Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap. Corona har å sin sida skapat sig en rituell och mytisk ö på vilken deras reklamer fungerar. Vi kan se hur Mountain Dew och Snapple använder sig av en slags minimal offentlig religion för att skapa sina egna märken som kulturellt betydelsefulla symboler.Vi diskuterar även vad som händer med våra religionsvetenskapliga begrepp när vi applicerar dem på ett material som vanligtvis inte betraktas som religionsvetenskapligt, och menar att det finns en intressant korsbefruktning mellan olika kulturvetenskapliga områden.