Titel: De ömsesidiga sambanden - En kvalitativ studie om självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Madelene Regnell & Wilma Lindberg Nyckelord: Självledarskap, självledarskapsstrategier, motivation, engagemang  Problemformulering: Förklara huruvida det finns ett samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara de ömsesidiga sambanden mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Metod: I denna studie har en kvalitativ induktiv ansats tillämpats med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. Studien utgår från den subjektiva verkligheten där respondenternas egna erfarenheter och uppfattningar inom området grundar studiens teori. En kvalitativ studie har genomförts till följd av att sju individer har deltagit i individuella semistrukturerade intervjuer för att samla in den empiriska datan för studien. Den empiriska datan har i relation till den teoretiska förståelsen legat till grund för studiens analys och slutgiltiga resultat. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ömsesidiga samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Till följd av detta har det konstaterats att det finns ett triangulärt samband mellan de tre komponenterna. Utifrån studien har en förståelse kring komponenternas innebörd, vad de grundar sig i, hur de hör samman och dess påverkan av varandra identifierats.

No description available.

IT-branschen är en av de snabbast växande branscherna. Det är ett högt tempo och en bransch med ständiga förändringar. Många IT-konsulter arbetar idag på kundföretag, vilket gör att de inte har sin chef närvarande dagligen. Till följd av detta ställs det högre krav på konsulterna att vara självstyrande och därmed är självledarskap viktigt för att de ska kunna bedriva deras arbete framgångsrikt. Studien riktar därför in sig på hur IT-konsulter arbetar ute på kundföretag med självledarskapsstrategier och hur detta kan resultera i välbefinnande hos konsulterna. Syftet är att studien ska fylla forskningsluckan om hur IT-konsulter arbetar med självledarskap och hur användningen av dessa kan leda till välbefinnande då det sedan tidigare inte finns forskning som kombinerat dessa ämnen. Studien genomfördes på ett kvalitativt sätt med en abduktiv forskningsansats. En litteraturstudie gjordes med syfte att samla in tidigare forskning, och därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var åtta stycken IT-konsulter, perspektivet på studien är således konsultens. Resultaten från denna studie visar på att IT-konsulter inte medvetet använder sig av självledarskapsstrategier utan att detta sker omedvetet. Konsulterna använder sig mer av strategier för konstruktiva tankemönster jämfört med naturliga belöningsstrategier och beteendefokuserade strategier, och egna belöningar är inget som är används aktivt utan det kommer ifrån företagen som beröm. Något som IT-konsulter är bra på att använda är självobservering och de är väldigt medvetna om sina styrkor och svagheter. Studien har även visat på att konsulterna via eget självledarskap ges möjlighet till en mer flexibel vardag som sedan bidrar till deras motivation och balans och därmed leder till ett ökat välbefinnande.

The world is getting more and more digitalized, and the progress has been further accelerated by the Covid-19 pandemic. In March 2020, the Public Health Agency of Sweden encouraged everyone that could to work from home. The auditing industry is one of the affected industries due to the Covid-19 pandemic, and the risk of an impaired quality in the audit was high. One thing that increases in importance when working from home is self-leadership since the individual is getting a greater responsibility to plan their workday.  The purpose of this study is to describe how self-leadership strategies are used by auditors to handle digitalization changes, and to develop a framework. The purpose will be answered by the following research question:  How are self-leadership strategies used by auditors to handle digitalization changes?  The method used in this study is a qualitative case study where each respondent forms an individual case. The empirical material has been collected by semi-structured interviews with six respondents. After the interviews, the empirical material has been analyzed by a thematic analysis.  This study shows that self-leadership strategies are generally used by the auditors, and the most used behavior-focused strategies are self-goal-setting, self-rewarding, positive cues, and negative cues. Within the thought-focused strategies, the most commonly used are self-talk, belief and assumptions, and change of thought patterns. From the natural rewarding strategies, the most common are natural rewards, and only one respondent uses focus on positive aspects. The study shows that some of the strategies are used by the auditors independent of digitalization changes or changes due to the Covid-19 pandemic. Self-leadership strategies used to handle digitalization changes are foremost the thought-focused strategies and, to a certain extent, positive cues, negative cues, and natural rewards. The authors of this study have also found empirical support for the usage of other strategies that the respondents are using to handle digitalization changes and changes in the workplace due to the Covid-19 pandemic. The contribution of this study to the self-leadership research is hence the two new self-leadership strategies of focus together with recovery and relaxation. / Världen blir hela tiden mer digitaliserad och något som påskyndat denna utveckling ytterligare är Covid-19-pandemin. I mars 2020 uppmanade Folkhälsomyndigheten att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det. En bransch som påverkades av detta är revisionsbranschen och det fanns en risk att revisionens kvalité skulle försämras. Självledarskap får en större betydelse vid hemarbete eftersom individen får ökat ansvar för att planera sitt arbete och arbetsuppgifter då.  Syftet med denna studie är beskriva hur självledarskapsstrategier används av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar samt att utveckla ett ramverk, vilket besvaras med hjälp av frågeställningen som är:  Hur används självledarskapsstrategier av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar?  Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där varje respondent utgör ett enskilt fall. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som sedan har analyserat genom en tematisk analys.  Studien visar på att självledarskapsstrategier används generellt i en revisors arbete men de som används mest under de beteendemässiga strategierna är självmålsättning, självbelöning samt positiv och negativ signalering. Inom de tankemässiga används självprat, tro och antagande samt att ändra tankemönster. Av de naturliga belöningsstrategierna används främst naturligt belönande uppgifter men endast en av respondenterna använder sig av fokusering på positiva aspekter. Studien visar således på att vissa av strategierna används av revisorerna oberoende av digitaliseringsförändringar eller förändringar till följd av Covid-19-pandemin. De strategier som vidare använts av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar är de tankemässiga strategierna samt i viss utsträckning signalering och naturliga belöningar. Författarna till studien har även hittat underlag för att andra strategier används av revisorer i syfte att hantera digitaliseringsförändringar och hemarbete till följd av Covid-19-pandemin. Dessa två strategier är studiens bidrag till självledarskapsforskningen och benämns av författarna som fokus samt återhämtning och avkoppling.

Utvecklingen som präglat samhället har lett till att verksamheter anpassar sina strategier, för att hantera de förändrade arbetsvillkoren.  I och med  att samhället ständigt förändras, förändras också arbetsrutiner samt arbetssätten. Det som  tidigare  inte var vanligt är numera vanligt, chefen kliver åt sidan då det finns andra verktyg som kan ersätta chefen. Studiens syfte är att undersöka anställdas självledarskapsstrategier men även chefens påverka på de anställdas vardagliga arbeten. Därmed uppnår studien en djupare förståelse för självledarskap för att sedan se om dagens arbetsmarknad är redo att applicera teorin till verkligheten utifrån anställdas perspektiv. Två forskningsfrågor presenteras i studien för att kunna nå fullheten av självledarskap samt empowerment. Studien uppfyller sitt syfte genom att följa en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. Utifrån de djupgående intervjuer med anställda har viktig information kunnat sammanställas för att analyseras och tolkas. Det har även ökat förståelsen för självledarskap utifrån de anställdas perspektiv.    Resultatet som studien har kommit fram till är att anställda följer beteendefokuserade strategier och chefen påverkar anställdas arbete till en viss grad, då en chef behövs för att vara motiverande, bidra med konstruktiv feedback och administrera. Även om några respondenter uttryckte att chefens närvaro inte är viktig, kan det konstateras att chefen behövs för att arbetet ska fungera. Genom studien har även slutsatsen kunnat dras att den svenska arbetsmarknaden bör applicera självledarskap i praktiken för att kunna uppnå bättre resultat och större engagemang hos de anställda. / The thesis of the study is to examine employees´ self-leadership strategies, and the manager's influence on the employees' everyday work. This study achieves a deeper understanding of self-leadership to then see if today's companies in Sweden are ready to apply the theory to reality, throughout the perspective of employees. Two research questions are presented in the study to achieve the understanding of self-leadership and empowerment. The study fulfills its purpose by following a qualitative research method with an abductive approach. The empirical study has been collected through 12 semi-structured interviews.   The result that the study has come to is that employees follow behavior-focused strategies, and managers influence  employees' everyday work  to a certain degree. Through the study, it has also been possible to draw the conclusion that the Swedish companies should apply self-leadership to achieve better results and greater commitment among employees.

Problemformulering: Självledarskap definieras som en individs förmåga att påverka sitt beteende för att uppnå sina mål. Detta koncept har blivit alltmer relevant i takt med att organisationer övergår från traditionella hierarkiska strukturer till mer flexibla och självstyrda arbetssätt. Syftet: Utifrån olika perspektiv (chef & medgrundares-, anställdas- och ledarskapscoachs perspektiv), öka förståelse för hur tillämpningen av självledarskap som ledningsstrategi uppfattas i en organisation. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes, där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla insikter från deltagare i kunskapsintensiva företag i Sverige. Denna metod gav en djup förståelse för individuella upplevelser och uppfattningar relaterade till självledarskap. Slutsats: Studien visar att självledarskap som ledningsstrategi erbjuder både möjligheter och hinder för organisationer. De viktigaste resultaten antyder att självledarskap främjar ökat ansvar och autonomi bland medarbetarna, vilket bidrar till ökad motivation och arbetstillfredsställelse. Samtidigt innebär självledarskap utmaningar som ökade krav på självdisciplin, risken för otydlighet i mål och riktning. Effektiva strategier för självledarskap inkluderar självmålsättning, självbelöning och att förstå arbetsuppgifternas syfte, medan självbestraffning är mindre populära. / Problem Statement: Self-leadership is defined as an individual's ability to influence their behavior and goals. This concept has become increasingly relevant as organizations transition from traditional hierarchical structures to more flexible and self-directed work environments. Purpose: From various perspectives (including those of managers and co-founders, employees, and leadership coaches), this study aims to enhance the understanding of how the applicationof self-leadership as a management strategy is perceived within an organization. Methodology: A qualitative research approach was employed, involving five semi-structured interviews to gather in-depth insights from participants in knowledge-intensive companies in Sweden. This method provided a deep understanding of individual experiences and perceptions related to self-leadership. Conclusion: The study demonstrates that self-leadership as a management strategy offers both opportunities and challenges for organizations. The key findings suggest that self-leadership fosters increased responsibility and autonomy among employees, contributing to enhanced motivation and job satisfaction. However, self-leadership also presents challenges such as increased demands for self-discipline and the risk of ambiguity in goals and direction. Effective self-leadership strategies include self-goal setting, self-reward, and understanding the purpose of tasks, while self-punishment is less favored.