Sammanfattning Följande studie är en integrativ litteraturstudie som beskriver relationen mellan diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och substansmissbruk. Syftet med den aktuella litteraturstudien var att hitta tänkbara förklaringar till relationen mellan de två fenomen. Vidare var även syftet att se om det fanns skillnader mellan könen vad gäller relationen mellan substansmissbruk och diagnosen ADHD. Sammanlagt är det 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie. De vetenskapliga artiklarna har utifrån en tematisk innehållsanalys sammanställts och jämförts utifrån Howard Beckers stämplingsteori, Brantes kritiska förhållningssätt samt begreppet stigma. Resultatet visar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk. Både flickor och pojkar som har diagnostiserats med ADHD har en ökad risk för att utveckla substansmissbruk. Det kan också ses en skillnad mellan flickor och pojkar som har diagnosen ADHD, och risken att utveckla ett substansmissbruk under sin uppväxt. Flickor med diagnosen har en betydligt större risk att utveckla substansmissbruk än det motsatta könet. Resultatet visar även att en tänkbar förklaring till sambandet mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk kan vara självmedicinering. I det sociala arbetets praktik är det inte ovanligt att personer med diagnosen kombinerad ADHD och missbruksproblematik bollas mellan socialtjänst och psykiatri. Detta då deras komplexa situation varken kan reduceras till antingen diagnosen ADHD eller substansmissbruket. Resultatet i studien är viktigt att vara medveten om i mötet med personer som söker hjälp för diagnostiserad ADHD, substansmissbruk eller båda delar.

Detta är en narrativ litteraturstudie som granskar hur upplevelser av trauma påverkarutvecklingen av ett substansberoende. Syftet har varit att granska sambandet mellan trauma och beroende, samt granska hur beroendebehandling tar hänsyn till trauma utifrån forskning. För att finna empiri till studien har ett sökningsförfarande skett i databaserna SocINDEX och Web ofScience där sökorden ‘trauma’ och ‘substance abuse' har varit centrala. I litteraturstudien har tio vetenskapliga artiklar inkluderats där såväl kvalitativ som kvalitativ metod har använts. Litteraturstudiens resultat visar att det finns flera olika typer av trauma som kan leda till ett substansberoende, däribland traumatiska upplevelser i barndomen, krigstrauma och sexuellt trauma. Forskningen visar bland annat att män med historia av trauma har större benägenhet att använda substanser än kvinnor med erfarenhet av trauma. En gemensam nämnare i de granskade studierna är förklaringsmodellen som presenteras i de flesta artiklarna, vilket är självmedicinering. Många med ett substansberoende använder alkohol/droger för att hantera sitt trauma och det psykiska måendet. Detta leder i sin tur till att individerna i fråga utvecklar ett beroende. Om traumat förblir obehandlat i missbruksbehandling leder det till högre risk att falla tillbaka i beroende. Genom att implementera en behandlingsmodell som vårdar samsjuklighet –trauma och beroende – kan klienten få bättre förutsättningar för återhämtning, samt en minskadrisk för återfall.

Denna studie utforskar sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning. Genom att använda mätinstrumenten AUDIT och Kessler-10analyserades alkoholvanor och psykisk påfrestning bland 98 deltagare.Deltagarna svarade på enkäten som spridits via sociala medier, genom grupperkopplade till psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk. Deltagarbasen bestod av42 % män och 58% kvinnor med en åldersspridning på 19–70 år.Datainsamlingen genomfördes med fullständig anonymitet för att skyddadeltagarnas integritet och säkerställa konfidentialiteten av deras svar.Självmedicinering med alkohol används som en teoretisk förklaringsmodellför att tolka resultaten. Studiens resultat stöder hypotesen om attalkoholkonsumtion är associerad med ökad psykisk påfrestning. Genom attanvända både korrelations- och regressionsanalys undersöktes sambanden ochinteraktionerna mellan dessa faktorer. Korrelationsanalysen identifieradesignifikanta och relevanta samband mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning, vilket indikerar hur dessa variabler samverkar.Regressionsmodellen bekräftade dessa observationer, vilket visar attlogaritmen av psykisk påfrestning och ålder är signifikanta prediktorer föralkoholkonsumtion. Dessa resultat belyser det komplexa förhållandet mellanalkoholkonsumtion och psykisk påfrestning samt åldersrelaterade trender ialkoholanvändning. Resultaten kan tolkas som en indikation på att individerkan använda alkohol som en form av självmedicinering för att hantera symtomrelaterade till psykisk påfrestning. Studien bidrar till förståelsen av dettakomplexa förhållande och ger förslag för framtida forskning.

Människor reser allt mer. Forskning har visat att utlandsresor gör något med oss som sexuella varelser; människor ligger mer, vågar prova nytt och sättet att bedöma risk är satt ur spel. Beteenden som annars skulle betraktats som oförenliga med ens personlighet blir plötsligt förenliga. Forskning om turism och sexualitet är utbredd men få har intresserat sig för de som arbetar i turistmentalitetens miljöer. Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan säsongsarbete, sexualitet och sexuell hälsa. Studien utfördes på ön Phuket i Thailand och med semistrukturerade intervjuer som metod. Elva säsongsarbetare ingick i studien. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om liminalitet (Turner, 1969), sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999) och sexuella värdehierarkier (Rubin, 1999). Resultatet visar att möjligheterna till sexuella möten och relationer är goda men flera berättar om en problematik vid längre relationer. Flera vittnade om en vidgad sexuell repertoar vilken inkluderade ”sexigare” klädsel, samkönade sexuella möten, multipla partners, samt köp och försäljning av sexuella tjänster. Hälso- och sjukvård besöks i ärenden som inte är kopplade till sexualiteten. Få hade testat sig för hiv/STI, desto fler hade självmedicinerat. Studien visar ett behov av fokus på säsongsarbetare som målgrupp för preventiva insatser vad gäller sexuell hälsa, vilka har potential att även nå turister. / People are travelling more. Research shows that travelling temporarily changes people as sexual beings; they have more sexual partners, become more adventurous, and tend to assess risk poorly. Behaviour people would usually consider out of character becomes the norm. The area of tourism and sexuality has been extensively researched. However, even though long-stay travellers are considered having an increased risk for sexually transmitted infections, only a few studies have focused on seasonal workers in tourist hotspots. Therefore the aim of this study was to explore the interaction between seasonal work, sexuality and sexual health. Methods: Eleven semi-structured interviews were conducted with Swedish seasonal workers in Phuket, Thailand. The interviews were analyzed by applying theories of liminality (Turner, 1969), sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999) and hierarchies of sexual acts (Rubin, 1999). The results show that seasonal workers experience wide-ranging possibilities for sexual encounters and relationships, however, several expressed that the contextual behaviour led to difficulties in establishing long-term emotional relationships. The interviewees reported an expansion of their sexual repertoire while abroad, including wearing “sexier” clothes, having same-sex encounters, engaging in sex with multiple partners such as threesomes and “gang bangs”, and experiencing commercial sex. While all had visited local health care services none had used the services of a local sexual health clinic. Few had recently been tested for HIV/STI, but self-medication with antibiotics (Azithromycin) bought at the pharmacy was a common practice. Conclusion: The study suggests that seasonal workers abroad should be targeted with sexual health programs, aiming at increasing sexual health knowledge and safer sex practices, and decreasing self medication for STIs.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.

Bristande samverkan avseende det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och region medför att individer med substansberoende riskerar att falla mellan stolarna och de löper därmed en högre risk att hamna utanför samhället. Vidare är samsjuklighet mellan substansberoende och ADHD vanligt. Självmedicinering kan ses som en förklaring till detta samband och som en alternativ handlingsstrategi bortom insatser från olika samhällsaktörer. Det är därför intressant att undersöka hur vuxna personer som upplever ADHD-symptom diskuterar självmedicinering på ett diskussionsforum. Självmedicineringshypotesen, teorin om medieanvändning och tillfredsställelse samt social identitetsmodell för avindividualiseringseffekter bidrar med en tolknings- och förståelseram för analysen av empirin. Netnografi och tematisk analys används för att strukturera och bearbeta materialet. Studien synliggör hur en eftersträvan att fungera normalt och drogliberala attityder beskrivs som vanliga motiv bakom valet att självmedicinera. Bland de fördelar som nämns gällande självmedicinering är ett exempel lindring av ADHD symptom, medan en av de nackdelar som diskuteras är att stämplas som missbrukare av familj samt av hälso- och sjukvården. Användningen av ett diskussionsforum är av betydelse för forumanvändarna då de vänder sig dit både för bland annat informationssökande och för en känsla av gruppsamhörighet - något som har betydelse för beslutet att självmedicinera.

Missbruk och beroende är idag ett utbrett samhällsproblem, på alla samhällsnivåer. Samtidigt som det finns ett stigma kring missbruk har antalet offentliga personer som berättar om sina erfarenheter av missbruk ökat. Studiens syfte har varit att genom kvalitativ tematisk textanalys analysera självbiografier av sju kända svenska män som berättar om sitt missbruk. Vi har undersökt hur droganvändning och dess orsaker skildras i kändisarnas självbiografier. Resultaten har kodats och tematiserats för att kunna besvara frågeställningen. Analysen innefattar förklaringsmodeller (samsjuklighet, självmedicinering, karriärmodell, skam och vändpunkt) som socialarbetare använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer använder droger. Resultaten visar att berättelser om samsjuklighet, självmedicinering och tillfrisknande från droganvändning är snarlika, om än med individuella skillnader. Slutsatsen är att de ger en inblick i missbruk som kan vara till hjälp i att förstå och hjälpa personer som använder droger. / Addiction and drug dependency have become widespread social problems in all layers of society. While there is always a stigma around drug abuse, the number of public figures willing to share their experiences on the issue has increased. The purpose of the study was to analyse the autobiographies of seven famous Swedish men, writing about their addiction, using qualitative thematic text analysis. We have explored how we can gain a greater understanding of drug use and its causes, and how it is portrayed in autobiographies. The analysis contains selected explanatory models (comorbidity, self-medication, career model, shame and turning point) that social workers use when describing how and why a person is using drugs. Results have been coded and thematized in order to answer the questions at hand. The results show that stories on recovery from drug use are often quite similar, albeit with individual differences. The results give an insight into addiction which can help understanding and helping people affected by addiction.

The purpose of this study was to examine people's experiences of self-medication with cannabis in relation to post-traumatic stress disorder and professions’ opinions of cannabis for medical use. The study focuses on norms and values as well as its impact on individuals. A qualitative approach was used with thematically open interview questions, in order to gain an insight into the interviewees’ reality and their experiences. Selected theories emphasize on norms, social control and gateway. The study has chosen to point out Sweden's drug policy attitudes to cannabis, research on cannabis as a complement to post-traumatic stress disorder, resources and therapies in the section earlier research. The results showed patterns of how the social control and norms affect the individual who chooses to deviate from the prevailing norm. The informants who have chosen to self-medicate cannabis in relation to post-traumatic stress disorder describes itself countered in their experiences with emotions such as contempt, exclusion and being misunderstood. It also emerged that there is transparency in the professions to the possibilities of cannabis as medicine, at present, it is a lack of evidence and research. It was also found that the informants who self-medicated strives cannabis as medicine in the market, controlled dosage.