Bakgrund: Missfall är då en graviditet avbryts innan fostret har förmåga att överleva utanför livmodern. Av alla konstaterade graviditeter slutar 10 - 20% i missfall. Kvinnor som genomgått missfall har behov av stöd samt anpassad information, därför är det av vikt att sjuksköterskan finns där och ger ett psykologiskt stöd genom hela omvårdnadsprocessen.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av psykisk hälsa i samband med och efter missfall samt granska undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.   Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design där 10 artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat.   Huvudresultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde missfall som en krissituation, präglad av djup sorg och tomhet. För att bearbeta sorgen var stödet från familj, vänner och sjukvården avgörande för den psykiska hälsan. Kvinnorna ansåg stöd samt anpassad information från sjukvården som viktigt, detta upplevdes dock bristfälligt vilket skapade otrygghet. För att öka möjligheten för kvinnorna att gå vidare krävdes ett meningsskapande av händelsen vilket kunde uppkomma till följd av att tiden gjorde det möjligt att bearbeta känslor och uppnå en bättre psykisk hälsa. I undersökningsgrupperna i artiklarna deltog mellan 6 - 23 kvinnor, åldern hos deltagarna varierade mellan 18 - 60 år och kvinnorna hade upplevt 1 - 8 missfall mellan graviditetsvecka 5 - 20.   Slutsats: Majoriteten av kvinnor som upplevt missfall fick en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Den mest centrala aspekten som urskiljdes var vikten av stöd, framförallt från sjukvården. Kan sjuksköterskan få en större förståelse och identifiera kvinnors emotionella upplevelse av missfall kan en bättre omvårdnad utföras, vilket möjliggör en stärkt psykisk hälsa hos kvinnorna. / Background: Miscarriage is when a pregnancy ends before the fetus is able to survive outside the uterus. Out of every established pregnancies, 10 - 20% ends in miscarriage. Women who experienced miscarriage needs support and information and that’s why nurses needs to give a psychological support trough the whole nursing process.   Aim: The aim of this study was to illustrate women’s experience of psychological health in conjunction with and after miscarriage and to describe the participants in the included articles.   Method: This study has a descriptive design where 10 articles with qualitative approach makes the final result.   Results: The majority of women experienced miscarriage as a crisis, characterized by grief and emptiness. The need of support by family, friends and healthcare was considered to be a crucial part for their psychological health. Women considered support as well as adapted healthcare information as important, however, women felt lack of information, and this created insecurity. The women experienced the psychological health improved with time, the distance gave them opportunity to find meaning through the incident. In the study groups 6 - 23 women participated, the age varied between 18 - 60 years and the women had experienced 1 - 8 miscarriage in pregnancy week 5 - 20.   Conclusion: The majority of women who experienced miscarriage got negative impact on their psychological health. The most central aspect is support, most from the healthcare. If the nurses can get a deeper understanding and identify women’s emotional experience of miscarriage, a better nursin care can be taken into practice, which can improve the women’s psychological health.

Medveten närvaro (eng. mindfulness) har i tidigare studier visats ha positiva effekter på stress. Det finns flera sätt att öva medveten närvaro på och denna studie har undersökt huruvida långsiktig följsamhet (patienters benägenhet att följa en ordination eller föreskrift) och godtagbarhet (ett mått på hur både vårdgivare och mottagare uppfattar och tar emot behandlingen) skiljer sig åt mellan konventionell träning i medveten närvaro (CMT) och Restoration Skills Training (ReST), som är övning i medveten närvaro med stöd av en naturlig miljö. 40 människor med självupplevda stress- och koncentrationssvårigheter som tidigare deltagit i en kurs i CMT eller ReST medverkade i denna enkätstudie för att redogöra om någon av dessa kurser har högre följsamhet och godtagbarhet än den andra. Medelvärden var något högre för ReST-deltagarna för både följsamhet och godtagbarhet men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Då grad av nyfikenhet på karaktären hos upplevelserna som uppstår under utövande av medveten närvaro undersöktes erhölls en signifikant skillnad mellan grupperna, i form av högre grad av nyfikenhet hos ReST-deltagarna. Övergripande kan sägas att ReST är ett lovande alternativ då det kräver mindre ansträngning men än dock ger samma resultat, som CMT.

No description available.

No description available.

Idrottares mående och prestationsförmåga påverkas av en rad faktorer. Att idrottare påverkas psykologiskt och fysiologiskt av ökad press i tävlingssituationer är erkänt, men exakt vilka underliggande mekanismer som påverkar detta är ej klarlagt. Ett behov av att bredda förståelsen för hur emotioner och anspänning under pressade situationer påverkar idrottare är relevant inom flera sporter. Att utöva elektronisk sport (E- sport) innebär en större psykologisk påfrestning snarare än fysisk, där förhöjd hjärtfrekvens kan härledas till anspänning och emotioner i den pressade situationen snarare än fysisk ansträngning. I denna studie undersöktes relationen mellan prestation, emotioner samt anspänning (hjärtfrekvens) hos E- sportare under tränings- och tävlingssituation. I tillägg undersöktes om psykologisk flexibilitet har något samband med dessa variabler. De undersökta emotionerna var känsla av kontroll, förnöjsamhet, ilska, tävlingsängslan och nervositet. Data samlades in genom ett webbaserat självskattningsformulär som deltagarna (N=10) fyllde i före, under och efter match. Hjärtfrekvens mättes under match med hjälp av pulsband. Resultaten visar på vissa statistiskt signifikanta samband där negativa emotioner skiljer sig mellan tränings- och tävlingssituationerna. Hur detta i sin tur påverkade spelarnas prestation förefaller oklart.Med anledning av få deltagare kan inga slutsatser dras utifrån dessa fynd, men området är intressant för framtida studier.

Syftet med studien är inte att bidra med negativitet kring virtuella team snarare att identifiera upplevelser och hur trygghet skapas. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där 10 semistrukturerande intervjuer genomfördes av respondenter som arbetade i ett virtuellt projektteam.  Den tematiska analysen genererade i fem teman, (1) Strukturens baksida, (2) Utrymme för tid (3) Hjälpa varandra, (4) Uttrycka sig samt (5) Är datorskärmen verkligen ett hinder?  De slutsatser som framkom i studien är (1) effektivare möten som är uppgiftsorienterande, (2) att grupprocessen tar längre tid virtuellt, (3) en öppenhet som gör att teammedlemmar erkänner misstag, (4) feedback och öppen kommunikation är en stor bidragande faktor till tillit, och (5) att det är svårare att läsa av varandra virtuellt. / nej

En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en elektronisk enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka korrelation mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Fenomenet psykologisk trygghet inom arbetslag beskrivs i Edmondson (1999) artikel som att individen kan vara sig själv, dela med sig av sina åsikter, vågar ställa frågor och begå misstag utan rädsla för att bli utstött från gruppen. Edmondson (1999) forskning om psykologisk trygghet inom arbetslag ligger till grund för mätinstrumentet i denna studie baserat på Edmondsons sju frågor avsedda att mäta psykologisk trygghet. Självuppskattad tillfredsställelse med livet kan förklaras som hur en individ ser på sitt liv i stort (Diener, 1985). För att mäta självuppskattad tillfredsställelse med livet för respondenterna har det i denna studie använts det färdiga mätinstrumentet SWLS (satisfaction with life scale) baserat på Dieners (1985) forskning. Psykologisk trygghet inom arbetslag är en av dom viktigaste faktorerna för hur en individ mår och presterar på sitt jobb (Salas et al, 2015). I utförd studie ansågs det intressant att undersöka om det finns ett samband mellan en individs upplevda psykologiska trygghet på arbetsplatsen och tillfredsställelsen med livet, då individens välmående på arbetsplatsen påverkar livstillfredsställelsen i livet (Hayes och Weathington 2007).  Respondenter i studien var 249 som rekryterades via ett internetforum för restauranganställda i Sverige. I slutändan användes 231 kompletta enkätsvar där alla deltagare angivit att dom fortfarande jobbar inom restaurangbranschen. Data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient. Resultatet visade på att det finns ett signifikant positivt samband mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Resultatet innebär att ju högre psykologisk trygghet respondenten upplever på sin arbetsplats desto större tillfredsställelse i livet har individen.

Inom den personaltäta och snabbföränderliga detaljhandelsbranschen ökar medarbetarnas behov av att inkluderas i beslutsfattande och ta mer ansvar. Detta väcker frågor om hur organisationer arbetar med att skapa mening, öka inflytande och ansvar för att främja medarbetarskap. Syftet med studien är att undersöka hur stora organisationer inom detaljhandelsbranschen på den svenska marknaden går till väga för att styra mot ett stärkt medarbetarskap och ett ökat ansvar hos medarbetare. Studiens analysmodell utgick från strukturell och psykologisk empowerment ur ett organisatoriskt perspektiv för att undersöka medarbetarskapandet. En kvalitativ metod användes för insamling av empiri. Primärdata utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två organisationer inom detaljhandelsbranschen och sekundärdata i form av interna styrdokument. Resultatet visar på flera metoder för hur organisationerna stärker medarbetarskapet och ger mer ansvar till medarbetarna, samtidigt som organisationerna har tydliga förväntningar på hur medarbetarna förväntas agera. Organisationerna lyckas således styra för att stärka medarbetarskapet.

Knäledsartros som drabbar pensionärer sänker och påverkar deras livskvalitet då de måste anpassa sitt liv utefter sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa olika studier av både kvalitativ och kvantitativ forskning för att svara på frågan hur patienters livskvalitet påverkas av knäledsartros. Den tillämpade metoden är en litteraturstudie som inspirerats av Goodmans sju steg, översatt av Willman m fl. Studierna granskades med hjälp av modifierade protokoll gjord av Willman m fl och SBU & SSF. Tio artiklar valdes som underlag för resultatet, vilket visade på en påverkan på (I) den emotionella dimensionen: deltagarna visade på en ökad tendens till depression, större katastroftänkande och en mer negativ humör, (II) den andliga dimensionen: deltagarna kunde inte praktisera sin religion, (III) den sociala dimensionen: deltagarna isolerade sig från aktiviteter såsom t ex tennis, (IV) den fysiska dimensionen: deltagarna undvek att röra på sig. Resultatet i denna litteraturstudie möjliggör för sjuksköterskan en ökad insikt i hur knäledsartros berör den drabbade och på vilket sätt livskvaliteten påverkas. / Osteoarthritis of the knee that struck retired people reduces their quality of life by the need to adapt their lives along the illness. The purpose of this literature review is to compile various studies of both qualitative and quantitative research in order to answer the question how patients' quality of life is influenced by the medical diagnosis osteoarthritis of the knee. The method that is used for this purpose is a literature review, inspired by Goodman's seven-step, translated by Willman et al. The studies were examined using modified protocols of Willman et al and SBU & SSF. The basis of the result was ten articles, which concluded that the illness had an impact on (I) the emotional dimension: the participants showed a greater tendency to depression, major catastrophizing and negative mood, (II) the impact on the spiritual dimension: the participants were not able to practice their religion, (III) the impact on the social dimension: the participant isolated themselves from activities, such as tennis, (IV) the impact on the physical dimension: the participant avoided to move. The result of this literature can increase the nurse insight on how osteoarthritis of the knee affects the patient and how the quality of life is affected.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är en vanlig dödsorsak i Sverige. En stroke kan resultera i biologiska,psykologiska och sociala konsekvenser för individen. Rehabilitering efter stroke syftar till attåtervinna och bibehålla funktioner. Fysioterapeuter behöver ha hänsyn till delarna av denbio-psyko-sociala modellen vid rehabilitering. Coping är ett begrepp som används för attbeskriva hur en individ hanterar krav i stressfulla situationer. Copingstrategier vid strokevarierar mellan individer och hur det påverkar rehabilitering är outforskat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av hur patienterscopingstrategier påverkar rehabiliteringen efter stroke. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex fysioterapeuter som rekryterats genombekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och data analyserades medinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier med 16 underkategorier. “Lära nytt ochframåtanda gynnsamt”, “Uppgivenhet, nostalgi och överambition hämmar”,“Avståndstagande hämmar”, “Att vända sig till socialt stöd har två sidor”, “arbetsliv- ochträningserfarenhet har betydelse”, “Mental och psykologisk kapacitet en förutsättning föranpassning”. Slutsats: Studien har bidragit till en förståelse om hur emotionsfokuserad- ochproblemfokuserad coping kan påverka strokerehabilitering positivt och negativt enligtfysioterapeuter. Resultatet visar även hur rehabilitering kan påverkas av samtliga delar avden biopsykosociala modellen och vikten av att ta hänsyn till dessa underrehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Beteendemedicin, Biopsykosocialt perspektiv, Cerebrovaskulär sjukdom,Fysioterapi, Psykologisk anpassning. / ABSTRACT Background: Stroke is a common cause of death in Sweden. Stroke can result in biological,psychological, and social consequences for the individual. Rehabilitation after a stroke aimsat recovering and maintaining functions. Physiotherapists should consider the elements ofthe bio-psycho-social model in rehabilitation. Coping is a term used to describe how anindividual handles demands in stressful situations. Coping strategies that stroke patients usevary between individuals and how it affects rehabilitation is unexplored. Aim: The aim of the study is to describe physiotherapists' experiences of how patients'coping strategies affect rehabilitation after stroke.Method: A qualitative interview study with six physiotherapists who were recruited througha choice of convenience. Semi-structured interviews have been applied and data have beenanalyzed with content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in six categories with 16 subcategories. "Learning new things andforward-thinking favorable", "Resignation, nostalgia and over-ambition inhibit", "Distancinginhibits", "Turning to social support has two sides", "Working life and training experiencematters", "Mental and psychological capacity a prerequisite for adaptation". Conclusion: The study has contributed to an understanding of how emotion- and problem-focused coping can affect stroke rehabilitation positively and negatively according tophysiotherapists. The results also show how rehabilitation can be affected by all elements in thebiopsychosocial model and the importance of taking these into account in rehabilitation. Key words: Behavioral medicine, Biopsychosocial perspective, Cerebrovascular disease,Physiotherapy, Psychological adaptation.