<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket. Resultatet beskriver att äldreomsorgspersonalen uppfattar media och övriga samhällsmedborgares negativa syn på yrket, och hur de själva uppfattar sin yrkesroll. Slutsatsen av den här studien är att respondenternas egen mognad påverkar deras uppfattning om, och förhållning till yrket, och en upptäckt gjordes om att gerontranscendensteorin synliggör synen på yrkesstolthet.</p></p>

Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket. Resultatet beskriver att äldreomsorgspersonalen uppfattar media och övriga samhällsmedborgares negativa syn på yrket, och hur de själva uppfattar sin yrkesroll. Slutsatsen av den här studien är att respondenternas egen mognad påverkar deras uppfattning om, och förhållning till yrket, och en upptäckt gjordes om att gerontranscendensteorin synliggör synen på yrkesstolthet.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat. Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet. Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse. Vi vill bli uppskattade oavsett vad vi gör och vi vill känna meningsfullhet. Genom en fokusgruppsintervju med åtta respondenter på Edfastgården i Robertsfors kommun förklaras empirin med olika begrepp och faktorer. Huvudresultatet visade bland annat att arbetsmiljö och inflytande är några av de viktigaste faktorerna när det gäller trivseln och den självupplevda stoltheten på deras arbetsplats. Sammanfattningsvis var intervjupersonerna väldigt måna om att nämna att de har ett bra och meningsfullt arbete som de känner stolthet över.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys. Det konstaterades att beroendevariabeln "yrkesstolthets" variation förklarades till 62,7% av oberoende-variablerna "interaktionsintelligens" "yrkesrealism", "arbetstillfredsställelse" och "arbetsengagemang". Även kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet hade betydelse.

Studiens syfte är att undersöka om anställda inom detaljhandeln känner en identifiering med sitt yrke och om den bidrar till en känsla av yrkesstolthet. Jag har använt mig av relevant teori tillhörande yrkesidentitet, som ger en ökad förståelse kring forskningsområdet. Jag försöker förstå och förklara hur yrkesidentitet kan leda till en känsla av stolthet. Tidigare forskning kring hur identitet formas till en yrkesstolthet presenteras och ger ett stöd och komplement till forskningsområde som kommer att undersökas. För att lättare kunna undersöka om yrkesidentitet kan bidra till yrkesstolthet för anställda inom detaljhandeln, delades teorin in i tre teman efter Marita Flisbäcks (2010) resonemang och slutsatser om strategier som kan användas. Dessa teman är identifiera, särskilja och lokalisera. För att studera de anställda inom detaljhandelns upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en semi-strukturerad intervju med åtta anställda inom detaljhandeln. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet och jämförts med varandra. För att plocka ut det material som ansågs var relevant delades analysen in i samma teman som teorin. Resultatet visade att de intervjupersoner som identifierade sig med sitt yrke, även kände en yrkesstolthet. Detta visade sig i att de bland annat kände en trivsel på arbetsplatsen, kände en tillhörighet med kollegorna och fick feedback på det arbete de utförde. De kände även att deras uppgifter och arbete var meningsfullt. Resultatet visade även att informanterna visste om att de representerade organisationen de arbetade för även på deras fritid och accepterade det. Resultatet visade att de informanter som svarade att de kände en identifiering med sitt yrke, svarade att de kunde även känna ett behov av att särskilja sig från det. Detta yttrade sig främst genom att de inte berättade om sitt yrke till personer de inte kände så väl. Det kunde också vara så att de inte var så sociala när de kom hem. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor vill distansera sig från sitt yrke. En anledning kan vara att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras behov för återhämtning. En del av de intervjuade kände stolthet när de blev förknippade med den organisation de arbetade för. Detta visade framför allt en respondent som med glädje och stolthet berättade att i privata sammanhang hälsade kunder på hen med ”Hej XX!” (organisationens namn), där respondentens yrkesidentitet grundade sig på organisationens goda namn och rykte.

<p>The aim of this thesis is to study whether social welfare secretaries experience occupational pride and what affects this feeling. Previously made research indicate that occupational pride is essential for performance and work-related health. Research has also shown that social welfare secretaries often experience unhealthiness due to working conditions and a lack of professional self-esteem.</p><p>This thesis is based on four qualitative interviews which have focused especially on critical incidents, according to the critical incident technique. This study has a hermeneutic, interpretative approach. As a theoretical framework, Pierre Bourdieu’ s theory on social space and positions aswell as Aaron Antonovsky´s theory on Sence of coherence have been used. The result shows that the interviewed social welfare secretaries do experience occupational pride. Even though they describe their work as stressful, they feel they are given necessary conditions to perform a good job. The occupational pride among social welfare secretaries is described as modest. Critical incidents which have increased the occupational pride among the interviewed is clients appreciation, positive results, the feeling of competence and a well-defined professional role. Critical incidents which decline the occupational pride is when doubting a descision, strong emotions which are hard to handle and negative criticism from the public. The result also shows that overall factors such as salary, organization, the purpose of the job, media’s desciption, stress and the lack of professional certification affect the occupational pride of social welfare secretaries.</p>

The aim of this thesis is to study whether social welfare secretaries experience occupational pride and what affects this feeling. Previously made research indicate that occupational pride is essential for performance and work-related health. Research has also shown that social welfare secretaries often experience unhealthiness due to working conditions and a lack of professional self-esteem. This thesis is based on four qualitative interviews which have focused especially on critical incidents, according to the critical incident technique. This study has a hermeneutic, interpretative approach. As a theoretical framework, Pierre Bourdieu’ s theory on social space and positions aswell as Aaron Antonovsky´s theory on Sence of coherence have been used. The result shows that the interviewed social welfare secretaries do experience occupational pride. Even though they describe their work as stressful, they feel they are given necessary conditions to perform a good job. The occupational pride among social welfare secretaries is described as modest. Critical incidents which have increased the occupational pride among the interviewed is clients appreciation, positive results, the feeling of competence and a well-defined professional role. Critical incidents which decline the occupational pride is when doubting a descision, strong emotions which are hard to handle and negative criticism from the public. The result also shows that overall factors such as salary, organization, the purpose of the job, media’s desciption, stress and the lack of professional certification affect the occupational pride of social welfare secretaries.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status. Alla förskollärare i studien är stolta över sitt arbete och de flesta föräldrar i studien säger att de är nöjda med sin påverkan på verksamheten. Föräldrarna i studien säger att förskolans uppdrag bland annat är att ta hand om barnen, ge en trygg och meningsfull tid, vara en förebild och se till att barnen får en genomtänkt pedagogisk verksamhet. Några informanter menar att samhället nog ser på yrket som viktigt och att det handlar mer om pedagogik än att endast passa barn.Malin Åsberg & Sandra Hansson

The thesis Att vara eller inte vara på rätt plats – Om statushierarkier bland skådespelare is a qualitative study, conducted by me, Therése Jirek, with the purpose of investigating the status hierarchies between actors educated at the public Swedish theater universities and actors educated at private/non public/other theater schools. The study also investigates how the hierarchies affect the work, social relations and dynamics between the actors. The study also looks at the professional pride and identity in relation to this.  The information was gathered using semi-structured interviews with six Swedish actors of different age groups and with different educational backgrounds. The theoretical framework with which the information was interpreted is the theories of the field and habitus by Pierre Bourdieu. The results and analysis are presented in three different parts (chapters): Part 1 – about production and reproduction of status, part 2 – about practices that preserve status and part 3 – about professional pride and identity. The study shows that the actors status is determined for the most part by his or her educational background and if and where he or she works. The status preserving practices are largely performed through silent agreements and self-regulatory behavior. The professional title is characterized by a strong sense of pride and is often rooted deep in the personal identity. / Uppsatsen Att vara eller inte vara på rätt plats – Om statushierarkier bland skådespelare är en kvalitativ studie utförd av mig, Therése Jirek, med syfte att undersöka de statusmässiga hierarkierna mellan skådespelare utbildade inom statlig svensk scenkonstutbildning, och skådespelare utbildade inom privat/ickestatlig/annan scenkonstutbildning. I studien undersöks också hur hierarkierna påverkar yrkesutövandet, de sociala relationerna och dynamiken kollegorna emellan. Vidare berör studien även skådespelarnas yrkesstolthet och identitet i relation till ovanstående. Informationen insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svenska skådespelare i olika åldrar och med skiftande utbildningsbakgrund. Det teoretiska ramverk med hjälp av vilket resultaten har tolkats är Pierre Bourdieus teorier om fältet och habitus. Resultaten och analysen redovisas i tre olika delkapitel baserat på forskningssyftet: Del 1 – om produktion och reproduktion av status, del 2 – om statusbevarande praktiker och del 3 – om yrkesstolthet och identitet. Studien visar att skådespelarens status i största mån avgörs av huruvida hen har utbildats vid någon av teaterhögskolorna eller ej, samt om och vid vilken teater hen arbetar. De statusbevarande praktikerna sker till stor del genom tysta överenskommelser och självreglerande beteenden. Yrkestiteln är förknippad med en en stark yrkesstolthet och har ofta en solid förankring i den egna identiteten.

No description available.