Forskningsstöd finns för ett positivt samband mellan genomförandet avhemuppgifter och behandlingsutfall. Syftet med denna uppsats var attundersöka om det fanns ett samband mellan behandlingsutfallet i KBT-behandling och dels hur mycket tid patienter arbetat med behandlingen,dels hur stor del av behandlingen som patienterna genomfört. Genom ettfrågeformulär undersöktes vad patienterna själva ansåg gjorde det lättarerespektive svårare för dem att ta sig tid att arbeta med behandlingen.Totalt deltog 63 patienter från tre internetförmedlade behandlarstöddasjälvhjälpsbehandlingar, en för egentlig depression, en för paniksyndromsamt en för social fobi. Det fanns ett medelstarkt positivt samband mellantiden deltagarna ägnat åt att göra olika övningar och behandlingsutfall(r61=0,30, p=0,02) samt ett medelstarkt positivt samband mellanbehandlingsutfall och hur stor del av behandlingen som patienternagenomfört (r61=0,44, p=0,001). Som underlättande faktor angavs blandannat socialt stöd medan hög arbetsbelastning och familjeproblem ansågsgöra det svårare att ta sig tid.

Depression is one of the most common psychiatric health problems worldwide which causes great suffering among the affected individuals and causes heavy national economic losses. Few studies have examined the treatment effects of various treatment components in Internet cognitive behavioral therapy (ICBT) as well as the long term effects for depression. The treatment method as such has indicated large effects both immediately after treatment and in limited follow ups, up to one year. In the present study long time effects in ICBT and the various 4 treatment components support type, who is in charge of the content in treatment and supervision has been examined with a mixed factorial design within a group of adults suffering from depression (N=197). Further, the impact of acquired knowledge about treatment content on symptom reduction examined two years post treatment. Previous research has indicated divergent results in the interaction between acquired knowledge and treatment outcome. The results indicated moderate to large effects of treatment two years post treatment independent of treatment component (d =.51- 1.63). Persistent treatment effects were found in the majority of the outcome measures, measured immediately after treatment to the follow up two years post treatment. One advantage was found for the participants who received therapist with supervision on the outcome of sleeping difficulties in comparison with those who received a therapist without supervision (ղᵖ²=.076). One further advantage was found for acquired knowledge among participants who was assigned content in treatment chosen by the therapist and at the same time received support on demand in comparison with participants who got to choose treatment content by themselves and was received scheduled support. Also participants who got to choose treatment content by themselves and received scheduled support had an advantage in comparison with those who got to choose treatment content by themselves and received support on demand (ղᵖ²=.045; ղ ᵖ²=.039). Acquired knowledge did not indicate any correlations with depressive symptoms. The findings of the study indicate that ICBT is an effective treatment method among adults suffering from depression even in long term follow ups, and that the importance of specific treatment components need further research.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att vidareutveckla en behandlingsspecifik följsamhetsskala för paniksyndrom vid internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Studiens frågeställningar var 1) uppnår skalan tillräcklig interbedömarreliabilitet, 2) finns det ett samband mellan skalan och det tidigare använda följsamhetsmåttet antalet genomförda moduler, och 3) finns det ett samband mellan skalan och behandlingsutfallet. Interbedömarreliabiliteten mellan två bedömare testades genom två omgångar samskattning. 80 deltagare som behandlades med IKBT för paniksyndrom vid enheten för internetpsykiatri i Stockholm skattades sedan enligt den behandlingsspecifika följsamhetsskalan. Även antalet moduler deltagarna genomförde registrerades. Resultaten visade att skalan sammantaget hade en god interbedömarreliabilitet. Vidare korrelerade följsamhetsskalan positivt med både antalet genomförda moduler och behandlingsutfallet. Slutsats: Skattningsskalan vidareutvecklad i föreliggande studie visade indikationer på att vara ett tillförlitligt och användbart instrument för att mäta följsamheten till IKBT vid paniksyndrom. / The purpose of this study was to further develop a treatment-specific rating scale for adherence to internet-based cognitive behavioural therapy (ICBT) for panic disorder. The research questions for this study were 1) does the rating scale show satisfying inter-rater reliability, 2) is there an association between the rating scale and the commonly used measurement of adherence, module completion, and 3) is there an association between the rating scale and treatment outcome. The inter-rater reliability between two raters was assessed twice. 80 participants treated with ICBT for panic disorder at Internetpsykiatrin (the unit for internet-based cognitive behavioural therapy in Stockholm) were then assessed using the treatment-specific rating scale for adherence. Module completion was also registered. Results show that the rating scale had an overall satisfying inter-rater reliability. Furthermore, the rating scale correlated positively with both module completion and treatment outcome. Conclusion: The rating scale further developed in the present study showed indications of being a reliable and useful instrument for measuring adherence to ICBT for panic disorder.

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.

Depression i samband med graviditet förekommer hos ungefär 10% av gravida och medför risker för den gravida och barnet. Många erhåller inte behandling. IKBT kan öka behandlingstillgängligheten och har visat sig effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Utvärderingens syfte var att undersöka skillnader i depressionssymtom före och efter fyra veckor i en IKBT-behandling mot antenatal depression och att jämföra skillnaderna med en tidigare RCT på en snarlik behandling. Huvudfrågeställningen var huruvida depressionssymtom minskar hos patienter med antenatal depression efter fyra veckor i en IKBT-behandling. 26 personer deltog i behandlingen. Förmätning jämfördes med senast kända mätningen efter fyra veckor. Dessa och de veckovisa mätningarna fram till vecka fyra, jämfördes med två icke-randomiserade kontrollgrupper. Skillnad mellan förmätning och senaste mätningen avseende grad av depressionssymtom var signifikant i genomfört t-test och symtomreduktionen tycks vara i nivå med resultat från den tidigare RCT-studien. IKBT skulle således kunna utgöra ett behandlingsalternativ för gravida med depression. Slutsatser bör dras med försiktighet. Framtida forskning inom fältet är av vikt för att validera resultat och för att ge underlag till utvecklingen av behandling vid antenatal depression. / Pregnancy related depression exists in approximately 10% of pregnant people and adds risks for the pregnant individual and the baby. Many are not treated. ICBT may increase the treatment availability and appears to be more effective than conventional maternal health care. The purpose of this evaluation was to examine differences in symptoms of depression before and after four weeks of ICBT-treatment for antenatal depression and to compare the differences with a prior RCT of a similar treatment. The main research question was whether symptom of depression decreases in patients with antenatal depression after four weeks when being treated with an ICBT-treatment. 26 persons participated in the treatment. Pre-measures was compared to the most recent measurement after four weeks. These, and the weekly done measurements up to week four, was compared with two non-randomized control groups. The difference between pre-measures and the most recent measurement regarding degree of depressive symptoms was significant in completed t-test and the reduction of symptoms appears to be on a par with results from the prior RCT. ICBT could be a treatment alternative for pregnant people with depression. Conclusions should be done with caution. Further studies in this field are of importance for validating results and to provide knowledge for the development of treatment for antenatal depression.

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. / Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra  psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.

I Sverige drabbas ca 10 - 20% av kvinnor av depression under graviditeten eller efter förlossningen. Då tidigare forskning har gett indikationer på att depression kan ha en negativ inverkan på prenatal anknytning och mamma-barn bindning, är syftet med uppsatsen att undersöka detta hos mammor som genomgått internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för antenatal depression.  Denna uppsats skrevs i samarbete med den randomiserade DANA-studien om IKBT för gravida med depression. Uppsatsen var en prediktions- och sambandsstudie som tillämpar en inomgruppsdesign med tre mättillfällen; före och efter IKBT behandling samt postpartum.  Syftet med uppsatsen var bland annat att undersöka vilka faktorer som förutsäger mamma-barn bindning 8–10 veckor postpartum, samband mellan prenatal anknytning och behandlingsutfall samt samband mellan förändring i depression och förändring i prenatal anknytning under behandlingen. Resultatet indikerar att tidigare missfall samt prenatal anknytning före och efter behandlingen, kunde förutsäga mamma-barn bindning 8-10 veckor postpartum. Prenatal anknytning var inte en signifikant prediktor för förändring i depressionsnivå. Slutligen indikerar resultatet ett signifikant samband mellan förändring i prenatal anknytning samt förändring i depression före och efter behandlingen. / In Sweden, about 10-20% of women suffer from depression during pregnancy or after childbirth. As previous research has given indications that depression can have a negative impact on prenatal attachment and mother-infant bonding, the aim of the essay is to investigate this in mothers who underwent internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) for antenatal depression. This paper was written in collaboration with the DANA randomized trial of ICBT for pregnant women with depression. The design was a prediction and correlation study that applies a within-group design with three measurement occasions: before and after ICBT treatment and 8-10 weeks after childbirth. The purpose of the essay was, among other things, to investigate which factors predict mother-infant bonding 8–10 weeks postpartum, the relationship between prenatal attachment and treatment outcome, and the relationship between change in depression and change in prenatal attachment during treatment. The results indicate that previous miscarriages and prenatal attachment before and after treatment could predict mother-child bonding 8-10 weeks postpartum. Prenatal attachment was not a significant predictor of change in depression level. Finally, the results indicate a significant relationship between change in prenatal attachment and change in depression before and after treatment.