Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur provsituationer i matematik upplevs av elever i behov av särskilt stöd. Förhoppningen är att studien kan fungera som inspirationskälla för undervisande lärare i hur de kan tänka kring provsituationer i matematik. Studien utgår från sex elevers upplevelser och är kvalitativ och har sin utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Sammanlagt har sex gymnasieelever intervjuats ur ett retroperspektiv, i den meningen att de har berättat om sina upplevelser av provsituationer när de gick i högstadiet. Empiriska data har analyserats utifrån likheter som hittats i variationen av elevsvar.Resultaten har analyserats utifrån ett  specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkten att den enskilda elevens behov och förutsättningar är styrande. Studiens resultat visar flera väsentliga beståndsdelar som innefattar upplevelsen av att ha prov i matematik såsom; känslan av ångest, känslan av att provet är  missvisande, känslan av misslyckande och känslan av ensidighet. Resultaten visar även vad som verkar framkalla dessa beståndsdelar. Känslan av ångest är den  beståndsdel som är tydligast framskriven och verkar ha en tidsdimension då den förekommer både före, under och efter prov och det som framkallar denna känsla är bl.a. höga krav, blackout under prov och tidsbegränsningar. Elevernas upplevelser vittnar om att den typiska provsituationen i matematik överlag sett likadan ut för alla elever; provet utförs skriftligt med papper och penna, det utförs enskilt ochdet råder tystnad. Utifrån sina upplevelser och erfarenheter berättar även eleverna om hur de skulle vilja att proven kunde vara utformade för att bättre möta deras behov och förutsättningar.

<p>Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. </p><p>För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   </p><p>Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.<strong></strong></p>

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven.  För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.    Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna. De menar att examinationens utformning är betydligt viktigare. Kursplaneanalysen visar vidare att det dominerande inslaget av förväntade studieresultat på G1-nivån vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet är reproduktion och tillämpning av kunskaper, samt att beskrivningarna av examinationsformerna ibland är långa och utförliga, men väldigt generella så att sambandet mellan förväntade studieresultat och examinationsform bara finns implicit.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra. Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap. Dessa tidigare utredningar och rapporter kommer att ligga till grund för vår jämförelse och diskussion kring intervjupersonernas resonemang kring ämnet utbildningsvetenskap. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med fem studenter på en lärarutbildning, alla studerandes på lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I resultatet framkom det att studenternas attityder och upplevelser stämde ganska väl överens med vad högskoleverket (2003, 2005 &amp; 2008) tidigare kommit fram till i sina gjorda undersökningar. Det vill säga att det fanns ett visst samband mellan de moment av utbildningen som högskoleverket valt att revidera, då de inte varit helt tillfreds med dessa moment, och våra undersökta studenters upplevelser av hur de uppfattat dessa moment under sin egen utbildning.  Det gavs däremot många bra förslag och alternativ på hur utbildningen kunde göras bättre, utifrån våra intervjuade studenters erfarenheter och perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka studenters stressnivå genom attstudera huruvida olika examinationsformer kan leda till olikastresstyp, prestationsmotivation och upplevd stress. Metoden somgenomfördes var en enkätundersökning där man undersökte hurstudenter upplevde nivån av stress och prestationsmotovation inför treolika examinationstyper; salstentamen, hemtentamen och muntligpresentation. I studien deltog 112 universitetsstudenter, 87 kvinnoroch 25 män. Hypoteserna var att hemtentamen genererar lägst stressmen även minst positiva effekter, medan det omvända gäller försalstentamen. Resultatet visade att studenter upplever inge skillnad pånivån av stress gentemot examinationsformerna, de upplever ingenskillnad av stresstyp emellan examinationsformerna samt att det inteförekom könsskillnader. / A cross-sectional study based on a survey was handed out to studentsat a university in a Swedish city. The purpose of the study was toinvestigate the stress levels of students by examining whetherdifferent forms of examination could lead to differenteffects;specifically, achievement motivation and experienced stress.The survey questions investigated how students felt regarding stresslevels and symptoms in relation to exam types. Our hypotheses werethat take-home written exams would result in lower stress levels butalso lead to less motivation, whereas the opposite would be true forwritten exams during observation. The study showed that studentsdon’t experience any difference in the level of stress towards theexaminations types. The result also showed that the type of stress,achievement motivation and experienced stress didn’t effect theexaminations type and finally there were no difference in stress levelbetween genders.

This paper aims to examine which form of examination that influence the students stress-level the most and if there’s a significant difference between genders. In relation to recent studies, hypotheses were formed that the oral exam should have the highest scores of stress, that students with better score on coping should have lower stress and that girls would score higher than boys. The study was conducted through a self-created survey that measured the students stress-levels in three different forms of examination, oral exam, written home-assignment and written classroom exams. The study was made at a school in southern Sweden with 95 respondents. The results showed that the oral examination caused highest scores in stress and that girls had significantly higher scores than boys. This study can be an enlightenment and guidance for teachers in their planning for examinations to ease the students raising stress-levels. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken typ av examination som framkallar mest stress hos gymnasieelever samt om det finns någon signifikant skillnad mellan könen. I relation till tidigare studier formades hypoteser att muntlig examination genererade högst poäng på stress, att elever med högre poäng på stresshantering har lägre nivåer av stress, samt att tjejer påvisar högre stressvärden än killar. Studien genomfördes med hjälp av ett egenskapat enkätformulär som mätte elevernas stressnivåer i tre olika examinationsformer, muntlig examination, skriftlig hemuppgift samt salsprov. Studien genomfördes på en skola i södra Sverige och antalet respondenter var 95. Resultatet visade att muntlig examination genererade högst poäng av stress samt att tjejer hade markant högre resultat än killar. Studien ämnar till att ge lärare en insyn i elevernas situation och upplevelse av olika examinationer så att de har möjlighet att anpassa sin undervisning efter det.

No description available.