Bakgrund: Sömnproblematik och stress är relativt utbrett i samhället och kan inverka på varandra. Stress kan påverka en persons sömnvanor och sömnbrist kan leda till att stress hanteras på ett annorlunda sätt. Stress och sömnbrist har visat sig vara en återkommande faktor hos studenter och studier gjorda på fysioterapeutstudenter har visat en hög prevalens av stress. Sömnvanorna och eventuella samband mellan stress och sömn är mindre undersökta. Syfte: Syftet var att kartlägga självskattad stress och självskattade sömnvanor bland Fysioterapeutstudenter. Syftet var också att se om det finns något samband mellan dessa faktorer. Metod: En studie med kvantitativ design utfördes med en digital enkät som datainsamlingsmetod på 200 fysioterapeutstudenter i termin 1-6 vid Luleå tekniska universitet. Enkäterna innehöll frågor om självskattad upplevd stress (PSS-10) och sömnvanor. Resultat: Studien hade totalt 100 respondenter, varav 59 kvinnor och 41 män. Majoriteten av deltagarna hade en måttlig stress och kvinnorna var mer stressade än männen. De flesta deltagare hade en sömntid på mer än sju timmar per natt den senaste månaden och majoriteten uppgav att de fått tillräckligt med sömn. Det fanns ingen indikation på ett samband mellan självskattad stress och antal sömntimmar. Konklusion: Majoriteten av fysioterapeutstudenterna upplever stress i olika grad där måttlig stress var mest utmärkande. De flesta sover enligt allmänna rekommendationer och anser sig få tillräckligt med sömn. Inget samband noterades mellan stress och sömn. Resultaten går överlag i linje med tidigare studier även om metodologiska faktorer gör det något svårt att jämföra. Mer studier behövs för att undersöka stress och sömnvanor och eventuella samband mellan dessa faktorer bland studenterna.

Prokrastinering är ett mycket allvarligt men också relativt vanligt uppskjutarbeteende, särskilt bland studenter, som kopplas till bland annat stress och dåliga betyg. På senare år har dock forskare argumenterat för existensen av ett gynnsamt uppskjutarbeteende, känt som strategisk förskjutning. Syftet med denna studie var att utforska hur personer som strategiskt förskjuter upplever och hanterar stress i vardagslivet. Detta begrundas i att det saknas forskning om strategisk förskjutning och dess potentiella negativa effekter, vilket behövs eftersom strategisk förskjutning anses vara en gynnsam studiestrategi för studenter. Studiens två frågeställningar var (i) om det fanns det ett signifikant samband mellan strategisk förskjutning och upplevd stress, samt (ii) hur stor del av variansen i upplevd stress kunde förklaras av strategisk förskjutning? För att besvara frågeställningarna delades pappersenkäter ut till studenter på Karlstads universitet. Enkäten bestod av New Active Procrastination scale (mätte strategisk förskjutning), Perceived Stress Scale 10 (mätte upplevd stress), samt bakgrundsfrågor. Resultaten från dataanalysen visade att strategisk förskjutning korrelerade signifikant, medelstarkt och negativt med upplevd stress (r[99] = -0,314, p<0,001). Strategisk förskjutning förklarade 8,9 procent av variansen i upplevd stress. ANOVA-resultatet visade att den förklarade variansen var signifikant (F[1,97] = 10,612, p<0,002). Det fanns en del metodologiska problem med denna studie. Det allvarligaste problemet var översättningen av NAPS, vilket på många sätt inte var adekvat vilket skadade instrumentets liksom studiens reliabilitet och validitet. Studiens resultat bör därför tolkas med försiktighet. / Procrastination is a serious but prevalent type of behavioral delay, especially among college students, associated with negative outcomes like stress and poor grades. Recently however, researchers have proposed the existence of a type of behavioral delay that is beneficial, called strategic delay. The purpose of this study was to explore how people who strategically delay experience and deal with stress in their daily lives. This was rooted in the lack of research exploring the potentially negative effects of strategic behavior, which is needed since strategic delay is considered to be a beneficial study strategy. This study sought out to answer two questions: (i) was there a significant correlation between strategic delay and perceived stress, and (ii) how much of the variance in perceived stress could be explained by strategic delay. To answer the two questions a paper survey study was conducted. The survey consisted of New Procrastination Scale (measured perceived stress), Perceived Stress Scale 10 (measured perceived stress), and background questions. The results from the data analysis showed that strategic delay correlates significantly, moderately and negatively with perceived stress (r[99] = -0,314, p<0,001). Strategic delay explained 8.9 percent of the variance in perceived stress. An ANOVA showed that the explained variance was significant (F[1,97] = 10,612, p<0,002). There were quite a few methodological issues with study. The most serious one was the translation of NAPS, which was in many ways far from well executed. This hurt the scale’s as well as the study’s reliability and validity. The results from this study should therefore be interpreted carefully.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida upplevd stress påverkar alkoholkonsumtionen hos vuxna (individer från 18 år). De hypoteser som undersöktes var att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion varierar beroende på ålder och kön och att det finns ett positivt samband mellan upplevd stress och alkoholkonsumtion. Med andra ord, stress kan möjligtvis öka alkoholkonsumtionen genom att alkohol fungerar som en coping-mekanism för att hantera stress. Hypoteserna besvarades med kvantitativ metod. Ett urval av vuxna deltagare (N=49) besvarade en digital enkät bestående av frågeformulären AUDIT och PSS-10. Analysen genomfördes med hjälp av statistiska metoder, såsom t-test, korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visade att män hade högre alkoholkonsumtion än kvinnor, vilket stöds av andra studier. AUDIT korrelerade med de tre variablerna kön, ålder och stress men regressionsanalysen påvisade att endast ålder och kön predicerade AUDIT signifikant. Studiens resultat visade att kön och ålder predicerade AUDIT signifikant men stress predicerade inte AUDIT signifikant. Stress har ett samband med alkoholkonsumtion men studien kunde inte påvisa att stress exklusivt bidrar till alkoholkonsumtion, när kön och ålder togs i beaktande. I resultatet påvisades det att ålder hade ett negativt samband i korrelations- och regressionsanalysen gällande alkoholkonsumtion. / The purpose of this thesis was to investigate whether perceived stress affects alcohol consumption for an adult population (individuals from 18 years old). The hypotheses investigated were that risky and harmful alcohol consumption varies depending on age and gender and that perceived stress and alcohol consumption have a positive correlation, i.e., stress can cause an increase in alcohol consumption, in circumstances in which alcohol becomes a coping strategy for individuals under high levels of perceived stress. The hypotheses were investigated using quantitative methods. A sample of adult participants (N=49) answered a digital survey consisting of the AUDIT and PSS-10 questionnaires. The analysis was carried out using statistical methods, such as t-test, correlation, and regression analyses. The results showed that men had higher alcohol consumption than women, which is supported by other studies. AUDIT correlated with the three variables gender, age and stress, but the regression analysis showed that only age and gender predicted AUDIT significantly. The results of the study showed that gender and age predicted AUDIT significantly, but stress did not predict AUDIT significantly. Stress is associated with alcohol consumption, but the study could not demonstrate that stress exclusively contributes to alcohol consumption, when gender and age were considered. The results showed that age had a negative connection in correlation- and regression analysis regarding alcohol consumption.

Stress kan idag ses som ett av det moderna västerländska samhällets största folkhälsoproblem, där risken för att utveckla stressinducerade sjukdomar är hög. Forskning har funnit bevis på att fysisk aktivitet och sömn kan reducera stress, huruvida är det få studier som har kombinerat dessa två variabler för att undersöka högskole-och universitetsstudenters stressnivåer. Målet för studien är att undersöka om det finns en korrelation mellan studenters sömnvanor, grad av fysisk aktivitet och individernas upplevda stress. Studiens syfte besvarades med hjälp av två hypoteser; 1. Graden av fysisk aktivitet reducerar studenters stressnivåer, 2. Hög kvalitativ sömn reducerar studenters stressnivåer. Fortsättningsvis användes Krav-kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att förstå studenternas stressreaktioner. Datainsamlingen skedde via instrumenten Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), och Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) vid ett universitet i södra Småland. Studien fann ingen signifikant korrelation mellan stress, sömnvanor och fysisk aktivitet. / Stress can today be seen as one of the western world’s greatest health concerns, where the risk for developing stress-inducing illness is high. Research have found evidence that physical activity and sleep have a stress reducing effect, however, there are few studies that have combined these two variables to analyse students stress levels. The purpose of this essay is to analyse the correlation between university students sleeping behaviour, levels of physical activity and perceived stress. The study uses two hypothesis; 1. higher levels of physical activity reduces university students stress levels, 2. high quality sleep reduces university students stress levels. The job demand control model by Karasek and Theorell (1990) was used to understand the individuals stress reactions. The data was collected at a university in the south of Sweden using the instruments Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), and Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ). The study found no significant correlation between the three variables stress, sleep and physical activity.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan stress, sömn och skärmtid på smarttelefon. Urvalet bestod av totalt 81 personer på ett universitet i södra Sverige. Två hypoteser testades. 1: hög grad av faktisk skärmtid är relaterat till en hög subjektiv stressupplevelse och hög grad av sömnbesvär. 2: Låg grad av stress är associerat med låg grad av sömnbesvär. Vid insamlingen av data användes, Perceived stress scale 10 (PSS-10) och Karolinska sleep questionnaire (KSQ). För att mäta skärmtid designades två frågor, en med syfte att mäta individers subjektiva upplevelse av mängden skärmtid och en för att mäta den faktiska mängden som kan utläsas via en funktion på individers smarttelefon. Resultatet för hypotes 1 visade att faktisk skärmtid varken samvarierade med stress eller sömnbesvär. Vidare jämfördes också gruppen hög faktisk skärmtid som översteg 29 h/vecka med stress och sömnbesvär. Resultatet indikerade att en hög faktisk skärmtid och stress inte korrelerade och hög faktisk skärmtid och sömnbesvär inte korrelerade. Resultatet för hypotes 2 visade en negativ signifikant korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. Det innebar att höga värden på total KSQ, mindre sömnbesvär, korrelerar med låga värden på PSS-10, låg nivå av upplevd stress. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att faktisk skärmtid inte samvarierade med varken stress eller sömnbesvär. Dock återfanns en korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. / The purpose of this study was to investigate the relationship between stress, sleep and screen time on smartphones. The sample consisted of a total of 81 people at a university in southern Sweden. Two hypotheses were tested. 1: High degree of actual screen time is related to a high subjective stress experience and high degree of sleep disturbance. 2: Low levels of stress are associated with low levels of sleep disturbance. In the data collection, Perceived stress scale 10 (PSS-10) and Karolinska sleep questionnaire (KSQ) were used. To measure screen time, two questions were designed, one aimed at measuring individual's subjective experience of the amount of screen time and one to measure the actual amount that can be read through a function on an individual's smartphone. The result for Hypothesis 1 showed that actual screen time did not co-vary with stress or sleep disturbance. Furthermore, the group, high actual screen time exceeding 29 h / week was also compared with the variables stress and sleep disturbance. The result indicated that a high actual screen time and stress did not correlate, and high actual screen time and sleep disturbances did not correlate either. The result for Hypothesis 2 showed a negatively significant correlation between the variables stress and sleep disorders. This meant that high values of total KSQ, less sleep disturbances, correlated with low values of PSS-10, low levels of stress. In summary, the study's results showed that actual screen time did not correlate with neither stress nor sleep disturbance. However, a correlation was found between the variables stress and sleep disturbance.

Bakgrund Det finns ett intresse i samhället för både fysisk aktivitet och stress. Fysisk aktivitet och stress har ett komplext samband och de inverkar ömsesidigt på varandra. Fysisk aktivitet innefattar alla rörelser med kroppen som förbrukar energi och stress är en obalans mellan resurser och belastning.    Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självskattad fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress hos fysioterapeutstudenter samt skillnaden mellan kvinnor och män.   Metod Denna studie har en kvantitativ design med enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Enkäterna som användes var International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) och Perceived Stress Scale (PSS-10). Insamlad data analyserades i IBM SPSS Statistics Version 24. Studien har totalt 71 respondenter, 40 kvinnor och 31 män. Medelåldern bland kvinnor var 26,5 år och 25,6 år bland män.    Resultat Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan könen gällande självskattad fysisk aktivitetsnivå. Dock gällande den upplevda stressnivån sågs en signifikant skillnad mellan kvinnliga och manliga fysioterapeutstudenter där kvinnor skattade högre upplevd stress. Ett svagt samband sågs mellan fysisk aktivitet och upplevd stress hos både kvinnor (r=0,13) och män (r=0,23).    Konklusion En könsskillnad sågs gällande upplevd stress däremot inte gällande självskattad fysisk aktivitetsnivå. Det sågs ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och stress. / Background There’s an interest in society in both physical activity and stress. Physical activity and stress have a complex relationship and interact on each other. Physical activity involves all movement with your body that consume energy and stress is an imbalance between resources and strain.     Objective The intention with this study was to examine the relationship between self-assessed physical activity and perceived stress in physiotherapy students and the difference between men and women.   Method This is a quantitative study using questionnaires for collecting data. Questionnaires used in this study were International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) and Perceived Stress Scale (PSS-10). Collected data was processed in IBM SPSS Statistics Version 24 and then discussed and analyzed based on previous studies. This study has a total of 71 respondents, 40 women and 31 men. Average age of women was 26,5 years and 25,6 years for men.    Results No significant difference between genders was found in self-assessed physical activity. A significant difference was found in how male and female physiotherapy students perceive their stress level. There’s a weak relationship between physical activity and perceived stress among both male (r=0,23) and female (r=0,13) physiotherapy students.    Conclusion A difference between the genders was observed with perceived stress but not with self-assessed physical activity. A weak relationship was found between physical activity and stress.

No description available.