Inledning I Sverige och Västvärlden har sömnbesvär bland den vuxna befolkningen blivit ett allt vanligare och större hälsoproblem. År 2008 uppgav Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att 24 procent av den svenska vuxna befolkningen led av sömnbesvär, 14 procent av kvinnorna och 7 procent av männen var diagnosticerade för insomni. Insomni leder till en sämre livskvalitet för de drabbade. Samhällskostnaderna för sömnbesvär är mycket höga och 2010 beräknades det att sömnbesvär och insomni kostade det svenska samhället 3 miljarder kronor. Förstahandsvalet för behandling av insomni är kognitiv beteendeterapi (KBT-I). Idag saknas det dock tillräckligt med terapeuter för att behandla alla de som är drabbade av insomni. Syfte Syftet i denna studie var att se om insomni och sömnen påverkas av behandlingsformen kognitiv beteendeterapi. Metod Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar i databaserna PubMed och Cinahl gjordes mellan mars 2018 och januari 2019. Datamaterialet kom att bestå av 15 peer reviewed artiklar. Resultat KBT-I behandling för insomni har positiva effekter på insomni både i objektiva och subjektiva mätningar och effekterna av behandlingen kvarstår över tid. För att tillgodose det ökande behovet av KBT-I är det av stor vikt att hitta nya vägar för KBT-I behandling. Dessa vägar skulle kunna vara internetlevererad KBT-I, KBT-I i en mobilapp samt KBT-I levererad av snabbutbildad personal inom primärvården. Diskussion Eftersom insomni har ökat de senaste decennierna bland den vuxna befolkningen är det av stor vikt att hitta nya vägar för att öka tillgängligheten för KBT-I behandling som är förstahandsvalet vid behandling av insomni. Ökad tillgänglighet i ett tidigt skede av sömnbesvären är av vikt eftersom insomni ofta blir kronisk. Idag saknas det tillräckligt med utbildad personal för att möta efterfrågan på KBT-I som har god effekt på insomni.

<p>Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.</p>

Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser. Terapeuternas beteende, psykoedukation, avdramatisering av sömnen och sömnstörningen samt registreringar i sömndagboken är några av de faktorer som har upplevts som hjälpande. Att grupperna upplevts som för stora, heterogena samt att det varit tidsbrist under sessionerna är faktorer som har upplevts som försvårande.

Sammanfattning ART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem. I dessa forskningar lades fokus oftast på specifika barn, oftast pojkar. I detta arbete undersöktes om och i så fall vilka effekter en helklassintervention med ART-metoden hade på barns uppförandeproblem i hem och skola. Detta oavsett kön, om barnen var ”normala”, om de var på gränsen till att utveckla eller redan hade svåra uppförandeproblem. Grundtanken i ART-metoden var att programmet skulle utföras i tio veckor med tre lektioner i veckan för att metoden skulle hinna implementeras hos barnen. ART-metoden bestod av tre olika delar för att dämpa barnens uppförandeproblem. Interpersonell färdighetsträning, där barnen lärde sig sociala färdigheter, ilskekontrollsträning, där barnen lärde sig hantera sin ilska, samt moraliskt resonerande träning, där barnen genom KBT lärde sig moraliskt tänkande. Alla dessa tre delar var tänkta att stödja varandra och ge ett långvarigt resultat. I detta arbete genomfördes en longitudinell studie i sex klasser, två årskurs sex och fyra årskurs två. Varav en klass i årskurs sex och två klasser i årskurs två tog del av ART-metoden och de resterande klasserna fungerade som kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes i skolan och hemmet. Detta med en förmätning som genomfördes innan klasserna fick ta del av ART-metoden och en eftermätning som genomfördes tio veckor senare direkt efter att ART-metoden var slut. I skolan genomfördes sedan en uppföljningsmätning för att se hur resultaten av ART-metoden blev under tid.

Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid.

I denna studie är syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhåller sig till KBT och ART på två SiS-institutioner för ungdomar när det gäller behandlings-integritet. Studien utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare på två SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrån analysmetoden meningskoncentrering och teorin ”A conceptual framework for implementation fidelity”. I resultatet framkommer det att behandlarna anser att KBT och ART är tydliga och konkreta metoder som fungerar bra att använda och att de uppvisar ett gott resultat. Det framgår dock att båda institutionerna använder KBT som ett förhållningssätt istället för en behandlingsmetod. Vidare anser behandlarna att det är bra att arbeta utifrån evidensbaserade metoder samt att det är viktigt att följa metodernas tänkta utformning för att behandlingen ska kunna uppvisa ett liknande resultat som i forskningen. Det är även dessa slutsatser som dras.

Studiens syfte var att undersöka erfarenheter hos psykoterapeuter inom psykiatrin av att bedriva KBT med patienter som samtidigt lever med kronisk och/eller allvarlig somatisk sjukdom. Detta utifrån frågeställningar om hur KBT-terapeuter beskriver hur samtidig allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom påverkar det terapeutiska arbetet och hur terapeuterna förhåller sig till denna påverkan i relation till att genomföra terapin? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex psykoterapeuter som alla hade KBT-inriktning och arbetade inom psykiatrin. En tematisk analys gjordes sedan av intervjuerna och där framkom huvudteman som följsamhet, helhetssyn och organisatorisk påverkan. Följsamhet till patienternas behov av anpassning gällde allt från längden på sessionerna till möjligheten att pausa terapin under vissa perioder. Att ha en helhetssyn kunde innebära att psykoterapeuten klev utanför sitt expertområde för att samarbeta med den somatiska vården kring en patient, eller att patienten kunde ta rollen som expert kring den somatiska sjukdomen. Det kom även fram att yttre förutsättningar som den organisatoriska tillhörigheten påverkade hur terapeuten kan förhålla sig till patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa. De informanter som tidigare arbetat inom somatisk vård beskrev att de använde denna erfarenhet som stöd medan de informanter som inte hade samma erfarenhet beskrev att detta var något de kunde sakna i dessa ärenden. Då många människor lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom samtidigt som de har behov av psykoterapi, är detta en aspekt av vården som är viktig att ha vetskap om. Vi kan konstatera att det finns en kunskapslucka att fylla om hur man i psykoterapi kan hantera och arbeta med samtidig psykiatrisk och somatisk problematik som vi är övertygade om skulle komma psykoterapeuter generellt till nytta, inte enbart de som arbetar inom psykiatrisk vård.

<p>Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.</p><p>Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds). Studien mynnar ut i rekommendationer och utvecklingsmöjligheter avseende pro-aktiv stresshantering på organisationsnivå utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.</p>

Få studier har utforskat feministiska förhållningssätt i psykoterapi. Denna studie avsåg att undersöka hur det går att integrera ett feministiskt perspektiv i kognitiv beteendeterapi (KBT). Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade psykologer som arbetar med KBT och som identifierar sig som feminister. Studien hade en abduktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i fyra huvudteman: Ifrågasättande och omförhandling av psykologens yrkesroll, Feminism möjliggör att vara kompetent behandlare, Feminism som källa till fritkion samt Besvärade, ambivalenta och obesvärade subjektspositioner. Resultatet visade att informanterna integrerade feminism i KBT genom att ifrågasätta och omförhandla yrkesrollen och arbetsmetoderna, samt genom att tillämpa en strukturell förklaringsmodell. De beskrev att feminism möjliggjorde att vara kompetenta behandlare, men att det också var en källa till friktion. Vidare framkom att de upplevde olika subjektspositioner som bekväma, obekväma eller ambivalenta. Resultatet tolkas som att feminism var till gagn för informanterna och för deras möjlighet att bistå med god vård. / Few studies have researched feminist approaches in psychotherapy. The aim of this study was to explore the possibilities of integrating a feminist perspective in cognitive behavioral therapy (CBT). Six semi-structured interviews with licensed psychologists who worked with CBT and identified themselves as feminists were performed. The study was made with an abductive approach and the data was analyzed with thematic analysis. The analysis resulted in four main themes: Questioning and re-negotiation of the work role, Feminism enables being a competent caregiver, Feminism as a source to friction, and Troubled, ambivalent and untroubled subject positions. Results showed that the interviewees integrated feminism into CBT by questioning and re-negotiating their work role and work methods, as well as adopting a structural model of explanation. They stated that feminism helped them become more competent caregivers, but also that it was a source of friction. In the interviewees’ stories troubled, ambivalent and untroubled subject positions emerged. The results are interpreted as the interviewees experiencing feminism as beneficial for providing good health care.

<p>Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering. Deltagarna får även arbeta med att förändra säkerhets- och stressbeteenden. De 6 deltagare som fullföljde behandlingen uppvisade förbättringar av sömn och dagsymtom på flertalet utfallsmått. Signifikanta förbättringar visade sig på Insomnia Severity Index, Dysfunctional Beliefs and Attitudes about Sleep, samt reducering av skattade dagtidsbesvär. Självhjälpsmanualen kommer till hösten att utvärderas i en kontrollerad studie av Karolinska internetpsykiatri (KIP).</p>