Ce projet de recherche s’intéresse aux émojis. De nos jours, les téléphones intelligents ont changé notre façon de communiquer en utilisant tantôt la communication orale, tantôt les messages écrits ou les images, i.e. les émojis. Par le biais d’une méthodologie quantitative, en l’occurrence un sondage électronique suivi des quelques questions ouvertes, la présente thèse de maîtrise se penche sur le rôle et l’impact des émojis dans la réception de messages texte. Afin de procurer un nouveau regard sur l’influence des émojis dans la communication iconique, nous avons mesuré le confort des participants vis-à-vis six mises en situation provenant de contextes amoureux, amical et professionnel. Nos résultats indiquent que les émojis peuvent influencer la perception des messages texte et que le contexte de la communication joue un rôle important dans l’acceptabilité de ces images numériques.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Textual emotion classification is a task in affective AI that branches from sentiment analysis and focuses on identifying emotions expressed in a given text excerpt. It has a wide variety of applications that improve human-computer interactions, particularly to empower computers to understand subjective human language better. Significant research has been done on this task, but very little of that research leverages one of the most emotion-bearing symbols we have used in modern communication: Emojis. In this thesis, we propose several transformer-based models for emotion classification that processes emojis as input tokens and leverages pretrained models and uses them , a model that processes Emojis as textual inputs and leverages DeepMoji to generate affective feature vectors used as reference when aggregating different modalities of text encoding. To evaluate ReferEmo, we experimented on the SemEval 2018 and GoEmotions datasets, two benchmark datasets for emotion classification, and achieved competitive performance compared to state-of-the-art models tested on these datasets. Notably, our model performs better on the underrepresented classes of each dataset.

Emojis har fått en allt större roll i elektronisk konversation. Den här studien undersöker bruket av emojis och smileys i sms- och chattspråk samt vad det finns för attityder till dessa. Detta undersöks genom en enkätundersökning som har distribuerats på sociala medier. Under-sökningen är uppdelad i två delar, där den första delen syftar till att kartlägga bruket av emojis och smileys utifrån ålder, utbildning och kön och den andra delen syftar till att undersöka attityder till användningen av emojis, smileys och interpunktion och även undersöka hur vi genom våra attityder placerar in personer i olika fack (så som ålder, kön, egenskaper osv.) när vi läser meddelanden på sociala medier. Resultatet visar att majoriteten av informanterna använder sig av emojis och har en positiv inställning gentemot dessa. Det visade sig även att emojis har en betydande roll för hur vi kategoriserar personer i elektronisk konversation. Däremot var det svårt att identifiera några större skillnader när det kom till variablerna ålder, utbildningsbakgrund och kön.

Over the years emojis have become a fundamental and natural part in online based communication. Due to this emojis have also entered the judicial system by appearing in several court cases, used as evidence for or against intent to commit crime. This essay studies relevant cases presented in Swedish trials to better understand how emojis are interpreted and processed within Swedish law. Additional interviews help to further examine possible approaches for a more trustworthy emoji-interpretation by the judicial system. The essays main findings further indicate that emojis are complex when used as evidence. This due to their ambiguity as well as not yet being an established part in court cases - furthermore complicating the judicial process of decoding these symbols. In addition, the essay finds that emojis' meanings are largely tied to culture and are also often platform-based. In order to avoid misunderstandings and wrongful decoding from litigators, this essays results proposes two main solutions: (1) organizations such as Unicode, as well as different platforms, should have a greater responsibility when technically standardizing emojis, to reduce misunderstandings. (2) Courts should at a higher rate introduce experts, such as linguists or emoji-experts, to ensure that emojis are decoded in a proper way.

How do people make use of emojis in their daily computer-mediated communication? In order to obtain data, a sampling methodology was implemented in which data from 15 female and 15 male participants was used to provide reports on the differences in preference and functions of emoji usage across genders. The study found that in variety and in total, males tend to select a greater amount of emojis, in comparison to females. The participants’ reasons for using emojis in instant messages varied across the two gender groups, females focused on illustrating a state of emotion while the males focused on emphasizing a message. This partially corresponded with previous studies. The study also found that the males replace words with emojis because it is easy, fun or quick, and in order to illustrate a state of emotion, while females do not prefer to replace words with emojis. In accordance with previous findings, this study shows that in general, people prefer using emojis to complement rather than to replace words. All of the males in this study tend to make use of emojis in order to complement words, while there was a low amount of females who do not use emojis for the purpose of complementing.

Emojis anses av många vara en viktig komponent för att ge digitala konversationer en känslomässig nyansering och bidrar med tonalitet. Användning och uppfattning av dessa symboler kan variera och i denna uppsats undersöker vi om detta beror på ålder, emojis design eller om det påverkas av andra faktorer. Vi har utfört en enkätundersökning för att undersöka hur människor använder emojis. Här frågade vi vilka enheter och plattformar används regelbundet vid digitala konversationer i dagens läge, i vilka sammanhang emojis används ochom emojis utformning bidrar till en varierad användning av dessa. Vidare har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med femton respondenter för att få djupgående svar om deltagarna anser att emojis används på olika sätt beroende på olika åldersspann mellan olika parterna, huruvida digitala kanaler kan påverka användningen av emojis samt vilka övriga faktorer som kan påverka både användning och uppfattning av emojis. Resultatet vi fick av denna studie tyder på att skillnader i användningen av emojis främst styrs av vilken relation finns mellan olika parterna, samt huruvida det existerar en åldersskillnad mellan dem. Yngre tenderar att använda ovanligare emojis oftare samt verkar mer benägna att testa nya emojis och nya plattformar, medan äldre individer i vår studie främst använder tydligare emojis på välbekanta plattformar för att inte riskera att misstolkas. Vidare kan olika plattformar avgöra hur användningen av emojis förefaller då samtliga tjänster har individuella tolkningar och betydelser på hur utformningen av emojis ska se ut. / Emojis are by many considered to be an important component in giving digital conversations an emotional nuance as well as tonality. The use and perception of these symbols can vary and in this study we investigate whether its usage depends on the users age, the design of the chosen emoji or if it’s due to other factors. We have conducted a survey to investigate how people use emoji, which devices and platforms are used in digital conversations and whether the design of emoji contributes to a varied use of them. Furthermore, we also conducted semi-structured interviews with fifteen respondents to get in-depth answers about whether the participants use emojis in different ways depending on different age ranges between separate parties, whether digital channels can affect the use of them and what other factors can affect both use and perception of emojis. The results we obtained from this study indicate that differences in the use of emojis are mainly governed by the relationship between the different parties, and that it matters whether there is an age difference between them. Younger people tend to use more unusual emojis more often and seem more willing to try new emojis and platforms, while older individuals mainly use plainer emojis on familiar platforms as they do not want to risk being misinterpreted. Furthermore, different platforms can determine how the use of emojis appears, as all services come with individual interpretations of what the design of emojis looks like and what they mean.

Kommunikation idag sker både online, offline och kan vara både text- och bildbaserad. Snapchat är gratis mobilapplikation som förenklar snabb kommunikation genom bilder, videor och text. Applikationen är en social medieplattform som främst riktar sig till den yngre generationen och främjar relationsbyggande. Syftet med studien har varit att undersöka hur unga vuxna kommunicerar via Snapchat samt hur användandet av applikationen påverkar relationer och kommunikation. Studien är baserad på en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkät samt kvalitativa enskilda intervjuer. Enkäten innehöll bland annat frågor och påståenden om respondenternas användning av applikationen samt hur den påverkar kommunikation och relationer. De personliga intervjuerna gav möjlighet till fördjupning av personliga upplevelser. Studiens har visat att Snapchat är en bra applikation för snabb kommunikation men att den också bidrar till anonymitet som kan leda till mobbning. Studien har också visat att Snapchat bidrar till att befintliga relationer stärks. / Communication today takes place both online, offline and can be based on text and images. Snapchat is a free mobile application that simplifies fast communication through images, videos and text. The application is a social media platform that is primarily aimed at the younger generation and promotes the building of relationships. The purpose of this study has been to investigate how young adults communicate through Snapchat and how the use of the application affects relationships and communication. The study is based on a quantitative survey method in the form of a questionnaire and qualitative individual interviews. The survey included questions and statements about the respondents' use of the application and how it affects communication and relationships. The personal interviews provided an opportunity for in-depth personal experiences. The study has shown that Snapchat is a good application for fast communication but that it also contributes to anonymity that can lead to bullying. The study has also shown that Snapchat helps to strengthen existing relationships.

Syftet med denna undersökning är att den ska öka förståelsen kring hur referenser till människans fem sinnen kan se ut i marknadsföring av löplopp. Tidigare studier menar att det är svårt, om inte omöjligt, att stimulera vissa av dessa sinnen via sociala medier vilket också väcker ett intresse för hur företag arbetar för att komma i kontakt med dessa sinnen? Undersökningen fokuserar på fem löplopps marknadsföring. För undersökningen har en kvalitativ metod använts där loppens hemsidor, officiella filmer samt Facebook- och Instagram-inlägg studerats. För att förstå insamlade data har dels en teori om sinnesmarknadsföring av Hultén, Broweus och van Dijk använts men också en teori gällande samverkan mellan text och bild av Nordström. Dessa används vidare som verktyg vid analysarbetet tillsammans tidigare forskning. Resultaten av föreliggande studie visar att löploppens marknadsföring via Internet endast stimulerar synen samt hörseln. För lukten, smaken och känseln kan människan endast ha minnen till upplevelser genom just dessa sinnen. / The purpose of this study is to increase the understanding of how references to humans five senses can be seen in the marketing of running races. Earlier studies highlight that it is difficult, if not even impossible, to stimulate some of these senses through social media, which also raises an interest in how companies work to get in touch with these senses? This study focuses on the marketing of five running races. For this study, a qualitative method has been used where the websites of the running races, official videos, Facebook and Instagram posts have been studied. In order to understand the collected data, a theory of sense marketing by Hultén, Broweus and van Dijk has been used, but also a theory about interaction between text and image by Nordström. These two theories are used as tools in the analysis work. The results shows that the marketing of the running races only stimulates the sight sense and the sense of hearing. For the smell sense, taste sense and touch sense the human being can only have memories of experiences through these specific senses.

Denna studie undersöker hur operativsystemen Apple och Samsung omvandlar universella koder till emojis och om de samspelar utseendemässigt. Med en semiotisk ansats fokuserar forskaren på att analysera emojis och dess visuella aspekter som skapar känslouttryck. Känslouttryck som i sin tur skapar tolkning och förståelse i människors digitala kommunikation. Studien baseras på tidigare forskning av Paul Ekman, Jaram Park, Young Min Baek, Meeyoung Cha och Rachel Scall. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks 100 universella koder med frågorna: hur väl Apple och Samsungs emojis stämmer överens utseendemässigt vilka universella koder som skiljer sig i Apple och Samsungs emojis vilka visuella aspekter som är de vanligaste skillnaderna   Studiens resultat visar att endast 11 % av Apple och Samsungs emojis stämmer överens helt utseendemässigt. De universella koder som skiljer sig i en eller flera visuella aspekter utgör 89 %, men de som skiljde sig mest var emojikoderna nummer 24, 89, 19, 88, 57, 85, 11, 46, 58, 64, 76, 93, 95 och 99. De vanligaste visuella skillnaderna är emojins färger och muntyp, men inte långt efter även ögonbryn och ögon.   Intresset för studien väcktes av att emojis, enligt forskare, har betraktas med potentialen att växa som ett universellt språk samtidigt som de har uppmärksammats för att se olika ut beroende på operativsystem. Då utseendet på emojis har stor betydelse för hur vi tolkar och förstår dess känslouttryck och budskap ifrågasättes de universella kodernas funktion och väckte frågan om mottagaren av en Samsung verkligen ser samma emoji som sändaren av en iPhone, och tvärtom? Med mobiltelefonen som ett alldagligt kommunikationsverktyg och Apple och Samsung som två av världens vanligaste operativsystem diskuteras deras påverkan att använda emojis som ett universellt språk.   Slutligen svarar studien för att Apple och Samsungs design av emojis kan påverka möjligheten att använda dem som ett universellt språk i vissa avseenden, som designen av mun, ögon och ögonbryn. Detta eftersom människor, beroende på kultur, tenderar att välja emoji efter just mun eller ögon. En mun- eller ögonorienterad emoji kan av samma anledning tolkas olika. Först när människor med olika kultur har möjligheten att kommunicera med emojis som visar samma känslouttryck ökar chansen för en gemensam förståelse och för att emojis ska fungera som ett universellt språk.

I uppsatsen har behandlats vilka förutsättningar det finns enligt svensk rätt för avtalsbundenhetatt uppstå genom kommunikation baserat på emojier. För att uppnå uppsatsens syfte har utretts(1) hur avtalsmekanismen fungerar traditionellt och digitalt, (2) om det finns tillbörligaalternativa former för avtalsslut, (3) hur emojin ter sig som tolkningsdata för avtalsbundenhetoch (4) om avtalstolkning kan reda ut eventuella svårigheter i att tolka emojin. Eftersom svaretpå uppsatsens syfte ej har gått att finna direkt i rättskällorna har endast svarsförslag kunnatpresenteras. I diskussonen har redogjorts för att att emojin som bärare av data, med en vissosäkerhet för tydlighetsrekvisitet, tycks kunna uppfylla rekvisiten för rättshandlingar. Vidarehar föreslagits att avtalstolkning hjälpa till att fylla ut eventuella hål i förståelsen. Vidare harsvarsförslaget beskrivit att det verkar finnas utrymme för att kommunikation med emojier kanleda till avtalsbundenhet och att om konkludent handlande eller konkludent handlande ikombination med passivitet föreligger ökar den möjligheten ytterligare.