Studien syftade till att beskriva och analysera vilka uppfattningar som finns om vad ett “närvarandeledarskap” kan innebära bland medarbetarna i Umeå Kommun. Detta är framförallt intressant då det närvarande ledarskapet är ett relativt outforskat område sett till tidigare forskning. För att svara till syftet formulerades två frågeställningar, dels vilka beteende och handlingar som skapar ett närvarande ledarskap dels vilka konsekvenser som det närvarande ledarskapet har på arbetet. För att svara till detta antogs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, där informanterna representerades av medarbetare från Umeå Kommuns olika verksamhetsområden.Resultatet av de sex genomförda intervjuerna visade ett par faktorer som för medarbetarna innebar ett närvarande ledarskap. Dels att chefen eller ledaren är fysiskt närvarande på arbetsplatsen genom att småprata med medarbetarna och besöka deras verksamhet samt att mentalt närvara i arbetet genom att erkänna och respektera medarbetarna som individer, bidra med önskat stöd i dels arbetsuppgifterna men även uppmuntra medarbetarna genom beröm. I resultatet framkommer även att kommunikationär en viktig faktor i det närvarande ledarskapet, då framför allt kommunikation som är öppen och medveten, tillitsfullt och tydlig samt i vissa fall snabb. Effekterna av det närvarande ledarskapet varierar där informanterna både uttrycker att ledarens närvaro både påverkar arbetsmotivationen positivt men även inte alls, i de fallen motiveras informanterna oberoende av chefens närvaro. Slutsatsen som dras är att den viktigaste faktorn i det närvarande ledarskapet är en fungerande kommunikation, då kommunikationen påverkar utfallet av den fysiska och mentala närvaron.

Revision är en form av kontroll för att säkerställa att de finansiella rapporter som företag publicerar är i sin väsentlighet sanningsenliga, vilket görs för att skapa förtroende utåt åt intressenter av företaget. En sådan kontroll som revisorn utför om ett företags lager bedöms vara av väsentlig storlek är en granskning av företagets varulager. Från historiska skandaler där företag rapporterat stora lagertillgångar som inte existerat har en huvudregel arbetats fram i ISA standarden, en huvudregel som svenska revisorer är skyldiga att följa. Huvudregeln innefattar att revisorn fysiskt ska närvara vid inspektionen av ett varulager för att säkerställa bland annat varulagrets existens och skick, utvärdera rutiner samt utföra kontrollräkningar. I samband med covid-19 aktualiserades frågan för revisorer om fysiskt deltagande vid lagerinventeringen alltid är en möjlighet och hur de ska hantera en situation där fysisk närvaro inte är lämplig. ISA tillåter nämligen användandet av alternativa granskningsåtgärder i stället för fysisk närvaro, men som följd av diffusa riktlinjer för när alternativa granskningsåtgärder är tillåtna samt otydlighet för vilka alternativ som anses tillåtna har revisorers beslutsprocess blivit mer komplicerad. På grund av covid-19 har distansarbete samt avstånd mellan individer blivit en nödvändig verklighet och tillsammans med den ökande digitaliseringen i samhället väcktes därför frågan om vad betydelsen är av att en revisor närvarar fysiskt under en revision. I sökandet på svar av frågan upptäcktes en bred forskningslucka angående betydelsen av att en revisor är fysiskt närvarande under en revision. För att försöka fylla delar av denna forskningslucka syftar studien till att beskriva hur revisorer ser på betydelsen av fysisk närvaro vid lagerinventering samt analysera vad betydelsen är av att revisorn infinner sig fysiskt på plats under en lagerinventering för att genomföra sin granskning. Studien syftar även till att skapa en större förståelse för hur revisorer förhåller sig till alternativa granskningsåtgärder vid lagerinventering. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med verksamma revisorer i Sverige besvaras problemformuleringen: Vad är betydelsen av revisorns fysiska närvaro vid lagerinventering? Slutsatserna som framkommit genom en analys av den insamlade empiriska data pekar mot att revisorns fysiska närvaro har en påverkan på de fyra teman som studien valt att analysera frågeställningen utifrån: kundrelation, legitimitet, arbetssituation och etiska motivatorer. Bland slutsatserna återfinns bland annat att revisorn till större del måste förlita sig på kunden som följd av att revisorn inte kan närvara fysiskt samt att revisorn inte kan utöva sin auktoritära legitimitet i samma grad via digitala hjälpmedel. Dessutom medför en begränsning i revisorns fysiska närvaro en högre arbetsbelastning för revisorer.

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard & Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard & Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

Denna studie syftar till att utforska utmaningar och fördelar med att arbeta i mångkulturellateam där medlemmarna i teamet arbetar för gemensamma mål och arbetsuppgifter, men ärpositionerade i olika länder. Ett särskilt fokus ligger på hur man kan optimera hanteringen avdessa utmaningar för att uppnå ökad effektivitet och motivation. Genom intervjuer med ledareoch teammedlemmar, har den empiriska data identifierat nyckelutmaningar såsomspråkbarriärer, hierarkiska strukturer, kulturella skillnader i arbetsmoral samtkommunikationssvårigheter. För att kunna hantera dessa problem föreslås bättreintegreringsprocesser, mer fysiska möten och videosamtal samt kulturell känslighetsträning.Dessutom betonas vikten av decentralisering och ökad fysisk närvaro av ledare för att byggatillit och gemenskap. Stella-Ting Toomey´s teori om konflikthantering tillämpas för attpoängtera hur kulturella, situationsmässiga och individuella faktorer påverkarteamdynamiken. Resultaten visar på, trots de metodologiska begränsningarna, att deutmaningar och hanteringen av dessa är relevanta för organisationer och företag med liknandemångfald. Implementering av de föreslagna strategierna kan förbättra motivation, effektivitetoch välbefinnande i mångkulturella team, vilket gynnar företagets totala resultat. Införframtida forskning inom detta ämne rekommenderas att djupare studier om de specifiktkulturella aspekterna och den påverkan de har på teamdynamiken. Även longitudinella studierrekommenderas för att kunna följa hur de föreslagna strategierna implementeras i teamen ochhur de kan ha en långsiktig effekt på prestationerna i arbetet.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna.Vi valde att förverkliga Facebook’s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp.Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket. / In our thesis we wanted to examine whether it was possible to realize a virtual function from the social network Facebook, and see if the initial purpose of the function would have the same result in the physical reality like as in the virtual world. Thus, we wanted to take anexisting Facebook feature and create a physical interpretation of it. We chose to create the Like button because we felt that the small function has a significant impact on and to the social network, but also because it’s increasingly being used in real situations such as for marketing purposes. Based on this, we created two physical prototypes, a lo-fi mockup version and a hi-fi prototype.The results showed that it was possible to create a physical form of a virtual Facebook function and the initial purpose was the same even in the physical world. However, the prototypes did not achieve the same results in the physical reality because it didn’t affect people's social behavior in the same way as in the social network.