<p>Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.</p>

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.</p>