Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Föreliggande studie undersöker detta utifrån graden av krav och kontroll. T-test visade skillnader utifrån kön, envägs ANOVA visade skillnader i yrkestitel och ålder. Korrelationsanalyser visade positivt samband mellan krav och upplevd stress samt negativt samband mellan kontroll och upplevd stress. Resultatet visade positivt samband mellan agreeableness, openness, conscientiousness och krav samt positivt samband mellan openness och kontroll. / The purpose of the study was to examine correlations between personality traits and perceived stress at work places based upon the Five Factor model and demand-control model. 128 participants attended; 58 men and 66 women aged 20-69 years. The study was cross-sectional with self-report measures and convenience sampling. Surveys were answered at work places in Örebro, Eskilstuna, Västerås and Stockholm. Previous research show correlations between personality and stress, but few examine this through the demand-control-support model. Present study examine this through the demand-control model. T-test showed differences between gender, one-way ANOVA showed differences in occupation and age. There was a positive correlation between demand and perceived stress and a negative correlation between control and perceived stress. The results showed positive correlations between agreeableness, openness, conscientiousnness and demand, positive correlations between openness and control.

Genom en randomiserad kontrollerad design undersöktes om ett fem veckors deltagande i ett KBT-baserat, väglett och internetadministrerat återhämtningsträningsprogram kan förändra återhämtningserfarenheter, upplevd stress och/eller livskvalitet hos arbetande individer med begynnande till lindrig stress. Totalt inkluderades 69 deltagare, vilka randomiserades till antingen interventionsgrupp (n=35) eller väntelista (n=34). Genom en ANCOVA analyserades skillnader gällande värden på REQ (samt index för psykologisk distans, avslappning, bemästring och kontroll) efter fem veckors deltagande i träningsprogrammet respektive väntelistan med kontroll för värden vid förmätning. Samma analys utfördes för skattade värden på DASS-7 samt BBQ. Resultaten visade signifikant högre värden för den aktiva interventionsgruppen gällande både återhämtningserfarenheter samt upplevd livskvalitet. Därtill påvisades signifikant lägre grad av upplevd stress hos interventionsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med stora effektstorlekar för REQ (d=1.05) index för psykologisk distans (d=0.85), avslappning (d=0.89), bemästring (d=1.01) samt DASS- 7 (d=0.80). Måttliga effektstorlekar påvisades för indexet kontroll (d=0.54) samt för BBQ (d=0.57). Studien ger ett unikt bidrag till att bredda kunskapen om vilka interventioner som kan vara verksamma för ökad återhämtning. Resultaten indikerar att deltagande i programmet kan premieras för individer med begynnande till lindrig stressproblematik och att detta potentiellt kan inverka på de negativa effekter som uppstår av långvarig stress utan adekvat återhämtning. Studien motiverar vidare forskning kring fördjupad utvärdering av återhämtningsträningsprogrammet, samt undersökning av relationen mellan en individs återhämtning och välmående.

Denna kvantitativa studie inriktar sig på fysisk aktivitet i vardagen och dess påverkan på upplevd stress hos individer som tränar regelbundet. I ett samhälle där stillasittande och stress ökar kan den fysiskt aktiva vardagen vara en viktig faktor till ett hälsosamt liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar. Studien baserades på en enkät som 601 stycken individer besvarade. Insamlat material studerades sedan via ett statistikprogram, GraphPad Prism 8, för att finna signifikanta skillnader. Resultatet i studien visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i det totala värdet på frågorna om upplevd stress (PSS-14) (p=0,2467). Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan grupperna i svaren på hälften av frågorna i PSS-14. Resultatet visade ett mönster som tenderade att peka på att en högre nivå av fysisk aktivitet bidrog till en lägre nivå av upplevd stress. / This quantitative study focuses on everyday physical activity and its impact on perceived stress in individuals who exercise regularly. In a society where sedentary lifestyles and stress increase, everyday physical activity can be an important factor in a healthy life. The purpose of the study was to investigate differences in perceived stress between individuals who exercise regularly and are physically active at different levels in everyday life, compared to individuals who only exercise alone. The study was based on a questionnaire that 601 individuals answered. Collected data material was then investigated using studied through a statistically program, GraphPad Prism 8, to determine significant differences. The results showed that there was no statistic significant difference between the groups in the total score on the perceived stress scale (PSS-14) (p=0,2467). However, there were significant differences between the groups in the answers to half of the questions in the questionnaire. The results showed a pattern that tended to indicate that a higher level of everyday physical activity contributed to a lower level of perceived stress.

Bakgrund: Stressrelaterade sjukdomar har blivit allt vanligare i Sverige. Stress är kopplat till flertalet sjukdomar, psykisk ohälsa och smärta. Meditation i olika former har visat sig påverka ett flertal funktioner i hjärnan positivt, och kan ha en stressreducerande effekt hos människor. Problemformulering:Få studier har undersökt den subjektiva upplevelsen av stress i samband med meditation. Att minska och förebygga stress är intressant ur ett fysioterapeutiskt perspektiv då stress kan försämra hälsa. Syfte:Att undersöka om meditation kan ha en stressreducerande effekt för ett mindre antal meditationsutövare med ingen eller liten erfarenhet, under fem veckor. Metod: Tre personer fick skatta upplevd stress dagligen genom en modifierad version av PSS-14 bestående av tre frågor under baslinje och intervention som berör upplevelsen av stress och nervositet, irritationsmoment och känslan av att kontrollera viktiga saker i livet. Interventionen bestod av en nybörjarkurs i en stilla meditationsform fördelat på fyra kurstillfällen bestående av teoretisk och praktisk undervisning samt 45–60 minuters meditationsutövande dagligen. Antal minuter som mediterats besvarades också dagligen. Resultat:Upplevelsen av stress och nervositet minskade, förmågan att hantera irritationsmoment ökade och känslan av att inte ha kontroll över viktiga saker i livet minskade hos samtliga deltagare. Ingen tydlig skillnad observerades mellan självskattning av de tre aspekterna hos varje enskild individ under interventionen. Konklusion:Meditation kan ha positiva effekter på alla tre aspekterna av stress. Andra metoder som multipel baslinje-design, längre baslinje och strategier för att fånga upp externa faktorer hade behövts, vilket kunde ha producerat mer trovärdiga resultat. / Background:Cases of stress-related disorders have increased in Sweden. Stress is related to several diseases and mental illness and could cause or aggravate pain. Meditation has previously shown positive effects on brain functioning and could reduce perceived stress. Problem: Few studies have examined the subjective experience of stress in association with meditation. To reduce and prevent stress is of interest from a physiotherapeutic perspective, as stress could deteriorate health conditions. Purpose:To examine if meditation during five weeks could reduce stress in a small number of meditation-practitioners with no or little experience. Method:Three participants assessed perceived stress using a modified version of the PSS-14 existing of three questions during baseline and intervention concerning the sensation of stress and anxiety, sources of irritation and the ability to control important things in life. The intervention included taking part of a beginners’ course in sitting meditation including four course meetings consisting of both theoretical and practical teachings and 45-60 minutes of meditation practice daily. Results:Perceived stress and anxiety were reduced, the ability to control irritations in life was improved and the feeling of being unable to control important things in life was reduced in all participants. No distinct differences were noted between assessments of all three aspects of stress in every individual separately. Conclusion: Meditation could havepositive effects on all three aspects of stress. Other methods such as multiple baseline design, longer baseline and strategies to identify external factors should have been used which might have produced more credible results.

Time Perspective (TP) describes the attitude individuals have towards the past, present, and future. This study investigated the associations between TP and self-reported everyday prospective and retrospective memory problems, controlling for stress. Ninety-five participants (18-60 years) completed an online survey which included the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), the Prospective Retrospective Memory Questionnaire, and the 10-item Perceived Stress Scale. Bivariate correlation analysis revealed that Past Negative, Present Fatalistic, and Future Negative views were associated with more self-reported prospective and retrospective memory problems. Moreover, a Future Positive view was associated with better prospective memory scores. TP biases were assessed using the Deviations From a Balanced Time Perspective measure (DBTP). Hierarchal regression analyses revealed that DBTP accounted for almost 30% of the variance in prospective memory scores and for 25% of the variance in retrospective memory scores, beyond stress. Taken together, the results show a significant link between TP and self-reported everyday memory problems. Future studies should take other variables such as depression, anxiety, mood, and personality into account to shed further light on the association between TP and everyday memory problems. Regarding practical implications, interventions that are aimed at promoting a balanced TP might be used to enhance everyday memory ability. / Tidsperspektiv (TP) beskriver attityden individer har till det förflutna, nuet och framtiden. Denna studie undersökte sambanden mellan TP och självrapporterade vardagliga prospektiva och retrospektiva minnesproblem, som kontrollerat för stress. Nittiofem deltagare (18-60 år) fyllde i en onlineenkät som inkluderade Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), Prospective Retrospective Memory Questionnaire och 10-item Perceived Stress Scale. Bivariat korrelationsanalys avslöjade att tidigare negativa, nuvarande fatalistiska och framtida negativa åsikter var associerade med mer självrapporterade prospektivt och retrospektivt minnesproblem. Dessutom var en framtidspositiv syn förknippad med bättre prospektivt minnespoäng. TP-biaser utvärderades med hjälp av måttet Deviations From a Balanced Time Perspective (DBTP). Hierarkiska regressionsanalyser visade att DBTP stod för nästan 30 % av variansen i prospektiva minnespoäng och för 25 % av variansen i retrospektiva minnespoäng, bortom stress. Sammantaget visar resultaten ett signifikant samband mellan TP och självrapporterade vardagsminnesproblem. Framtida studier bör ta hänsyn till andra variabler som depression, ångest, humör och personlighet för att ytterligare belysa sambandet mellan TP och vardagsminnesproblem. När det gäller praktiska implikationer kan interventioner som syftar till att främja en balanserad TP användas för att förbättra vardagsminnesförmågan.

I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.

Syftet med denna studie var att undersöka äldre människors (pensionärers) välmående genom att analysera samband mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredställelse i relation till kön, ålder, utbildningsnivå och civilstånd. Studien grundades på en enkätundersökning där 91 äldre individer deltog. Enkäten konstruerades med hjälp av skalorna Perceived Stress Scale (PSS) som mäter stress, Rosenbergs Self-Esteem Scale (RSES) som mäter självkänsla och Satisfaction With Life Scale (SWLS) som mäter livstillfredsställelse. Resultaten visade att det fanns signifikant samband mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse samt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande stress och livstillfredsställelse. Kvinnliga deltagare upplevde mer stress, hade lägre livstillfredsställelse och självkänsla än män. Resultaten visade att kön, livstillfredsställelse och självkänsla signifikant predicerar stress. / The aim of the study was to examine wellbeing of older people (pensioners)by analyzing the relationship between perceived stress, self-esteem and life-satisfaction in relation to gender, age, educational level and marital status. The study was based on a survey where 91 older individuals participated. The survey included Perceived Stress Scale (PSS) measuring stress, Rosenberg’s Self-Esteem Scale (RSES) measuring self-esteem and Satisfaction With Life Scale (SWLS), measuring life satisfaction. The results showed that there were significant relationships between perceived stress, self-esteem and life satisfaction, as well as significant differences between men and women regarding stress and life satisfaction. Females experienced more stress, had lower life satisfaction and self-esteem than males. The results also showed that gender, life satisfaction and self-esteem significantly predict stress.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Denna studie syftade till att utvärdera effekter av ett webbaserat mindfulness– och medkänslabaserat program (MMSU: mindfulness och medkänsla för stressade unga) på upplevelser av stress och tidsperspektiv. Av 93 unga vuxna mellan 18-25 år identifierades 84 som stressade och fördelades slumpmässigt till MMSU eller väntelista (VL). Totalt slutförde 35 deltagare (15 i interventionsgruppen, 20 i kontrollgruppen) för– och eftermätningen av Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), och Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). Interventionsgruppen genomförde dagliga 15-minuters övningar i mindfulness och medkänsla som pågick i två veckor. Hypotesen var att MMSU i jämförelse med VL ökar mindfulnessnivåer och självmedkänsla, samt reducerar upplevd stress, självkyla och avvikelser från en balanserad tidsperspektivprofil. Resultatet av grupp (MMSU, VL) X tid (förmätning, eftermätning) visade på interaktioner för självmedkänsla, självkyla, upplevd stress och nutid hedonistisk. Hög effektstorlek (Cohens´d) för ökad självmedkänsla dppc2=1.00 och medelhög effektstorlek för reducerad självkyla dppc2=–0.65, reducerad upplevd stress dppc2=–0.67 och förbättring av nutid hedonistisk dppc2=0.61 påträffades. Programmet i mindfulness och medkänsla ökade deltagarnas självmedkänsla och reducerade deltagarnas upplevda stress signifikant. Mindfulnessnivåer och tidsperspektiv förbättrades inte signifikant. Vi föreslår ytterligare studier som följer upp resultatet för att fortsätta studera programmets effektivitet. / This study aimed to evaluate effects of a web-based mindfulness and compassion program (MMSU: mindfulness and compassion for emerging adults) on perceived stress and time perspectives. Of 93 emerging adults between 18-25 years, 84 were identified as stressed and randomly distributed to MMSU or waiting list (VL). In total, 35 participants (15 in the intevention group, 20 in the control group) completed the follow-up of Cognitive and Affective Mindfulness Scale Revised (CAMS–R), Self–compassion Scale short form (SCS–SF), Perceived Stress Scale (PSS–14), and Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory short version (S–ZTPI). The intervention group conducted daily 15-minutes exercices in mindfulness and compassion that lasted for two weeks. The hypothesis was that MMSU compared to VL would increase mindfulness levels and self-compassion, as well as decreased levels of percevied stress, self-coldness and deviation from a balanced time perspective profile.  The result of the group (MMSU, VL) X time (pre, post) declared on interactions for self-compassion, self-coldness, percevied stress and present hedonistic. Strong effect size (Cohens´d) for increased self-compassion dppc2=1.00, and medium effect size for decreased self-coldness dppc2=–0.65, reduced perceived stress dppc2=–0.67 and medium effect size on improvement of present hedonistic dppc2=0.61 were found. The program in mindfulness and compassion increased participants self-compassion and reduced their levels of perceived stress significantly. Mindfulness levels and time perspective did not significantly improve. We propose additional studies that follow up the results to continue studying the program´s effectivness.

Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka om det fanns några skillnader i prokrastinering och upplevd stress mellan heltidsstuderande kvinnor och män vid högskola/universitet med eller utan arbete vid sidan om studierna, samt sambandet mellan prokrastinering och upplevd stress. Som mätinstrument utformades en internetenkät utifrån Pure Procrastination Scale (PPS) och Perceived Stress Scale (PSS-14). Enkäten spreds via Facebook där deltagarna, 164 studenter varav 82 kvinnor och 82 män, valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visade att studenter som arbetar extra prokrastinerar i mindre utsträckning än de som inte arbetar, samt att kvinnor prokrastinerar mer än män. Resultatet visade även att studenter som arbetar extra upplevde sig vara mindre stressade än de som inte arbetar, samt att kvinnor upplevde sig mer stressade än män. Det förelåg ett starkt positivt samband mellan prokrastinering och upplevd stress för samtliga undersökningsgrupper, och när det kontrollerades för stress försvann effekterna av kön och att arbeta extra. Upplevd stress är därmed en av flera bakomliggande faktorer som spelar en viktig roll när det kommer till om individen prokrastinerar eller inte. / The purpose of this quantitative study was to examine if there were any differences regarding procrastination and perceived stress between full-time female and male college students with or without work parallel to their studies, as well as the relationship between procrastination and perceived stress. A web-based questionnaire was designed based on Pure Procrastination Scale (PPS) and Perceived Stress Scale (PSS-14). The survey was shared on Facebook where the participants, 164 students of which 82 women and 82 men, were selected by convenience sampling. The result of the study showed that students who worked extra procrastinates less than students without work, and that women procrastinates more than men. The result also showed that students who worked extra were less stressed than students without work, and that women were more stressed than men. There was a strong positive correlation between procrastination and perceived stress for all groups in the study. Moreover, the effects of gender and extra work on procrastination disappeared when stress was statistically controlled for. This indicate that underlying factors, such as stress, can play an important role in procrastination.