Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö.  I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien. Vårt slutresultat är slutligen att serien egentligen inte skildrar konsumtion men konsumism och förmedlar i sin tur konsumistiska ideal till sina tittare (konsumenter).

No description available.

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap.  Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

I denna studie har miljökampanjer studerats för att hitta strategier och kombinationer av strategier som är effektivast för att förändra konsumtionsbeteenden, samt hur kampanjmakarna arbetar. Fyra miljökampanjer har studerats genom fallstudier med fokus på semi-strukturerade intervjuer, för att sedan tematiseras och analyseras med hjälp av Schwartz Norm activation theory och Lehman och Gellers klassificering av interventioner. Informationsspridning kom att visa sig vara den överlägset mest använda strategin men inte den effektivaste på egen hand. Kombination av flera strategier visade sig vara mest effektivt. Kampanjmakarna använde sig i liten utsträckning av forskning som underlag, men de som lade mest fokus på forskningsbaserade metoder lyckades bäst. / In this study environmental campagning has been studied to find the strategies and combination of strategies that are most effective to change consumer behaviours, and in what way the campaign makers work with these. Four environmental campaigns has been studied through case studies, focusing on semi structured interviews. These were analyzed with the help of Schwartz´s Norm activation theory and Lehaman and Geller´s classification of interventions. Information was the most used strategy but very effective on it´s own. Combination of strategies was show nto be most effective. The campaign makers did only use research as foundation to the campaign in a small extent., but those that focused most on research based methods were the most effective.

Denna studie behandlar kläder och mode som kommunikation och dess roll i individersidentitetsskapande. Frågor om såväl strukturer på makronivå som beslut på mikronivå löpersom en röd tråd genom studiens olika delar. För oss författare var det självklart att föratt förstå den ena nivån måste en också förstå den andra. Studiens syfte var att genom intervjueroch visuell etnografi undersöka lönearbetande 25-30 åringars identitetsskapande,specifikt hur de kommunicerar sin identitet genom konsumtion av kläder och mode. Föratt utforska vårt syfte har vi genomfört och analyserat åtta kvalitativa intervjuer. I researchochanalysarbete filtreras resultaten genom teorier om postmodernitet, sociala fält och konsumism.Därtill redogör vi för tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att individer,modeintresserade eller ej, är högst medvetna om vad deras kläder kommunicerar i olikakontexter. Samhället tycks genomsyras av de klädkoder som, till största del, konstitueras påmakronivå. / This study treats clothes and fashion as communication and its role in individual's identity.Questions about structures on a macro level as well as decisions on a micro level is thetheme for all the parts of the study. To understand one level, you have to understand theother. The purpose for this study was, through interviews and visual ethnography studywage earning Swedes between 25 to 30 years old in their creation of identity, specificallyhow they communicate their identity through consumption of clothes and fashion. To exploreour purpose, we have conducted and analysed eight qualitative interviews. In the researchand analysing work the results have been understood through theories concerningpostmodernism, field, habitus and consumerism. We also describe and connect the resultswith previous research. The study shows that individuals, interested in fashion or not, arehighly conscious about what their clothes communicate in different contexts. Society seemsto be permeated with codes of clothing constituted on a macro level.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap. Corona har å sin sida skapat sig en rituell och mytisk ö på vilken deras reklamer fungerar. Vi kan se hur Mountain Dew och Snapple använder sig av en slags minimal offentlig religion för att skapa sina egna märken som kulturellt betydelsefulla symboler.Vi diskuterar även vad som händer med våra religionsvetenskapliga begrepp när vi applicerar dem på ett material som vanligtvis inte betraktas som religionsvetenskapligt, och menar att det finns en intressant korsbefruktning mellan olika kulturvetenskapliga områden.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ”ekonomisering” av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska. Det går att utläsa att en förändrad syn på vad rättvisa innebär motiverar en förändrad föreställning av hur relationen mellan individ, stat och samhälle skall se ut.

In this essay I’m exploring the novel The Road (2006) by the American author Cormac McCarthy. My main subject of interest is the thematic presence of consumption in general and meat consumption in particular in the text, and how this theme takes on an extreme form in the described and implied acts of cannibalism. Throughout the history of the Western World cannibalistic acts have been most commonly condemned and the cannibal has been, in a wide range of discourses, a cultural symbol of opposition to the idea of – and identification with – the ”civilized (Western) self”. Within the frames of popular culture cannibalism is generally portrayed along these lines as an expression of primitivism, animalistic behavior, depravity and monstrosity. As a reader of The Road, one may classify this story as a part of this tradition in its depiction of cannibalism. However, my goal is to illustrate how the subject can be viewed in a more diverse way, which potentially leads the reader to recognize the cannibal: Not in the form of the Other but as a part of the Self; not as a telling agent of evil times but as a critical mirror image of our own. I do this by shedding light on how cannibalism can be said to connect with other discourses throughout McCarthy’s text: Meat consumption as mentioned earlier is one of them and by following that trail my reasoning also comes to include industrialized meat and cultural consumerism. The conclusion of this essay is that the occurring cannibalism in The Road can be, and in my opinion should be, read as criticism of our contemporary society and its exploitive relationship to animals.