<p>Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.</p>

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan i arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa. Även ålder och anställningstid visade sig ha betydelse. Vidare framstod distributiv rättvisa som den starkaste prediktorn för hälsa. Resultaten går delvis i linje med tidigare forskning men även nya aspekter framkom vilka diskuteras i termer av specifika förhållanden på den undersökta organisationen.

Klagande kunder är värdefulla kunder; därför är det viktigt att förstå vad som kan hindra dem från att klaga. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera varför konsumenter inte väljer att klaga på defekta livsmedel, en produktkategori som har svårt att genera klagomål. Utifrån konsumentens perspektiv på fördelningsrättvisa, processrättvisa och interaktionsrättvisa undersöks de krav och förväntningar konsumenten har på sin matvarubutiks klagomålshantering och hur dessa krav och förväntningar hindrar densamme från att framföra klagomål. Baserad på sex intervjuer visar denna studie på att konsumentens krav och förväntningar på matvarubutikers klagomålshantering inte är kongruenta vilket leder till en ovilja att klaga. Vidare framkommer fördelningsrättvisan som den viktigaste faktorn bakom denna inställning. Uppsatsen avrundas genom att beskriva hur butiker kan applicera detta resultat på sin klagomålshantering och avslutas genom att ge förslag på vidare forskning.

För att dagens organisationer ska kunna överleva på den snabbt föränderliga marknaden ställs allt större krav på flexibilitet och anpassningsbarhet. Faktum är dock att 70% av alla organisationsförändringar som genomförs misslyckas och en anledning bakom detta är att ledningen inte tar hänsyn till hur de anställda blir påverkade av förändringen. Vi ämnar därför i denna studie att studera medarbetares upplevelser av en organisationsförändring. En form av organisationsförändring är att genomföra ett nytt löneavtal. Tidigare studier som avhandlar medarbetares upplevelser av en löneavtals-förändring visar dock på skilda resultat utan några djupare förklaringar. Vi ämnar därför i denna studie att skapa en djupare förståelse för anställdas upplevelser av ett nytt löneavtal. För att besvara syftet med studien valde vi att göra en kvalitativ studie av Distriktsveterinärernas nya löneavtal som trädde i kraft den 1:e december 2018. Det nya löneavtalet innebar en övergång från en kollektiv lönesättning till en individuell lönesättning. Vi valde att genomföra elva stycken semi-strukturerade intervjuer med anställda veterinärer i hela Sverige. Vi genomförde även två stycken deltagande observationer på Distriktsveterinärernas klinik i Växjö. Genom vårt empiriska material skapade vi oss en förståelse för att veterinärerna upplever det nya löneavtalet olika. Det nya löneavtalet har skapat ambivalenta känslor och känslorna är beroende av många aspekter. De veterinärer som är missnöjda med det nya löneavtalet upplever en orättvisa som resulterar i en förminskad motivation. Missnöjet skapar också på dessa kliniker en försämrad arbetsgrupp då de upplever att antal konflikter ökat. De veterinärer som upplever positiva känslor anknutna till det nya löneavtalet beskriver en förbättrad upplevelse av arbetsmiljön då stressen minskat. De förklarar också att de upplever en förhöjd lustkänsla anknutet till sitt arbete eftersom att de nu kan fokusera på sina intresseområden. / In order for today’s organizations to survive in the rapidly changing market, there are increasing demands for flexibility and adaptability. The fact is that 70% of all organizational changes fail and one reason is that employees who are affected by the change are not taken into consideration. We therefore aim to study employees understanding of an organizational change. One form of organisational change is to implement a new wage setting in the organisation. We think that previous studies that discuss employees´understanding of a new wage setting shows different results without a deeper explanation. We therefore aim to study employees´understanding of a new wage setting to get a deeper understanding for their emotions. We therefore have chose to make a qualitative study of the Distritsveterinärerna’s new wage agreement that came into force on 1 December 2018. The new wage agreement meant a transition from a collective wage setting to an individual salary setting. We conducted eleven semi-structured interviews with veterinarians who work at Distritsveterinärerna, where they had to tell about their experiences before and after the new wage agreement came into force. We also made two participant observations at the Distriktsveterinärerna’s clinic in Växjö. Through our interviews and observation, we created an understanding of the veterinarians' experiences of organizational change. The study shows that veterinarians at different clinics around Sweden experience the change with the new organizational wage agreement differently. The veterinarians who are dissatisfied with the new pay agreement experience an injustice that results in a reduced motivation. Dissatisfaction also creates a deteriorated working group at these clinics since they feel that the number of conflicts has increased. They also feel like their identity linked to work is less compared to before. The veterinarians who experience positive feelings related to the wage agreement change describe an improved experience of the working environment when the stress has decreased. They also explain that they experience an increased sense of pleasure associated with their work because they can now focus on their areas of interest.