<p>Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven. </p><p>För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.   </p><p>Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.<strong></strong></p>

<p>"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar. Men också i vilken utsträckning dessa intentioner realiseras i den faktiska undervisningen.</p><p>Uppsatsens undersökning baserar sig på 16 skriftliga prov i ämnet Historia A.</p>

Denna studie avser att undersöka elevers och lärares syn på olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lärare är medvetna om vad elever föredrar för prov och också rättar sig därefter. Syftet är också att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lärarna upplever det problematiskt att göra rättvisa bedömningar med hjälp av de olika proven.  För att undersöka detta genomförs en frågeformulärundersökning med elever och intervjuer med lärare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielärare som svarar på frågor om deras attityder till olika examinationsformer.    Resultatet visar att enligt både lärare och elever är skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lärarna har som ambition att variera provformerna så mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och många vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem. Lärarna är medvetna om vad eleverna föredrar för prov och rättar sig därefter, men poängterar att eleverna måste öva på sina svaga sidor. Resultatet visar också att eleverna känner sig stressade inför skriftliga salsprov och nervösa inför muntliga prov och att dessa problem vållar stora bekymmer för eleverna. Studien visar att de elever som har haft flest muntliga prov också är mest positivt inställda till den provformen. Ur lärarnas perspektiv är tidsbristen med att genomföra muntliga prov ett stort dilemma. Slutligen tycker en stor majoritet av eleverna att de blir mest rättvist bedömda vid skriftliga prov, medan lärarna anser sig vara professionella nog att kunna genomföra rättvisa bedömningar oavsett provform.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar. Men också i vilken utsträckning dessa intentioner realiseras i den faktiska undervisningen. Uppsatsens undersökning baserar sig på 16 skriftliga prov i ämnet Historia A.

Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kankontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftligaprov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt.Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras.Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga prov, bedömning, historiekunskap ochhistoriemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven fårgenom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då – nu – sedan,och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare avhistorien.Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genomskriftliga prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven.Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer medhistorielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigareforskning på området presenteras och diskuteras. I analysen behandlas empirin i koppling tilldessa teorier och forskningsresultat. Slutligen presenteras vad denna undersökning harkompletterat forskningen på området med.Resultatet av undersökningen visar att historielärare på Korsavadsskolan ansersig kunna utläsa om eleven fördjupat sitt historiemedvetande genom skriftliga prov i historia.Detta under förutsättning att eleven har förmågan att analysera och dra kopplingar mellandåtid, nutid och framtid. Lärarna hade svårare att urskilja historiemedvetandets andrainnebörder nämligen om eleven kan förstå att han eller hon både är skapad och skapare avhistorien och utvecklar sin identitet. / The reason for our research is to get a view, if history teachers can control if a student has hada deeper understanding or changed his or her history consciousness, by completing writtentests. Should this be the case it will also be investigate how this is possible. This research isexecuted and formulated by theories from different historians and writers being presented,which describes and incorporates theories about the subjects written tests, assessement,4history knowledge and history consciousness. An important definition that will be handled inthis study is history consciousness. The student, through a deeper history consciousness, willobtain perspective of time dimension such as past, present and future. From that they candevelop their own identity and be aware of themselves both as created and creater of history.The research gives an overview of the history consciousness concept and howteachers through written tests can evaluate if and in what way history consciousness deepensfor the student. This research is partly being executed through a qualitative method ofinterviewing history teachers working at Korsavadsskolan in Simrishamn, Sweden. The studyis partly completed by presenting and discussing theories and previous researches about thesubject. In the analyzing part I discuss the empiri in connection to the theories and results ofthe research.Finally it will be presented what this study has complemented to the research ofthis area. The result to this study shows that teachers at Korsavadsskolan believe that they canfind out if the student has deepend their history consciousness through written tests in history.This shows if the student has the ability to analyze and make connections of past, present andfuture. The teachers found it harder to distinguish the other meaning of history consciousness,namely if the student could understand that he or she is both created and creater of history anddevelopment of their own identity.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

Syftet med studien har varit att skapa ytterligare förståelse för lärares användning av skriftliga prov som en del av biologiundervisningen, framförallt för att se vad som påverkar att de använder skriftliga prov och om de har andra syften än rent summativa. Tidigare studier har framförallt fokuserat på andra NO-ämnen och då främst provkonstruktion. Studien genomfördes som en webbaserad enkätstudie, som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att lärare i biologi fortfarande använder skriftliga prov som ett summativt verktyg. Skriftliga prov står för över 50 % av det samlade betygsunderlaget och återspeglar lärares attityder till biologiämnet. Men skriftliga prov används även i undervisningen som tillfällen att träna inför eventuella nationella prov i biologi. Lärare ser det även som en möjlighet att föra elevernas lärande framåt genom att använda den formativa strategin framåtsyftande återkoppling. Av de faktorer som påverkar valet av skriftliga prov är majoriteten sådana som står utanför lärarens kontroll. Exempel på sådana faktorer är pedagogiska, som kravet på allsidigt betygsunderlag, elevrelaterade, som lärares uppfattningar om elevernas motivation, samt administrativa, att de är ett verktyg för att nå många elever samtidigt.

Syftet med denna studie är att försöka finna och beskriva lärares syn på problemformuleringar inom matematik och specifikt hur lärarna anser att det inverkar på elevers förmåga att redovisa sitt kunnande vid skriftliga matematikprov. Studien görs på gymnasienivån. I studien har intervjuer med lärare genomförts för att erhålla data och därefter har en tematisk analys gjorts för att kunna beskriva synen på problemformuleringar som framkommit i lärares utsagor. Det empiriska underlaget bygger på totalt fem intervjuer med gymnasielärare. Trots det ringa antalet framkommer ändå en klar bild av lärares uppfattningar och beskrivningar av problemformuleringar som så och vilken betydelse de har för elevers förmåga att utföra beräkningar. Lärarna upplever att formuleringarna har stor betydelse för i hur stor omfattning elever klarar av att lösa eller tolka uppgifter, dvs har en tydlig resultatpåverkan. Lärare beskriver att formuleringarna påverkar eleverna. Som lärare försöker man variera formuleringar medvetet och beskriver hur det är en del av ämnets kultur att också variera problemformuleringar. Ingen av de intervjuade lärarna försöker medvetet förklara för elever speciellt hur formuleringar kan tydas, alltså det medtas inte i undervisningen. Lärarna kan inte påminna sig att det ingick i deras lärarutbildning att dels formulera problem, dels reflektera kring formuleringars betydelse. Det framkom även att lärarna upplever en ambivalens i förhållande till att variera problemformuleringar, t.ex. upplever man att variationer av formuleringar påverkar svagare elever mer negativt än högpresterande elever, samt att lärarna verkar anse att man bör variera men undervisar inte specifikt om formuleringar som så. / The purpose of this study is to find and describe teachers’ perceptions of the wording of problems in mathematics tests and specifically how it affects pupil’s ability to present their knowledge at high school level.Interviews were conducted to obtain data for a thematic analysis in order to describe the perceptions of the teachers in these interviews. The empirical data consists of five interviews with high school teachers. Despite the small data set a clear picture is revealed of views and descriptions as such and their implications on students’ ability to show knowledge. The teachers perceive that that the wording has an important impact on the students’ ability to interpret or solve problems, i.e. has clear influence on results. They describe that it influences students. They will vary wordings in tests on purpose and perceive that it is a part of the subject’s culture to do so. None of the interviewees try conscientiously to specifically explain for the students how wording should be understood, thus not teached. None of the teachers can recall wording of problems being a part of their educations to become teacher (not included in education of teachers). It emerged as well a perception of ambivalence, e.g. it impacts more weaker students, one is supposed to vary but does not teach how to interpret.