Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). För de kvantitativa artiklarna har Polit och Hunglers (1997) manifesta analysmetod använts. Resultatet visade vad som påverkade partnerns livssituation. Det framkom att partnern tog på sig ett stort ansvar för den vårdande rollen och hemmets alla uppgifter som upplevdes påfrestande. Vid förbättring hos den som insjuknat i stroke upplevde partnern välbefinnande. Partnern kände sig otillräcklig och upplevde social isolering, ensamhet och rädsla för att lämna den som insjuknat i stroke ensam. Existentiell oro och ovisshet upplevdes och kunde leda till fysiska problem. Slutsatser: Vi fann att partnernas upplevelse följde en viss struktur över tiden, att det direkt efter hemkomst var en tung och komplex situation som upplevdes men med tiden accepterade de händelsen och såg det positiva med tillvaron.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är en vanlig dödsorsak i Sverige. En stroke kan resultera i biologiska,psykologiska och sociala konsekvenser för individen. Rehabilitering efter stroke syftar till attåtervinna och bibehålla funktioner. Fysioterapeuter behöver ha hänsyn till delarna av denbio-psyko-sociala modellen vid rehabilitering. Coping är ett begrepp som används för attbeskriva hur en individ hanterar krav i stressfulla situationer. Copingstrategier vid strokevarierar mellan individer och hur det påverkar rehabilitering är outforskat. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av hur patienterscopingstrategier påverkar rehabiliteringen efter stroke. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex fysioterapeuter som rekryterats genombekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades och data analyserades medinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier med 16 underkategorier. “Lära nytt ochframåtanda gynnsamt”, “Uppgivenhet, nostalgi och överambition hämmar”,“Avståndstagande hämmar”, “Att vända sig till socialt stöd har två sidor”, “arbetsliv- ochträningserfarenhet har betydelse”, “Mental och psykologisk kapacitet en förutsättning föranpassning”. Slutsats: Studien har bidragit till en förståelse om hur emotionsfokuserad- ochproblemfokuserad coping kan påverka strokerehabilitering positivt och negativt enligtfysioterapeuter. Resultatet visar även hur rehabilitering kan påverkas av samtliga delar avden biopsykosociala modellen och vikten av att ta hänsyn till dessa underrehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Beteendemedicin, Biopsykosocialt perspektiv, Cerebrovaskulär sjukdom,Fysioterapi, Psykologisk anpassning. / ABSTRACT Background: Stroke is a common cause of death in Sweden. Stroke can result in biological,psychological, and social consequences for the individual. Rehabilitation after a stroke aimsat recovering and maintaining functions. Physiotherapists should consider the elements ofthe bio-psycho-social model in rehabilitation. Coping is a term used to describe how anindividual handles demands in stressful situations. Coping strategies that stroke patients usevary between individuals and how it affects rehabilitation is unexplored. Aim: The aim of the study is to describe physiotherapists' experiences of how patients'coping strategies affect rehabilitation after stroke.Method: A qualitative interview study with six physiotherapists who were recruited througha choice of convenience. Semi-structured interviews have been applied and data have beenanalyzed with content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in six categories with 16 subcategories. "Learning new things andforward-thinking favorable", "Resignation, nostalgia and over-ambition inhibit", "Distancinginhibits", "Turning to social support has two sides", "Working life and training experiencematters", "Mental and psychological capacity a prerequisite for adaptation". Conclusion: The study has contributed to an understanding of how emotion- and problem-focused coping can affect stroke rehabilitation positively and negatively according tophysiotherapists. The results also show how rehabilitation can be affected by all elements in thebiopsychosocial model and the importance of taking these into account in rehabilitation. Key words: Behavioral medicine, Biopsychosocial perspective, Cerebrovascular disease,Physiotherapy, Psychological adaptation.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering.Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning.Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige. Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige och mer än 80 % av de som drabbas av stroke är över 65 år. Befolkningen blir allt äldre i Sverige och risken för att drabbas av stroke stiger kraftigt med åldern och prognosen pekar bland annat på att antalet insjuknande kommer att öka. Det kan därför vara av stor vikt att öka kunskapen inom patienters upplevelse av omvårdnad efter stroke.Resultat. Resultatet har delats upp i tre teman med underkategorier där de största fynden redovisas. Majoriteten av patienterna har en positiv upplevelse av omvårdnaden samt en positiv inställning till rehabilitering efter stroke. Vikten av motivation samt att patienten har en aktiv roll i sin rehabilitering belyses i resultatet. Upplevelsen av tillfredsställande information var däremot varierande och många patienter kände en avsaknad av eller olämplig presentation av information. / Aim. The aim of this study was to investigate scientific research concerning how patients experience care, information and rehabilitation after suffering a stroke. The questions included what experience stroke patients have in terms of nursing and rehabilitation, what they value in these areas and if patients consider to have received adequate and satisfying information and knowledge about stroke and subsequent rehabilitation.Method. A review with a phenomenological approach to compile scientific, qualitative research.Background. Stroke is an umbrella term for infarction of the brain and is one of the most common diseases in Sweden. Stroke affects approximately 30,000 people annually in Sweden and more than 80% of those who suffer a stroke are over 65 years of age. The prolonged aging of the Swedish population entails an increased risk of more cases of people being affected by strokes, as the risks of being affected rises substantially with age. Prognoses indicate that the number of incidence will increase. Therefore, it may be of great importance to increase knowledge of how patients' experience nursing after being affected by stroke.Results. The result has been divided into three themes with subcategories where the main conclusions are reported. The majority of patients have a positive experience of care and a positive attitude to the rehabilitation process after stroke. The importance of motivation and that the patient's has an active part in the process of recovery is highlighted in the results. The experience of adequate information, however, was variable and many patients felt that they had received inadequate or unfitted information about their medical condition.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke orsakar stort lidande och ger i många fall sexuell dysfunktion och nedsatt tillfredsställelse över sin sexualitet och hälsa. Sexuell hälsa är ett grundläggande mänskligt behov som ofta missas i kontakten med vården och i rehabiliteringen efter stroke. Syfte: Syftet var att belysa hur sexualitet och intimitet påverkas efter stroke utifrån ett patientperspektiv. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med en systematisk databassökning med både kvalitativ och kvantitativ ansats i databaserna PubMed och CINAHL. Elva artiklar inkluderades varav sex kvantitativa och fem kvalitativa. Resultat: Sexualiteten påverkades på många plan efter stroke rörande fysiska komplikationer, nedsättningar sexualfunktioner och genitalia, förändrad identitet & autonomi, emotionell instabilitet, rädslor, libido, psykiskt mående och kommunikationsförmåga. Deltagarna uttryckte behov av mer stöd från vården. Slutsats: Stroke orsakar ett vitt spektrum av komplikationer som påverkar sexualitet och intimitet både via psykiska och fysiska faktorer. Det finns behov av ett holistiskt synsätt som inkluderar många perspektiv kring en patient. Vården har ej kunnat stötta patienter tillräckligt gällande sexuell dysfunktion samtidigt som patienter har haft svårt att tala öppet om sin problematik. Det ger krav på vården avseende bemötande och kunskap om stroke och sexualitet. Det finns även ett behov av mer forskning och en större kartläggning av sexualitet och stroke. Ett större underlag av kvantitativa studier på kvinnor, ett större underlag av kvalitativa studier på män samt forskning om infertilitet, reproduktion och fysiskt åldrande relaterat till stroke. / ABSTRACT Background: Sexual health is defined as a basic human need, though often a missed perspective within contact with health professionals and rehabilitation after stroke. Stroke causes great suffering and often result in sexual dysfunction and impaired satisfaction regarding sexual health. Aim: This study was aimed to enlighten sexual difficulties and changes of intimacy that arise after stroke through the perspective of the patient. Method: A literary overview was carried out with a qualitative and quantitative approach to a systematic database search made in PubMed and CINAHL. Eleven articles were enrolled in the study, of which six quantitative and five qualitative. Findings: Sexuality was affected in many levels. Dysfunction might arise by physical complications, decline in sexual function and genitalia, changes of identity & autonomy, emotion instabilities, fear of stroke relapse, libido, mental health status and communication hinders. Participants did not experience enough support from the healthcare system. Conclusion: Stroke causes a wide range of complications that affect sexuality and intimacy via mental factors aswell as physical ones. There is a need for a holistic approach that includes many perspectives around a patient. Care has not been able to support patients adequately regarding sexual dysfunction, while patients have had difficulty speaking openly about their problems. It provides demands on the healthcare system regarding treatment and knowledge of stroke and sexuality. There is also a need for more research and a greater mapping of sexuality and stroke. More of quantitative studies in women, qualitative studies in men and research on infertility, reproduction and physical aging related to stroke.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.