I denna studie är syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhåller sig till KBT och ART på två SiS-institutioner för ungdomar när det gäller behandlings-integritet. Studien utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare på två SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrån analysmetoden meningskoncentrering och teorin ”A conceptual framework for implementation fidelity”. I resultatet framkommer det att behandlarna anser att KBT och ART är tydliga och konkreta metoder som fungerar bra att använda och att de uppvisar ett gott resultat. Det framgår dock att båda institutionerna använder KBT som ett förhållningssätt istället för en behandlingsmetod. Vidare anser behandlarna att det är bra att arbeta utifrån evidensbaserade metoder samt att det är viktigt att följa metodernas tänkta utformning för att behandlingen ska kunna uppvisa ett liknande resultat som i forskningen. Det är även dessa slutsatser som dras.

<p>Known to be one of the most important resources, but also one of the most difficult ones to obtain, the workforce constitutes (consistence) the core of any organization. To find the right person for a particular position is not a trivial task. The recruitment of new staff members is important for any organization in general, but for treating organizations in particular. In order to provide the best service for its clients, it is, for a treating organization, vital to recruit nothing but highly qualified personnel. A well educated workforce can more easily stick to the treatment program and thus maintain treatment integrity. The purpose of this study is to examine how the recruitment process is executed by three treating organizations situated in the municipality of Örebro. Moreover the purpose is to evaluate the process in terms of strengths and weaknesses with the objective of pinpointing parts in the recruitment process in need of improvment. A theoretical framework capturing definitions and theories; treatment conditions, organization theory and the recruitment process. In order to answer the research questions, according to the study’s purpose, a qualitative method was adopted. The data sample ecompassed six personers: two managers and four group officers. The results in brief: The recruitment process of “Ungdoms- och familjeenheten” (the study’s delimit of treating organizations) in the municipality of Örebro has strengths as well as weaknesses. The major strength is the recruiter’s unanimous understanding for the importance of hiring a workforce holding a suitable education fulfilling all requirements. The major weakness is the recruitment process’s lack of a common structure (also read as action plan or policy). This might be due to the fact that recruiters rely on previous experiences.</p>

Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz &amp; Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie. Då vi har förstått att det finns få svenska kvalitativa studier om ungdomars erfarenheter av ART, menar vi att det är av intresse att i föreliggande studie belysa denna fråga.Vi valde därför att genomföra en kvalitativ undersökning, varvid vi intervjuade sex stycken ungdomar som samtliga har haft problem med ett antisocialt beteende och kriminalitet. I syfte att analysera vår empiri har vi utkristalliserat följande fem teman: motivation, gruppens betydelse, användbara kunskaper, övning ger färdighet och faktorer som påverkar. Vår studie visar bland annat att ungdomarnas aggressiva och destruktiva beteende genom åren har belönats och förstärkts, vilket vi anser kan vara en förklaring till varför dessa beteenden hos ungdomarna har vidmakthållits. Vi har också sett att ungdomarnas motivation till att förändra sina destruktiva beteenden tycks vara avgörande för att ungdomarna skall vilja ta till sig de verktyg som ART tillhandahåller. Vidare kan vi konstatera att ART gruppens sammansättning och atmosfären i gruppen är viktig för att ART deltagarna skall kunna ge sig hän i träningen, och därmed få en större behållning av behandlingsmetoden. Vi har förstått att de kunskaper som ungdomarna har förvärvat genom ART, riskerar att försvinna då missbruk finns med i bilden. Då den unge eventuellt har en komplex problematik, anser vi att andra behandlingsprogram utöver, eller i kombination med ART, kan vara verkningsfulla.

Known to be one of the most important resources, but also one of the most difficult ones to obtain, the workforce constitutes (consistence) the core of any organization. To find the right person for a particular position is not a trivial task. The recruitment of new staff members is important for any organization in general, but for treating organizations in particular. In order to provide the best service for its clients, it is, for a treating organization, vital to recruit nothing but highly qualified personnel. A well educated workforce can more easily stick to the treatment program and thus maintain treatment integrity. The purpose of this study is to examine how the recruitment process is executed by three treating organizations situated in the municipality of Örebro. Moreover the purpose is to evaluate the process in terms of strengths and weaknesses with the objective of pinpointing parts in the recruitment process in need of improvment. A theoretical framework capturing definitions and theories; treatment conditions, organization theory and the recruitment process. In order to answer the research questions, according to the study’s purpose, a qualitative method was adopted. The data sample ecompassed six personers: two managers and four group officers. The results in brief: The recruitment process of “Ungdoms- och familjeenheten” (the study’s delimit of treating organizations) in the municipality of Örebro has strengths as well as weaknesses. The major strength is the recruiter’s unanimous understanding for the importance of hiring a workforce holding a suitable education fulfilling all requirements. The major weakness is the recruitment process’s lack of a common structure (also read as action plan or policy). This might be due to the fact that recruiters rely on previous experiences.

<p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2. På vilket sätt kommer dessa principer till uttryck i det praktiska arbetet med ungdomarna? 3. I vilka avseenden är personalen samstämmiga respektive skiljaktiga i sitt utförande av behandlingsprinciperna? 4. Vilka framträdande hinder och möjligheter framkommer när det gäller att arbeta enhetligt och i linje med de terapeutiska målen? 5. Framkommer faktorer som genom att förändra centrala organisationsstrukturer skulle utveckla verksamheten? Uppsatsen har en kvalitativ metodansats. Observationer gjordes på verksamheten vid fem tillfällen och tre intervjuer genomfördes, två med personal i behandlingsgruppen och en med enhetens föreståndare. Det framgår att verksamheten till stor del arbetar enhetligt efter de essentiella behandlingsprinciper som är vägledande för miljöterapi, men att det finns aspekter som skulle kunna förbättras. Det framkommer även såväl möjliggörande som hindrande faktorer för upprätthållande av behandlingsintegritet. I diskussionen förs resonemang kring centrala begrepp såsom ledningens betydelse för en välfungerande organisation, behandlingsintegritet, personalens kompetens och tillgänglighet samt ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll.</p> / <p>Abstract</p><p>Young people with antisocial problems are a difficult group to treat where no specific method has proven effectively for solving all the problems surrounding the youth. The best chance to treat youths with behavioral problems is found in institutions where staff members agree on the theories used, so called treatment integrity. The purpose of the Study was to find out whether staff members on a treatment institution for youths have a unanimous way of practicing the milieu therapeutic treatment principles guiding the institution, within the following questions: 1. Which essential principles of treatment guides the institution? 2. In what way do the personell practice these principles in treating the youths? 3. In what area/areas appears unanimous or differences in the way staff members practice the principles? 4. Which prominent problems and possibilities appear in working homogeneous and according to the therapeutic goals? 5. Do factors appear which by chancing prominent structures of the organisation would develop the institution? The Study includes a qualitative approach. Data were collected from five observations at the institution and three semistructured interviews with staff members and the manager. The result shows that the staff members overall are unanimous concerning the practice of the treatment principles, but also indicate that some aspects could be improved. Enabling as well as preventing factors for maintaining treatment integrity emerges. Central aspects of the discussion are the management’s importance for a functioning organization, treatment integrity, competence and availability among staff members and the youth’s ability to influence the content of treatment.</p>

Sammanfattning Ungdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2. På vilket sätt kommer dessa principer till uttryck i det praktiska arbetet med ungdomarna? 3. I vilka avseenden är personalen samstämmiga respektive skiljaktiga i sitt utförande av behandlingsprinciperna? 4. Vilka framträdande hinder och möjligheter framkommer när det gäller att arbeta enhetligt och i linje med de terapeutiska målen? 5. Framkommer faktorer som genom att förändra centrala organisationsstrukturer skulle utveckla verksamheten? Uppsatsen har en kvalitativ metodansats. Observationer gjordes på verksamheten vid fem tillfällen och tre intervjuer genomfördes, två med personal i behandlingsgruppen och en med enhetens föreståndare. Det framgår att verksamheten till stor del arbetar enhetligt efter de essentiella behandlingsprinciper som är vägledande för miljöterapi, men att det finns aspekter som skulle kunna förbättras. Det framkommer även såväl möjliggörande som hindrande faktorer för upprätthållande av behandlingsintegritet. I diskussionen förs resonemang kring centrala begrepp såsom ledningens betydelse för en välfungerande organisation, behandlingsintegritet, personalens kompetens och tillgänglighet samt ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. / Abstract Young people with antisocial problems are a difficult group to treat where no specific method has proven effectively for solving all the problems surrounding the youth. The best chance to treat youths with behavioral problems is found in institutions where staff members agree on the theories used, so called treatment integrity. The purpose of the Study was to find out whether staff members on a treatment institution for youths have a unanimous way of practicing the milieu therapeutic treatment principles guiding the institution, within the following questions: 1. Which essential principles of treatment guides the institution? 2. In what way do the personell practice these principles in treating the youths? 3. In what area/areas appears unanimous or differences in the way staff members practice the principles? 4. Which prominent problems and possibilities appear in working homogeneous and according to the therapeutic goals? 5. Do factors appear which by chancing prominent structures of the organisation would develop the institution? The Study includes a qualitative approach. Data were collected from five observations at the institution and three semistructured interviews with staff members and the manager. The result shows that the staff members overall are unanimous concerning the practice of the treatment principles, but also indicate that some aspects could be improved. Enabling as well as preventing factors for maintaining treatment integrity emerges. Central aspects of the discussion are the management’s importance for a functioning organization, treatment integrity, competence and availability among staff members and the youth’s ability to influence the content of treatment.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.