Barn till neurologiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Av detta skäl är det en laglig rättighet för barn i Sverige att få stöd som anhöriga. Internationella studier och en tidigare kartläggning på Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset visade att stödet ska vara familjeinriktat och att metoder behövde provas ut. Beardsleés familjeintervention, BFI är en metod vid föräldradepression. Föreliggande studie hade två syften; dels att prova ut BFI på Neurologiska kliniken med de deltagande familjemedlemmarnas utvärdering och dels att via intervjuer med fyra läkare undersöka intresset hos de medicinskt ansvariga att förmedla familjer till BFI intervention. Under datainsamlingen inkom endast en remiss lämpad för BFI varför resultatet kom att fokusera på läkarintervjuerna och läkarnas roll som portvakt (gate keepers). Resultatet i studien lyfter fram de svårigheter som är förknippade med implementering av ett barn och familje- perspektiv i den somatiska vuxenvården.

Den här studien undersökte relationen mellan erfarenhet inom läraryrket och generell selfefficacy samt lärarself-efficacy. Därefter undersöktes även personlighetsegenskaper för att förstå hur self-efficacy fungerar mellan olika personer. Detta blev möjligt genom att utföra en enkätundersökning som skickades ut till lärare i gymnasieskolan (N = 94), vilket involverade General Self-Efficacy Scale (GSES), Teachers’ Sense of Efficacy Scale (TSES) och Big Five Inventory (BFI). Tidigare studier har visat blandade resultat, där lärarerfarenhet har korrelerat med generell- och lärarself-efficacy, men även studier som inte visar någon korrelation alls. Resultaten till denna studie visade signifikanta korrelationer mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, liksom lärarself-efficacy och generell self-efficacy. Dessutom visades signifikanta korrelationer mellan alla personlighetsegenskaper och båda self-efficacies. Denna studies viktigaste slutsatser var det stigande förhållandet mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, där längre erfarenhet resulterar i högre grad av lärarself-efficacy.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. / Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

<p>Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.</p>

Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.

The present thesis explores how personality traits are connected to academic achievement. First, a theoretical discussion on the neurobiological basis of different personality traits is presented, where variance in brain- activity, volume and chemistry describes possible differences in personality. Traits previously linked to academic achievement is also described in terms of neurobiology. This is followed by an empirical investigation of the connection between personality traits and academic achievement. Previous research suggest the Big Five (Costa &amp; McCrae, 1992a) personality traits of conscientiousness, order and self-discipline to be positively associated with academic achievement. Also, similar suggestions have been put forward concerning the Values in Action (VIA-IS; Peterson &amp; Seligman, 2004) character strengths of love of learning, self-regulation and persistence and academic achievement. 90 students in a medium sized Swedish senior high school completed the two personality inventories and their grades were collected. Positive correlations were found for the personality traits conscientiousness, order, and self-discipline and for the character strengths persistence, love of learning, perspective and open-mindedness. The results partly supported the hypotheses as well as extended the knowledge about what factors contribute to academic achievement. Discussion of the results and suggestions for further research concludes the thesis. Keywords: personality trait, character strength, neurobiology, academic achievement, BFI, VIA-IS

Previous studies have successfully demonstrated that there are variations in attitudes towards blended synchronous learning among students in higher education, but few have studied underlying factors. In an attempt to fill this gap, this study aims to investigate the relationship between personality traits and attitudes among students in blended synchronous learning environments. The research question asked in this paper was: What type of relationships are there between personality traits and students’ attitudes towards their education in blended synchronous learning environments? This was done by deploying a web based survey to 352 students at Mid Sweden University in Sweden which in the end had a response rate of 25%. Further, a quantitative approach was chosen as the most suitable way to test these relationships and both bivariate and multivariate regressions was used. The findings in the study indicates that personality traits are linked to a different set of attitudes among the students. The conclusions were that there exist significant relationships between Conscientiousness and Neuroticism and students estimated study achievement. There was also a positive significant correlation between Extraversion and that students prefer to study in groups and significant correlations between Extraversion and Conscientiousness and that students prefer to study independently was also found. Finally, there exist significant relationships between Conscientiousness and Neuroticism and students' perceived learning ability through blended synchronous learning environments. / Undervisningsmetoderna har förändrats de senaste åren och att universitet och högskolor erbjuder distansundervisning blir allt vanligare i Sverige såväl som globalt. Hybrida lärmiljöer syftar till kombinationen av klassrumsundervisning och distansutbildning i realtid. Studenters attityder i dessa lärmiljöer har tidigare studerats, men få studier har undersökt bakomliggande faktorer. Studenters attityder i hybrida lärmiljöer är viktiga att undersöka då exempelvis en viss personlighetstyp kan korrelera med en viss attityd, vilket i sin tur skulle kunna skapa klyftor och olika syn på utbildningen och undervisningsmetoden. Denna studie har besvarat forskningsfrågan: Vilka samband finns mellan personlighetsdrag och studenters attityder till sin utbildning i hybrida lärmiljöer? Forskningsfrågan besvarades utifrån en kvantitativ ansats där en enkätundersökning användes som forskningsstrategi och datainsamlingsmetod. Ett webbaserat frågeformulär distribuerades till 352 studenter som studerade i en hybrid lärmiljö vid Mittuniversitetet. Svarsfrekvensen uppgick till 25% och för att analysera resultatet användes bivariata och multivariata regressioner. Resultaten indikerade på att personlighetsdrag i vissa fall var kopplade till attityder hos studenterna. De slutsatser som denna studie resulterade i tyder på att det fanns signifikanta samband mellan Samvetsgrannhet samt Neuroticism och studenternas uppskattade studieprestation. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan Extraversion och att studenterna föredrar att studera i grupp och det fanns även signifikanta samband mellan Extraversion samt Samvetsgrannhet och att studenterna föredrar att studera självständigt. Avslutningsvis fanns det även signifikanta samband mellan Samvetsgrannhet samt Neuroticism och studenternas upplevda inlärningsförmåga via hybrida lärmiljöer.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. / The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.