade fyra övergripande teman; handledning och hjälp, privatliv, arbetsliv och samarbete. Resultatet visade att deltagarna i studien önskade bättre individuellt stöd. De upplevde även att deras arbete influerade deras privatliv genom olika aspekter, och att arbetsbelastningen medförde att de kände sig otillräckliga. Resultatet visade även att vissa delar i arbetsprocessen uppfattades som mer krävande på deras välbefinnande, men att deras samarbete med organisationen Barnahus underlättade arbetsbelastningen något. Denna studie kunde dra slutsatsen att den individuella handledningen var ett viktigt forum för deltagarna att kunna ventilera i, därför bör den återinföras så som den var förr. / Police employees, who work with abused children, are a group that regularly are exposed to mentally stressful situations that may affect their health. This paper aims to study how child investigators within the police perceive their well-being. Currently, there is a knowledge gap in Sweden within this studied area which motivates the present study. The current study was conducted with in-depth interviews in which seven child investigators participated. A thematic analysis was performed on the collected data and codewords were identified. Four overall themes were determined; guidance and help, private life, working life and cooperation. The results showed that the participants in the present study, wished they had better individual guidance. They also felt that their work influenced their private life, and that the workload meant that they felt inadequate at doing their jobs. The results also showed that certain parts of the work process were perceived as more demanding on their well-being, but that their cooperation with the organisation “Barnahus” eased the workload somewhat. This study could draw the conclusion that the individual guidance was an important platform for the participants to be able to ventilate, therefore it should be reinstated as it was before.