No description available.

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik. Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt.

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt.

Det foreligger lite forskningslitteratur som omhandler nedleggelse av større virksomheter. Stortingets beslutning om å opprette militær hovedflystasjon på Ørland, innebar at Bodø hovedflystasjon må legges ned, og var begynnelsen på en lang prosess. Underveis i prosessen ble tidsaspektet for avvikling endret flere ganger, og har ført til frustrasjon blant de ansatte. Formålet med denne oppgaven var å undersøke hva som kunne bidra til å redusere opplevelse av jobbusikkerhet hos de ansatte. Fokuset ligger på sunne omstillingsprosesser (Saksvik, Tvedt, Buvik, Andersen, Nytrø, & Torvatn, 2007; Tvedt, Saksvik & Nytrø, 2009; Tvedt, 2011), med hovedvekt på leders tilgjengelighet og leders bevissthet om mangfold, i tillegg til trekket psykologisk motstandsdyktighet hos de ansatte (Hystad, Eid, Johnsen, Laberg, & Bartone, 2010). Datainnsamlingen ble gjennomført ved hjelp av spørreskjema på to tidspunkter (T1 og T2) med ett års intervall. Det ble undersøkt om sunne omstillingsprosesser og psykologisk motstandsdyktighet kunne bidra til å redusere opplevelse av jobbusikkerhet. Resultatene viste at sunne omstillingsprosesser kunne redusere jobbusikkerhet på T1, men ikke T2. Psykologisk motstandsdyktighet forklarte ikke variasjon i jobbusikkerhet på noen av tidspunktene. Det at resultatene var forskjellige på de to målingene, blir forklart med at omstendighetene på de to tidspunktene var forskjellige. Det foreslås derfor at mellomledere i bedrifter som gjennomgår nedleggelser og nedbemanning fokuserer på sunne omstillingsprosesser tidlig i prosessen.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik.   Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

Emetofobi klassas i DSM 5 som en specifik fobi som utmärks av en ihållande rädsla för att kräkas eller komma i kontakt med kräkning. Tillståndet är kroniskt, debuterar ofta i tonåren, orsakar betydande funktionsnedsättning och brukar betraktas som svårbehandlat. Syftet med studien var att undersöka i vilken grad psykologisk behandling av emetofobi har haft effekt. Frågeställningarna omfattade vilken typ av behandling som har studerats och om något behandlingsupplägg fungerat bättre än andra. En litteraturstudie som inkluderade engelskspråkiga artiklar om psykologisk behandling av emetofobi hos vuxna publicerade efter 2014 genomfördes. Tolv behandlingsstudier inbegreps. Resultatet visade att alla ingående studier rapporterade en minskning av emetofobisymtom efter behandlingen. Samtliga författare drog slutsatsen att den undersökta behandlingen hade haft effekt, men det finns stora skillnader mellan studiernas metodologiska kvalitet och utformning samt på vilket sätt resultaten har uppnåtts, beräknats och tolkats vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.

The modern battlefield has shown that experiences that personnel encounter are crucial for the organisation and units to learn from. This is done with a bottom-up culture where the organisation learns from the unit’s experiences linked to enemy behaviour and the use of own working methods. By adapting to these experience units can be allowed to facilitate tactical adaptation on the battlefield. A method to gather these experiences are debriefings. They are used in different forms, where psychological debriefings are advocate in organisations that operate in stressful environments.  The purpose of this study is to explore the Swedish army’s methods of debriefing and with support of theories based on psychological debriefing and group development explain the potential of a debriefing. The study uses a qualitative case studies, by using focus groups to gather empirical data to explore the actual outcome of the methods used on smaller units in the Swedish army.  This study contributes with a deeper understanding of how debriefing methods are used and can be used to reach efficiency with the implementation of working methods and emotional aspects within the individual. With this efficiency and support from the organisation, the units can be able to reach synergy within the group and therefore gain the ability for tactical adaptation on a modern battlefield.

Procrastination means actively letting a task with a given time frame, which one benefits from doing, wait despite awareness that it may have negative consequences. Procrastination is associated with symptoms of stress, anxiety and depression, as well as loneliness and reduced life satisfaction, and is associated with poor sleep quality and physical inactivity. Although procrastination appears to be a factor in stress and mental illness and is a complex and common problem, which can also lead to anxiety and depression in more severe cases, research on which treatment methods are effective for people who procrastinate is limited. The purpose of the study was therefore to identify what therapists perceive as effective in treatment for procrastination and a qualitative interview study was conducted with eight therapists. The therapists suggest a broad survey as they believe that the problem is complex. They work with affects and feelings such as shame and believe that positive reinforcement is important. Further to work with what is important to the patients in the long- term, to motivate patients to exposure to more adaptive strategies. The study shows that methods for increased self-regulation, stress management and interventions from Acceptance and Commitment Therapy can be effective.                       Keywords: Procrastination, psychological treatment, stress