Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

Chatbot is a digital tool that, via AI technology, makescommunication between humans and technology possible.Chatbots are commonly used as, for example, digitalcustomer service assistance, but have recently also madeinroads into the education sector. Previous research hasshown predominantly positive results when it comes to theapplication of chatbots as a learning tool, especially how itcan promote the learning and interaction process of students.However, there is insufficient research that examinesstudents' attitudes towards using chatbots as tools in theirstudies. This study therefore aims to identify students'attitudes towards using chatbots in the educationalenvironment. The research question What preferences dostudents have for using chatbots for educational purposes?was answered through a cross-sectional study and mixedmethod research. An explanatory-sequential design wasused where questionnaires first were used as a datacollection method and then interviews were conductedbased on the quantitative data. The technology acceptancemodel (TAM) was the basis for creating the survey questionsand it was answered by 86 students studying at Mid SwedenUniversity, which resulted in a response rate of 14.93%. Thesurvey responses were analyzed with the help of identifyingthe central tendency, which was carried out by finding theresult's mean value, median value and typical value. Theinterview questions were created based on the results of thesurvey questions and 4 interviews were conducted. The datafor the survey and the interviews could then be analyzedusing TAM3.The study resulted in an ambiguous attitude towards the useof chatbots in an educational environment where it identifiedboth negative and positive attitudes in students. In thesurvey responses it was possible to identify that malestudents and those under the age of 36 have a more positiveattitude towards using a chatbot, which also was confirmedin the interviews. It has also emerged that previousexperience and voluntariness are important in the attitudetowards and acceptance of using a chatbot. / En chatbot är ett digitalt verktyg som via AI-teknologimöjliggör kommunikation mellan människa och teknik.Chatbottar är vanligt förekommande som exempelvisdigitala kundtjänstmedarbetare men har på senaste tidenäven gjort intåg i utbildningssektorn. Tidigare forskning harpåvisat övervägande positiva resultat när det kommer tillapplicering av chatbottar som läroverktyg, framför allt hurde kan främja inlärning- och interaktionsprocessen hosstudenter. Dock finns otillräcklig forskning som undersökerstudenters attityder till att använda chatbottar somhjälpmedel i deras studier. Denna studie syftar därför på attidentifiera studenternas inställning till att användachatbottar i utbildningsmiljön. Forskningsfrågan: Vilkainställningar har studenter till att använda chatbottar i sinutbildning? besvarades genom en tvärsnittsstudie ochflermetodsforskning. En förklarande-sekventiell designtillämpades där enkäter initialt användes somdatainsamlingsmetod och därefter genomfördes intervjuerbaserat på det kvantitativa resultatet. Teccnology acceptancemodel (TAM) låg till grund vid skapandet av enkätfrågornaoch den besvarades av 86 studenter som studerar på femolika program på Mittuniversitetet vilket resulterade i ensvarsfrekvens på 14,93%. Enkätsvaren analyserades medhjälp av att identifiera den centrala tendensen, vilketutfördes genom att finna resultatets medelvärde,medianvärde och typvärde. Fyra intervjuer genomfördes därintervjufrågorna skapades baserat på resultatet avenkätsvaren. Data för enkät och intervjuer analyseradessedan med hjälp av TAM3.Studien indikerade en tvetydig inställning till användandetav chatbottar i utbildningsmiljö då det identifierats bådenegativa och positiva inställningar hos studenter. Ienkätsvaren gick det att identifiera att manliga studenter ochde under 36 år har en mer positiv inställning till att användaen chatbot vilket även styrktes vid intervjuerna. Det har ävenframkommit att tidigare erfarenhet och frivillighet är viktigtvid inställningen och accepterandet av att använda enchatbot.

Previous studies have successfully demonstrated that there are variations in attitudes towards blended synchronous learning among students in higher education, but few have studied underlying factors. In an attempt to fill this gap, this study aims to investigate the relationship between personality traits and attitudes among students in blended synchronous learning environments. The research question asked in this paper was: What type of relationships are there between personality traits and students’ attitudes towards their education in blended synchronous learning environments? This was done by deploying a web based survey to 352 students at Mid Sweden University in Sweden which in the end had a response rate of 25%. Further, a quantitative approach was chosen as the most suitable way to test these relationships and both bivariate and multivariate regressions was used. The findings in the study indicates that personality traits are linked to a different set of attitudes among the students. The conclusions were that there exist significant relationships between Conscientiousness and Neuroticism and students estimated study achievement. There was also a positive significant correlation between Extraversion and that students prefer to study in groups and significant correlations between Extraversion and Conscientiousness and that students prefer to study independently was also found. Finally, there exist significant relationships between Conscientiousness and Neuroticism and students' perceived learning ability through blended synchronous learning environments. / Undervisningsmetoderna har förändrats de senaste åren och att universitet och högskolor erbjuder distansundervisning blir allt vanligare i Sverige såväl som globalt. Hybrida lärmiljöer syftar till kombinationen av klassrumsundervisning och distansutbildning i realtid. Studenters attityder i dessa lärmiljöer har tidigare studerats, men få studier har undersökt bakomliggande faktorer. Studenters attityder i hybrida lärmiljöer är viktiga att undersöka då exempelvis en viss personlighetstyp kan korrelera med en viss attityd, vilket i sin tur skulle kunna skapa klyftor och olika syn på utbildningen och undervisningsmetoden. Denna studie har besvarat forskningsfrågan: Vilka samband finns mellan personlighetsdrag och studenters attityder till sin utbildning i hybrida lärmiljöer? Forskningsfrågan besvarades utifrån en kvantitativ ansats där en enkätundersökning användes som forskningsstrategi och datainsamlingsmetod. Ett webbaserat frågeformulär distribuerades till 352 studenter som studerade i en hybrid lärmiljö vid Mittuniversitetet. Svarsfrekvensen uppgick till 25% och för att analysera resultatet användes bivariata och multivariata regressioner. Resultaten indikerade på att personlighetsdrag i vissa fall var kopplade till attityder hos studenterna. De slutsatser som denna studie resulterade i tyder på att det fanns signifikanta samband mellan Samvetsgrannhet samt Neuroticism och studenternas uppskattade studieprestation. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan Extraversion och att studenterna föredrar att studera i grupp och det fanns även signifikanta samband mellan Extraversion samt Samvetsgrannhet och att studenterna föredrar att studera självständigt. Avslutningsvis fanns det även signifikanta samband mellan Samvetsgrannhet samt Neuroticism och studenternas upplevda inlärningsförmåga via hybrida lärmiljöer.