<p>KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen. I studien har vi utgått från ett socialpedagogiskt perspektiv. Vi har gått igenom grunderna i KBT och även beskrivit hur metoden kan genomföras rent konkret på en avdelning. Genom att intervjua personal som arbetar med KBT har vi fått fram faktorer i metoden som de anser underlätta samt försvårar deras arbete. Gemensamt i samtliga intervjuer var att respondenterna hade lättare att utrycka faktorer som underlättar än de som försvårar deras arbete. Bland faktorer som underlättar nämns bl.a. struktur och ansvarsöverlämnande som skapar trygghet, motivation och arbetsglädje. Faktorer som anses försvåra deras arbete är bl.a. svårigheten att möta ett nytt tankesätt samt att alla i inte gör lika. Då vi anser att begreppen motivation, empati och professionellt förhållningssätt är viktiga komponenter i behandlingsarbetet har vi ställt svaren i intervjuerna i förhållande till dessa begrepp. Studien visar att KBT är bra i behandlingsarbete om den som utövar metoden besitter en empatisk förmåga, kan motivera eleven och ha ett professionellt förhållningssätt.</p>

KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen. I studien har vi utgått från ett socialpedagogiskt perspektiv. Vi har gått igenom grunderna i KBT och även beskrivit hur metoden kan genomföras rent konkret på en avdelning. Genom att intervjua personal som arbetar med KBT har vi fått fram faktorer i metoden som de anser underlätta samt försvårar deras arbete. Gemensamt i samtliga intervjuer var att respondenterna hade lättare att utrycka faktorer som underlättar än de som försvårar deras arbete. Bland faktorer som underlättar nämns bl.a. struktur och ansvarsöverlämnande som skapar trygghet, motivation och arbetsglädje. Faktorer som anses försvåra deras arbete är bl.a. svårigheten att möta ett nytt tankesätt samt att alla i inte gör lika. Då vi anser att begreppen motivation, empati och professionellt förhållningssätt är viktiga komponenter i behandlingsarbetet har vi ställt svaren i intervjuerna i förhållande till dessa begrepp. Studien visar att KBT är bra i behandlingsarbete om den som utövar metoden besitter en empatisk förmåga, kan motivera eleven och ha ett professionellt förhållningssätt.

<p>Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehan</p><p>för behandling av självmordsnära personer med diagnosen</p><p>Borderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabil</p><p>personlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultat</p><p>och börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är en</p><p>viktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen var</p><p>att kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättre</p><p>passa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar och</p><p>terapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnas</p><p>motivation till aktivt deltagande ofta brister pga. att de inte har</p><p>förstått instruktioner eller syftet med övningarna. En hög teoretisk</p><p>nivå på materialet samt alltför komplexa uppgifter gjorde att</p><p>deltagarna hade svårt att förstå och kunna tillämpa övningarna.</p><p>Olika pedagogiska metoder diskuteras utifrån teorier om inlärning,</p><p>minne och motivation. Även skillnader mellan yngre och äldre</p><p>tonåringar diskuteras utifrån teorier om kognitiv, social och</p><p>emotionell utveckling. Slutligen föreslås en rad olika aspekter att</p><p>beakta vid utformningen av färdighetsträning med tonåringar.</p>

<p>När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer. Detta för att det är mest lämpligt eftersom denna metod syftar till att ge kvalitativ empiri. Att jag har valt intervjuer beror på att detta görs för att tolka människors upplevelse och livsvärld. Min teoretiska utgångspunkt har varit den hermeneutiska då det är en forskningsansats med tolkning som analysredskap. Jag har intervjuat 8 flickor som varit placerade på en §12- institution som genomfört och avslutat sin behandling. Deras uppfattning är att man kan dela in personalen i två olika typer: De känsliga och de okänsliga. De kan beskriva hur de olika typerna bedriver behandlingen och ett huvuddrag är att de gör samma sak men på så olika sätt. De upplever att empatin är det som är det viktigaste hos en personal. En empatisk behandlingspersonal innebär att klienten känner sig sedd och förstådd och att de som tar hand om dom verkligen bryr sig. Studien visar att handledning och kommunikation över huvud taget är den viktigaste ingrediensen för att personalen ska kunna möta klienten på ett professionellt sätt.</p>

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehan för behandling av självmordsnära personer med diagnosen Borderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabil personlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultat och börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är en viktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättre passa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar och terapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnas motivation till aktivt deltagande ofta brister pga. att de inte har förstått instruktioner eller syftet med övningarna. En hög teoretisk nivå på materialet samt alltför komplexa uppgifter gjorde att deltagarna hade svårt att förstå och kunna tillämpa övningarna. Olika pedagogiska metoder diskuteras utifrån teorier om inlärning, minne och motivation. Även skillnader mellan yngre och äldre tonåringar diskuteras utifrån teorier om kognitiv, social och emotionell utveckling. Slutligen föreslås en rad olika aspekter att beakta vid utformningen av färdighetsträning med tonåringar.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer. Detta för att det är mest lämpligt eftersom denna metod syftar till att ge kvalitativ empiri. Att jag har valt intervjuer beror på att detta görs för att tolka människors upplevelse och livsvärld. Min teoretiska utgångspunkt har varit den hermeneutiska då det är en forskningsansats med tolkning som analysredskap. Jag har intervjuat 8 flickor som varit placerade på en §12- institution som genomfört och avslutat sin behandling. Deras uppfattning är att man kan dela in personalen i två olika typer: De känsliga och de okänsliga. De kan beskriva hur de olika typerna bedriver behandlingen och ett huvuddrag är att de gör samma sak men på så olika sätt. De upplever att empatin är det som är det viktigaste hos en personal. En empatisk behandlingspersonal innebär att klienten känner sig sedd och förstådd och att de som tar hand om dom verkligen bryr sig. Studien visar att handledning och kommunikation över huvud taget är den viktigaste ingrediensen för att personalen ska kunna möta klienten på ett professionellt sätt.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt två års tid pågått ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvärdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet består av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i åldrarna mellan 19-23 år(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 månader i DBT behandling uppvisar lägre genomsnittliga mått på psykisk ohälsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och självskadebeteende samt minskad konsumtion av såväl öppen- som slutenvård. Uppföljningen av de två patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhållna minskningen av symtom och vårdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstår efter 18 månader. P g a det begränsade deltagarantalet har det ej varit möjligt att verifiera de erhållna resultatens statistiska signifikans. Vid jämförelse med resultat från en större studie av DBT i Uppsala kan dock en hög överensstämmelse med resultaten från denna undersökning konstateras. Utifrån detta dras slutsatsen att de resultat som hittills presenterats pekar i riktning mot att DBT är en metod som är möjlig att tillämpa i en svensk, klinisk miljö med bibehållet goda behandlingseffekter. För att verifiera eller vederlägga detta krävs dock fortsatt forskning och utvärdering i större studier.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Borderline personlighetsstörning är en allvarlig psykiatrisk störning som leder till stor funktionsnedsättning för den drabbade, varpå vikten att erbjuda dessa patienter en effektiv och evidensbaserad behandling är stor. Föreliggande longitudinella effectiveness-studie undersökte om dialektisk beteendeterapi hade effekt på patienter med borderline personlighetsstörning och subklinisk emotionell instabilitet i svensk subspecialiserad öppenvård. Studien ämnade besvara om det fanns någon förändring för patientgruppen över tid gällande borderlinediagnos, borderlinesymptom, självskadebeteende, suicidförsök och komorbiditet, samt vilka prediktorer som predicerade behandlingsutfall. Sammanfattningsvis visade resultaten en minskning i borderlinediagnos, borderlinesymptom, suicidförsök, självskadebeteenden, samt komorbida diagnoser vid behandlingsavslut. Minskning i antal ångeststörningar under behandlingen visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i BPS-symptom och ett större antal individualsessioner visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i självskadebeteenden över tid. Resultatet tyder på att patientgruppen signifikant förbättrades i just denna kliniska kontext, efter att de genomgått dialektisk beteendeterapi. Potentiella förklaringar till resultatet diskuteras samt förslag på vidare forskning anges.

<p>Syftet i denna studie var att granska närmare hur kognitiv beteendeterapi (KBT) eventeullt kan leda till att individer gör beteendeförändringar. För att kunna granska kognitiv beteendeterapi i ett sammanhang, valdes sömnprogram som ett exempel där det arbetas med kognitiv beteendeterapi som metod. I studiens undersökning valdes att genomföra intervjuer för att uppnå ett relevant resultat som sedan kan bearbetas och analyseras i denna studie. Metoden var att intervjua två terapeuter som arbetar med KBT, samt göra telefonintervjer med deltagare som medverkat i sömnprogram baserat på KBT. Utifrån intervjuerna kunde sedan en redogörelse och jämförelse utföras på resultatet för att möjligen kunna se hur kognitiv beteendeterapi eventuellt kan påverka individerna till en beteendeförändring. Resultatet visade på att inom kognitiv beteendeterapi finns det olika moment som deltagarna ska följa. Teraputerna tror att det är en kombination mellan alla dessa, som är avgörande för om individen eventullt ska kunna göra en beteendeförändring. Deltagare som medverkat i studiens undersökning, visar i resultatet på att de upplever att inte alla moment är avgöradne för om individen ska kunna göra en beteendeförändring.</p>