Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ’Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?’ och ’Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning?’. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2. Vilka strategier använder barn-och ungdomssocialsekreterarna för att hantera psykisk påfrestning? Det första frågeområdet analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys medan uppsatsen andra frågeområde analyserades utifrån en ”directed content analysis”. Den teori som låg till grund för uppsatsen var Richard Lazarus och Susan Folkmans copingteori (1984). Resultaten av studien visade att barn- och ungdomssocialsekreterare upplever psykiska påfrestningar i sitt arbete. Påfrestningarna bestod till stor del av en stor arbetsbörda. Andra faktorer som var påfrestande för dem var tunga ärenden, hög personalomsättning, att vara ny på arbetsplatsen, andra personers felaktiga syn på socialtjänsten, inte veta om ens arbete gör någon skillnad samt att arbetet följde med en hem. De personliga strategier som barn- och ungdomssocialsekreterarna i Uppsala kommun använde sig av var både problemfokuserade och känslofokuserade. Vanliga problemfokuserade copingstrategier var bland annat att strukturera sin arbetsdag, prioritera i ärenden, ligga i fas med dokumentationen och att ha en fritidssysselsättning. De känslofokuserade copingstrategierna som användes var framförallt att söka socialt stöd från kollegor men även att koppla bort tankar.

Denna studie utforskar sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning. Genom att använda mätinstrumenten AUDIT och Kessler-10analyserades alkoholvanor och psykisk påfrestning bland 98 deltagare.Deltagarna svarade på enkäten som spridits via sociala medier, genom grupperkopplade till psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk. Deltagarbasen bestod av42 % män och 58% kvinnor med en åldersspridning på 19–70 år.Datainsamlingen genomfördes med fullständig anonymitet för att skyddadeltagarnas integritet och säkerställa konfidentialiteten av deras svar.Självmedicinering med alkohol används som en teoretisk förklaringsmodellför att tolka resultaten. Studiens resultat stöder hypotesen om attalkoholkonsumtion är associerad med ökad psykisk påfrestning. Genom attanvända både korrelations- och regressionsanalys undersöktes sambanden ochinteraktionerna mellan dessa faktorer. Korrelationsanalysen identifieradesignifikanta och relevanta samband mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning, vilket indikerar hur dessa variabler samverkar.Regressionsmodellen bekräftade dessa observationer, vilket visar attlogaritmen av psykisk påfrestning och ålder är signifikanta prediktorer föralkoholkonsumtion. Dessa resultat belyser det komplexa förhållandet mellanalkoholkonsumtion och psykisk påfrestning samt åldersrelaterade trender ialkoholanvändning. Resultaten kan tolkas som en indikation på att individerkan använda alkohol som en form av självmedicinering för att hantera symtomrelaterade till psykisk påfrestning. Studien bidrar till förståelsen av dettakomplexa förhållande och ger förslag för framtida forskning.

Purpose: The purpose of this study is to examine how unemployed individuals in different gender groups experience and value their mental health.  Method: The paper explores unemployment in relation to the sense of coherence (SOC) theory by Antonovsky (1996), Jahoda's deprivation model (1982) and Marmot’s (2015) discussion on the health gap that exists in society. A survey was used to measure how men and women assess and experience their good mental well-being and mental disorder during their time of unemployment. The statistical software SPSS was used to analyze the data where a Mann-Whitney U test was conducted.  Results: The result showed no statistically significant difference for good mental well-being or mental disorder for unemployed men or women. However, the result showed statistically significant differences with good mental well-being and mental disorder grouped by marital status (single and other), economic stability (yes and no) and for mental disorder grouped by age (above 30 and below 30) for both unemployed men and women.  Conclusion: Although only statistically significant differences were found for both men and women, it cannot be ruled out that men and women valued their mental health and well-being differently. / Syfte: Att undersöka hur arbetslösa kvinnor och män upplever och värderar sin psykiska hälsa. Metod: Uppsatsen utforskade arbetslöshet i relation till teorin för känsla av sammanhang (KASAM) av Antonovsky (1996), Jahodas deprivationsmodell (1982) och Marmots (2015) diskussion om den hälsoklyfta som finns i samhället. En enkät användes för att mäta hur män och kvinnor värderar och upplever gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning under sin arbetslöshetstid. Datorprogram för statistisk analys SPSS användes för att analysera data där ett Mann-Whitney U test utfördes. Resultat: Ingen statistiskt säkerställd skillnad påvisades för gott psykiskt välbefinnande eller för psykisk påfrestning för arbetslösa män eller kvinnor. Resultatet påvisade dock statistiskt signifikanta skillnader för gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning grupperade efter civilstånd (singel och annan), ekonomisk stabilitet (ja och nej) och för psykisk påfrestning grupperad efter ålder (över 30 och under 30) för både arbetslösa män och kvinnor. Slutsats: Även om endast statistiskt signifikanta skillnader hittades för både män och kvinnor, så kan det inte uteslutas att män och kvinnor värderade sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande olika.