I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard & Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard & Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

Syftet med studien var att undersöka människors upplevelser av emojis i textlig kommunikation. I studien tillämpades en kvalitativ metod för undersökningen i form av Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Datainsamlingen bestod av tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp, varav elva deltagare var kvinnor och en delatagare var man. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat Emojikodens trygghet och osäkerhet beskriver deltagarna känslan av trygghet genom användning av specifika emojis som skapar en kod för att hantera olika relationer. Emojikoden kan även skapa osäkerhet då en relation utvecklas eftersom emojis kan tolkas på olika sätt. Andra temat Emojis förstärker eller mildrar budskap beskriver hur emojis upplevs påverka innebörden av budskapet. Det sista temat Emojis ersätter känslors ord beskriver effektiviteten genom emojis i textlig kommunikation men som också kan resultera i en överdrift. Emojis i textlig kommunikation är av stor betydelse då effekten av att använda den upplevs som möjligt att hantera relationer relationer och sociala roller. Hantering av relationer och sociala roller är viktigt för att stärka självkänslan och bibehålla självbilden. / The purpose of the study was to investigate people`s experiences of emojis in textual communication. The study used qualitative method for the study in the form of Braun and Clarkes (2006) Thematic analysis. The data collection consisted of three focus groups with four participants in each group, of witch eleven particpants were woman and one particpant was male. The Thematic analysis generated three themes: First theme The secuarity and uncertainty of the emojicode describes the particpants sense of security through the use of specific emojis that create a code to manage different relationship. The emojicode can also create uncertainty as a relationship developes because emojis can be interpreted in different ways. Other themes Emoji reinforce or mitigate messages describe how emojis are perceived to affect the meaning of the message. The last theme of Emoji replaces the words of emotion describing the effectiveness of emojis in textual communication but can also result in an exaggeration. Emoji in textual communication is of great importance as the effect of using them is perceived as possible to manage relationships and social roles. Managing relationships and social roles is important for strengthening self-esteem and maintaining self-image.

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.