Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan självmedkänsla ochgenerell, upplevd stress hos svenska ungdomar, 15-19 år. Förutom att undersökaovanstående fråga undersöktes även hur väl självmedkänsla predicerade generell,upplevd stress i samma stickprov, när effekten av ålder och kön kontrollerades för.Studiens deltagare bestod av 226 ungdomar studerande vid högstadie- ellergymnasieskola i södra Sverige och data samlades in via Self-Compassion Scale ShortForm (SCS-SF) och Perceived Stress Scale (PSS-14) och i klassrumsmiljö. Resultatetvisade en signifikant, negativ korrelation mellan självmedkänsla och generell, upplevdstress. Självmedkänsla var också en signifikant prediktor för stress, efter det att effektenav ålder och kön hade kontrollerats för, och förklarade ensam 29,3 % av variansen istress. Detta resultat indikerar att självmedkänsla kan komma att spela en viktig roll iden fortsatta utvecklingen av förebyggande och stressreducerande behandlingar. / The current study aimed at exploring the correlation between self-compassion andgeneral, perceived stress among Swedish adolescents, age 15-19 years. Furthermore, theextent to which self-compassion predicted general perceived stress, when controlling forthe effect of age and gender, was explored. The participants of the study consisted of226 adolescents attending the Swedish equivalent to high-school (year 9-12) in southernSweden, and data was collected with Self-Compassion Scale Short Form (SCS-SF) andPerceived Stress Scale (PSS-14) in classroom settings. Results showed a significant,negative correlation between self-compassion and general, perceived stress. Selfcompassionremained a significant predictor for stress, after controlling for the effect ofage and gender, and uniquely explained 29,3 % of the variance in stress. This resultindicates that self-compassion may be useful in the future development of preventionand stress-reducing treatments.

Syftet med studien var att undersöka studenters stressnivå genom attstudera huruvida olika examinationsformer kan leda till olikastresstyp, prestationsmotivation och upplevd stress. Metoden somgenomfördes var en enkätundersökning där man undersökte hurstudenter upplevde nivån av stress och prestationsmotovation inför treolika examinationstyper; salstentamen, hemtentamen och muntligpresentation. I studien deltog 112 universitetsstudenter, 87 kvinnoroch 25 män. Hypoteserna var att hemtentamen genererar lägst stressmen även minst positiva effekter, medan det omvända gäller försalstentamen. Resultatet visade att studenter upplever inge skillnad pånivån av stress gentemot examinationsformerna, de upplever ingenskillnad av stresstyp emellan examinationsformerna samt att det inteförekom könsskillnader. / A cross-sectional study based on a survey was handed out to studentsat a university in a Swedish city. The purpose of the study was toinvestigate the stress levels of students by examining whetherdifferent forms of examination could lead to differenteffects;specifically, achievement motivation and experienced stress.The survey questions investigated how students felt regarding stresslevels and symptoms in relation to exam types. Our hypotheses werethat take-home written exams would result in lower stress levels butalso lead to less motivation, whereas the opposite would be true forwritten exams during observation. The study showed that studentsdon’t experience any difference in the level of stress towards theexaminations types. The result also showed that the type of stress,achievement motivation and experienced stress didn’t effect theexaminations type and finally there were no difference in stress levelbetween genders.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Föreliggande studies syfte var att studera socialt stöd som moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet bland idrottande ungdomar. Deltagarna valdes via ettstrategiskt bekvämlighetsurval och krav att ha minst 3 träningar i veckan utöver tävling inom sin idrott. Totalt deltog 91 ungdomar i studien (M=17,3 SD=0.98). Studien är kvantitativ tvärsnittsdesign och data samlades i form av frågeformulär och internetbaserade formulär. Frågeformuläret bestod av demografiska frågor och tre mätinstrument Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) och Athlete burnout Questionnaire (ABQ). Enkäten bestod av 41 påståenden och sju bakgrundsfrågor. I resultatet framkom att det inte fanns en statistisk signifikant interaktionseffekt mellan socialt stöd och stress i relation till idrottsrelaterad utbrändhet. Socialt stöd är inte moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan socialt stöd och idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to examine if social support can buffer the relation between perceived stress and athlete burnout in youth athletes. Through strategic convenience sample were 91 participants recruited (M=17, 3 SD= .98).  The study used a quantitative cross-sectional design were data was collected via questionnaire and internet-based questionnaire. Data was collected from youth athletes whom practice sports at least 3 times a week. The questionnaire was based on following instruments: Demographic questions, Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) and Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). The questionnaire included 41 statements and seven background questions. The result showed no statistical significant interaction between social support and perceived stress in relation with athlete burnout. Social support is not a moderator in the relation between stress and athlete burnout. The result showed no statistical significant correlation between perceived stress and athlete burnout. There was showed a statistical significant correlation between social support and athlete burnout.

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Previous research has explored and explained the effect hardiness has on stress, but there is limited research on the use of physical activity in combination or in conjunction with hardiness. The present study aimed to examine if high school student's perceived stress level is affected by their level of hardiness and/or physical activity. The sample consisted of 370 high school students who were instructed to fill out a survey based on three instruments; Perceived Stress Scale, PSS-14 and Dispositional Resilience Scale, DRS-II as well as a separate self composed instrument on physical activity. A multiple regression analysis was calculated, indicating that hardiness predict stress and that there are gender differences. However, physical activity had no effect. / Tidigare forskning har undersökt och förklarat effekten som hardiness har på stress, men det finns begränsad forskning om användningen av fysisk aktivitet tillsammans eller i kombination med hardiness. Den nuvarande studien syftade till att undersöka om gymnasieungdomars upplevda stressnivå påverkas utav deras nivå av hardiness och/eller fysisk aktivitet. I undersökningen ingick 370 gymnasieelever som fick fylla i en enkät baserad på tre instrument; Perceived Stress Scale, PSS-14 och Dispositional Resilience Scale, DRS-II samt ett eget komponerat instrument om fysisk aktivitet. En multipel regressionsanalys genomfördes, resultatet tyder på att hardiness förutsäger stress och att könsskillnader existerar. Däremot fann undersökningen inget belägg för inverkan av fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevd stress och anställningsform. Studien presenterade tre hypoteser: 1) Individer med fast anställning upplever mindre stress än individer med andra anställningsformer, 2) Anställningsform/anställningsvillkor påverkar upplevd stress i skalan PSS-14, 3) Kön, ålder, utbildning, arbetstid och familjesituation påverkar upplevd stress av arbetsförhållanden enligt stressskalan PSS-14. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativt enkätundersökning som distributerades online med stresskalan PSS-14 som underlag. Totalt besvarade 157 personer enkäten om stress och arbete, 122 deltagare angav att de var kvinnor och 34 män. T-test för oberoende variabler genomfördes. T-testen visade att det inte fanns signifikanta skillnader mellan anställningsform, ålders, civilstånd, kön eller arbetstid.

Having clinical skills is an essential part of working as a psychologist. This thesis aimed to investigate the importance of different factors in relation to clinical performance among psychology students, and whether the relationships can be moderated by students' gender. This study was especially interested in emotional factors (perceived stress, worry), psychological management abilities (coping with stress, emotional regulation) as well as self-efficacy and time of preparation. Clinical performance was explored in two contexts; a simulated setting (Objective Structured Clinical Examination) and a natural setting (clinical internship). The data in this study was collected from a larger project at Örebro University. The sample consisted of 46 psychology students from Örebro University (67 % females). The results showed that none of the factors investigated had a linear relationship with clinical performance in neither of the settings explored. However, gender moderated the relationship between three investigated factors and clinical performance in a simulated setting (OSCE). Male students with higher perceived stress and higher levels of worry performed better clinically, while female students with higher perceived stress performed worse. No relationship was found between worry and performance in female students. Furthermore, male students with higher emotion regulation ability performed less well clinically. The results of this study indicate that gender could play a role in the relationship between emotional factors, emotion regulation abilities and clinical performance. Further investigation is needed to understand these relationships more thoroughly. This knowledge can contribute to creating conditions that foster psychology student’s clinical performance.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida upplevd stress påverkar alkoholkonsumtionen hos vuxna (individer från 18 år). De hypoteser som undersöktes var att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion varierar beroende på ålder och kön och att det finns ett positivt samband mellan upplevd stress och alkoholkonsumtion. Med andra ord, stress kan möjligtvis öka alkoholkonsumtionen genom att alkohol fungerar som en coping-mekanism för att hantera stress. Hypoteserna besvarades med kvantitativ metod. Ett urval av vuxna deltagare (N=49) besvarade en digital enkät bestående av frågeformulären AUDIT och PSS-10. Analysen genomfördes med hjälp av statistiska metoder, såsom t-test, korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visade att män hade högre alkoholkonsumtion än kvinnor, vilket stöds av andra studier. AUDIT korrelerade med de tre variablerna kön, ålder och stress men regressionsanalysen påvisade att endast ålder och kön predicerade AUDIT signifikant. Studiens resultat visade att kön och ålder predicerade AUDIT signifikant men stress predicerade inte AUDIT signifikant. Stress har ett samband med alkoholkonsumtion men studien kunde inte påvisa att stress exklusivt bidrar till alkoholkonsumtion, när kön och ålder togs i beaktande. I resultatet påvisades det att ålder hade ett negativt samband i korrelations- och regressionsanalysen gällande alkoholkonsumtion. / The purpose of this thesis was to investigate whether perceived stress affects alcohol consumption for an adult population (individuals from 18 years old). The hypotheses investigated were that risky and harmful alcohol consumption varies depending on age and gender and that perceived stress and alcohol consumption have a positive correlation, i.e., stress can cause an increase in alcohol consumption, in circumstances in which alcohol becomes a coping strategy for individuals under high levels of perceived stress. The hypotheses were investigated using quantitative methods. A sample of adult participants (N=49) answered a digital survey consisting of the AUDIT and PSS-10 questionnaires. The analysis was carried out using statistical methods, such as t-test, correlation, and regression analyses. The results showed that men had higher alcohol consumption than women, which is supported by other studies. AUDIT correlated with the three variables gender, age and stress, but the regression analysis showed that only age and gender predicted AUDIT significantly. The results of the study showed that gender and age predicted AUDIT significantly, but stress did not predict AUDIT significantly. Stress is associated with alcohol consumption, but the study could not demonstrate that stress exclusively contributes to alcohol consumption, when gender and age were considered. The results showed that age had a negative connection in correlation- and regression analysis regarding alcohol consumption.