• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplevda sömnsvårigheter och upplevelse av sömnens påverkan på träning, hos fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet : en kvantitativ enkätstudie / Perceived sleep difficulties and experience of the impact of sleep on exercise, among physiotherapy students at Luleå University of Technology : a quantitative survey study

Hedberg, Moa, Bäckman, Mateus January 2024 (has links)
Bakgrund: Sömnsvårigheter och sömnbrist är vanligt hos universitetsstudenter. Sömnbrist kan leda till att de fysiska och kognitiva förmågorna påverkas negativt såsom en ökad risk för skador samt sämre återhämtningsförmåga. Vanliga riskfaktorer för sömnbesvär är stress, fysisk inaktivitet, alkohol och koffeinintag. Rekommendationer för sömn är 7-9 timmar per dygn för åldrarna 18-64 år. Sambandet mellan sömnvanor och träningsprestationer är relativt outforskat. Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda sömnsvårigheter samt om de upplevde att det påverkar träningsprestationen vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En kvantitativ studie utfördes med 188 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet från termin 1-6. Digital enkät användes för att mäta upplevda sömnsvårigheter de senaste tre månaderna (KSQ) samt sömnvanor. Resultat: Studien hade en svarsfrekvens på 36,7% med total 69 respondenter, varav 37 kvinnor och 32 män. Majoriteten av respondenterna upplevde att sömnen inte uppgav några hälsoproblem. De flesta ansåg sig behöva mellan 7-9 timmars sömn per dygn. En övervägande del sover inom de rekommenderade timmarna per natt. Stress var den huvudsakliga orsaken till för lite sömn. Majoriteten upplever att sömnen påverkar deras träningsprestation. Konklusion: Studien visar att på gruppnivå vid Luleå Tekniska Universitet uppvisar fysioterapeutstudenter låga sömnsvårigheter. De följer rekommenderade sömntimmar och anser inte att sömnen utgör ett hälsoproblem. Trots detta upplever en övervägande majoritet att sömnen påverkar deras träningsprestation. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning men det behövs mer studier inom forskningsfrågan.
2

En korrelationsstudie om stress : Är fysisk aktivitet och sömn effektiva medel för att reducera stress? / A correlation study on stress : Is physical activity and sleep effective means of reducing stress?

Wäppling, Louise, Holst, Misja January 2019 (has links)
Stress kan idag ses som ett av det moderna västerländska samhällets största folkhälsoproblem, där risken för att utveckla stressinducerade sjukdomar är hög. Forskning har funnit bevis på att fysisk aktivitet och sömn kan reducera stress, huruvida är det få studier som har kombinerat dessa två variabler för att undersöka högskole-och universitetsstudenters stressnivåer. Målet för studien är att undersöka om det finns en korrelation mellan studenters sömnvanor, grad av fysisk aktivitet och individernas upplevda stress. Studiens syfte besvarades med hjälp av två hypoteser; 1. Graden av fysisk aktivitet reducerar studenters stressnivåer, 2. Hög kvalitativ sömn reducerar studenters stressnivåer. Fortsättningsvis användes Krav-kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att förstå studenternas stressreaktioner. Datainsamlingen skedde via instrumenten Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), och Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) vid ett universitet i södra Småland. Studien fann ingen signifikant korrelation mellan stress, sömnvanor och fysisk aktivitet. / Stress can today be seen as one of the western world’s greatest health concerns, where the risk for developing stress-inducing illness is high. Research have found evidence that physical activity and sleep have a stress reducing effect, however, there are few studies that have combined these two variables to analyse students stress levels. The purpose of this essay is to analyse the correlation between university students sleeping behaviour, levels of physical activity and perceived stress. The study uses two hypothesis; 1. higher levels of physical activity reduces university students stress levels, 2. high quality sleep reduces university students stress levels. The job demand control model by Karasek and Theorell (1990) was used to understand the individuals stress reactions. The data was collected at a university in the south of Sweden using the instruments Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), and Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ). The study found no significant correlation between the three variables stress, sleep and physical activity.
3

Är det skillnad i självskattade sömnbesvär mellan högskolestudenter med barn och högskolestudenter utan barn? En tvärsnittsstudie från en högskola i sydvästra Sverige / Are there differences in self-rated sleep disorders between university students living with or without children? A cross-sectional study from a university in south-west Sweden

Holmkvist, Andreas January 2021 (has links)
Introduktion: Sömnbrist kan orsaka måttligt ökad risk för sjukdom och förkortad livslängd. Det kan bland annat leda till infektionssjukdomar eftersom immunsystemet försvagas, samt är en riskfaktor för kardiovaskulär sjuklighet och diabetes typ 2. Sämre sömnkvalitet hos högskolestudenter är förknippade med symtom som exempelvis antisociala personlighetsstörningar och ångestproblematik. I Sverige har 20 procent av alla högskolestudenter barn under 18 år. Vid sömnstörningar hos barn kan i sin tur föräldrarnas sömn påverkas och vid långvariga problem kan det bland annat leda till nedstämdhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad i självskattade sömnbesvär hos högskolestudenter med barn och högskolestudenter utan barn som studerar på en högskola i sydvästra Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes som mätte självskattade sömnbesvär med den validerade enkäten Karolinska Sleep Qustionnaire. Studiepopulationen valdes via ett bekvämlighetsurval och datan analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Studiepopulationen inbegrep 41 högskolestudenter. Av dessa hade 22 studenter barn och 19 studenter hade inga barn. Studien visade att endast uppvaknandebesvär hos studenter utan barn var värda att utreda vidare. Varken studenter med eller utan barn hade problem med snarkbesvär. Studien indikerade dock att studenter utan barn haft mer besvär med sömnkvalitet än studenter med barn. Slutligen hade studenter med barn mer besvär med sömnighet/trötthet än studenter utan barn. Slutsats: Fler studier behövs inom området sömnbesvär och hur det skiljer sig mellan studenter med och utan barn. Det kan då ligga till grund för hur universitet och högskolor framgent kan arbeta för att hjälpa olika studentgrupper färdigställa sin utbildning. / Introduction: Sleep deprivation can cause a moderately increased risk of illness and shortened life expectancy. It can, among others, lead to infectious diseases since the immune system weakens. It is also a risk factor for cardiovascular diseases and diabetes type 2. Sleep disorders can lead to infectious diseases as the immune system weakens. Poorer sleep quality in university students is associated with symptoms such as antisocial personality disorders and anxiety problems. In Sweden, 20 percent of all university students have children under the age of 18 years. If children have sleep disorders that can also affect the parental sleep which could, if long term, lead to depression. Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a difference in self-rated sleep disorders in university students with children and university students without children studying at a university in southwestern Sweden. Methods: A quantitative cross-sectional study was conducted that measured self-rated sleep disorders with the validated Karolinska Sleep Qustionnaire survey. The study population was selected via a sample of convenience and the data was analyzed using descriptive statistics. Results: The study population included 41 university students. Of these, 22 students had children and 19 students had no children. The study showed that only awakening problems in students without children were worth investigating further. Neither students with nor without children had problems with snoring problems. However, the study indicated that students without children had more trouble with sleep quality than students with children. Finally, students with children had more trouble with sleepiness/fatigue than students without children. Conclusion: More studies are needed in the field of sleep disorders and how it differs between students with and without children. This can then form the basis for how universities and colleges can work in the future to help different student groups complete their education.
4

Sambandet mellan universitetsstudenters skärmtid, sömn och upplevd stress : En korrelationsstudie / The relationship between university students screen time, sleep and perceived stress : A correlation study

Hatic, Anel, Sturesson, Peter January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan stress, sömn och skärmtid på smarttelefon. Urvalet bestod av totalt 81 personer på ett universitet i södra Sverige. Två hypoteser testades. 1: hög grad av faktisk skärmtid är relaterat till en hög subjektiv stressupplevelse och hög grad av sömnbesvär. 2: Låg grad av stress är associerat med låg grad av sömnbesvär. Vid insamlingen av data användes, Perceived stress scale 10 (PSS-10) och Karolinska sleep questionnaire (KSQ). För att mäta skärmtid designades två frågor, en med syfte att mäta individers subjektiva upplevelse av mängden skärmtid och en för att mäta den faktiska mängden som kan utläsas via en funktion på individers smarttelefon. Resultatet för hypotes 1 visade att faktisk skärmtid varken samvarierade med stress eller sömnbesvär. Vidare jämfördes också gruppen hög faktisk skärmtid som översteg 29 h/vecka med stress och sömnbesvär. Resultatet indikerade att en hög faktisk skärmtid och stress inte korrelerade och hög faktisk skärmtid och sömnbesvär inte korrelerade. Resultatet för hypotes 2 visade en negativ signifikant korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. Det innebar att höga värden på total KSQ, mindre sömnbesvär, korrelerar med låga värden på PSS-10, låg nivå av upplevd stress. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att faktisk skärmtid inte samvarierade med varken stress eller sömnbesvär. Dock återfanns en korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. / The purpose of this study was to investigate the relationship between stress, sleep and screen time on smartphones. The sample consisted of a total of 81 people at a university in southern Sweden. Two hypotheses were tested. 1: High degree of actual screen time is related to a high subjective stress experience and high degree of sleep disturbance. 2: Low levels of stress are associated with low levels of sleep disturbance. In the data collection, Perceived stress scale 10 (PSS-10) and Karolinska sleep questionnaire (KSQ) were used. To measure screen time, two questions were designed, one aimed at measuring individual's subjective experience of the amount of screen time and one to measure the actual amount that can be read through a function on an individual's smartphone. The result for Hypothesis 1 showed that actual screen time did not co-vary with stress or sleep disturbance. Furthermore, the group, high actual screen time exceeding 29 h / week was also compared with the variables stress and sleep disturbance. The result indicated that a high actual screen time and stress did not correlate, and high actual screen time and sleep disturbances did not correlate either. The result for Hypothesis 2 showed a negatively significant correlation between the variables stress and sleep disorders. This meant that high values of total KSQ, less sleep disturbances, correlated with low values of PSS-10, low levels of stress. In summary, the study's results showed that actual screen time did not correlate with neither stress nor sleep disturbance. However, a correlation was found between the variables stress and sleep disturbance.

Page generated in 0.0171 seconds