Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom. I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats. Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning. För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt. Temadagar om psykisk ohälsa under utbildningen samt på arbetsplatser kan öka förståelsen inom ämnet.

<p>Det har beräknats att över 90 procent av alla människor någon</p><p>gång har upplevt obehagliga tankar som de helst skulle vilja</p><p>slippa. Om dessa tankar blir för omfattande skulle de kunna</p><p>betecknas som tvångstankar i ett tvångssyndrom. Syftet med denna</p><p>studie var att ta reda på vilka strategier personer som lider av</p><p>tvångssyndrom använt sig av för att bli friskare i sitt</p><p>sjukdomstillstånd. Resultatet baseras på en induktiv tematisk</p><p>analys av ostrukturerade djupintervjuer med sju personer som</p><p>samtliga blivit friskare från sitt tvångssyndrom. De strategier som</p><p>mina deltagare bl.a. lade stor betoning vid var kognitiv</p><p>beteendeterapi (KBT) och medicinering. I KBT ges patienten i</p><p>uppgift att utsätta sig för sina tvångstankar och låta bli att utföra</p><p>sina tvångshandlingar. Förutom KBT och medicinering togs bl.a.</p><p>strategier som bra kost, intressen och motion upp. Den slutsats</p><p>som dras av den här studien är att behandling av tvångssyndrom</p><p>kan innefatta mångfaldiga metoder.</p>

Bakgrund: Omkring två procent av jordens befolkning drabbas av tvångssyndrom någon gång under livet. Tvångssyndrom innefattar tvångstankar vilket kan innebära återkommande påträngande tankar och impulser som kan leda till att tvångshandlingar måste utföras, för att lindra eller eliminera den ångest som uppstår. Rekommenderad behandling för tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi och serotoninstimulerande läkemedel. Båda behandlingarna syftar till att utsätta sig för de "faror" som framkallar rädsla, för att så småningom uppleva mindre tvång eller helt bli av med dem. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med tvångssyndrom. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod och baserades på fem bloggar. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva det specifika fenomenet av innehållet. Resultat: Att leva med tvångssyndrom innebar ett liv rymt utav styrda tankar och handlingar. Upplevelserna av att leva med tvången medförde en mödosam vardag med inslag av rädsla och oro. En känsla av välbefinnande kunde trots ett kontrollerat liv, förekomma. Positiva upplevelser kunde erfaras genom stöd från omgivning, aktivering och olika favoritsysslor. Slutsats: Då tvången ansågs skamfyllda var det av värde att bli bemött i sitt lidande genom stöd, acceptans och förståelse samt information om diagnosen. Genom en ökad kunskap och individanpassad vård kan en tidig diagnostisering och därigenom adekvat behandling ges.

The purpose of this quantitative study has been to investigate teenager’s perception of obsessions and compulsive acts. Teenager’s perceptions and experiences as well as connections between the taboos surrounding the topic and the perception have been examined. The study has taken in to consider gender perspective, in regards to certain topics. As a result the differences and similarities between male and females’ perspective, regarding the topic, have been highlighted. Thus, our sample group contained teenagers, as a vital part has been to highlight their perspective. The teenagers that have been participating in the study have been in school year 9, meaning ages fifteen to sixteen. Altogether a total of eighty-eight students have taken part in the study, split between two schools, one based in a middle sized county and one in a small size county, both based in Sweden. The study has used a survey as a data collection model. The students, in the sample group, have answered a questionnaire which surrounds the topic. The answers have generated some interesting results and by the means of labelling theory and the notion of taboo, the results have been analysed. The study has established how labelling, stigmatization and taboo can be seen as cohesive with teenager’s perception. With relation to earlier studies and the results, our reasoning surrounding information and its significant function is highlighted.

Bakgrund: Det är sedan tidigare känt att familj till en person med psykisk ohälsa upplever en börda. Detta är inget undantag när det kommer till familjer till personer diagnostiserade med OCD. Det är däremot inte känt vilka erfarenheter som ligger bakom bördan som familjen känner. Det är av värde att ta reda på dessa erfarenheter för att kunna ge den sjuke adekvat vård och behandling samt stöd till familjen. Syfte: Att belysa familjens erfarenheter av att leva med en person diagnostiserad med OCD. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av sex studier med kvalitativ ansats och en studie med mixad metod. Resultatet analyserades enligt en modell för metasyntes inspirerad av Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i ett tredje nivåns tema; minskad livsglädje och fyra andra nivåns teman; Brist på kunskap, Erfarenheter av hur sjukdomen påverkar vardagslivet, Brist på adaptiva copingstrategier samt Erfarenheter av att vara utsatt för stigmatisering. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån bland annat systemteori, Expressed Emotion och Goffmans teori om stigmatisering. Slutsats: Familj till personer diagnostiserade med OCD är i behov av ett ökat stöd från vården. Fler studier behöver dock göras kring vilka erfarenheter familjerna har för att säkerställa att stödet som ges är baserat på familjens behov. Familjens erfarenheter kan även underlätta vårdandet av den sjuke och hjälpa sjuksköterskan att ta välgrundade beslut för att den sjukes lidande ska minska och hälsan främjas.

Den psykiska ohälsa hos unga har ökat de senaste åren, framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk. Tvångssyndrom är en ångestsjukdom och är en av de fyra vanligaste diagnoserna i Sverige. Det är vanligt att sjukdomen börjar redan i skolåldern. För att kunna förstå elever med Tvångssyndrom och sjukdomens yttringar i skolmiljö, bör lärare ha tillräcklig kunskap för att kunna ge lämpligt stöd. Denna kvalitativa studie syftar till att öka förståelsen för hur tvångssyndromet påverkar skolgången för en individ med denna diagnos, samt ge en ökad bild av vilken kunskap som yrkesgrupper inom elevhälsan besitter. Studien bygger på semistrukturerade djupintervjuer som skildrar fem individers personliga och yrkesmässiga erfarenheter av denna sjukdom. Resultatet ger inblick i tvångssyndromets komplexa karaktär och symptom. Utifrån studiens kvalitativa innehållsanalys formulerades fem kategorier där studiens frekventa och framträdande budskap tas upp: Negativ skolpåverkan, Resursansvar, psykisk ohälsa, kunskapsläge samt behov av stöd. Dessa kategorier kan förstås som att skolgången upplevs vara en svår tid för de drabbade och påverkas direkt och indirekt. Samt att det individuella behovet inte alltid kan tillgodoses på grund av den bristande kunskapen om tvångssyndrom hos skolpersonal. Slutligen sammanfattas studiens framträdande budskap i ett Tema och kan ses som en indiktation och inspirationskälla till vidare forskning inom detta område.

<p>Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.</p>

No description available.

Att skapa kausalitet är ett arbete som genom en kvantitativ undersökning granskar hur utbredd kausal vidskepelse är bland ungdomar och vilken syn de har på vidskeplighet som begrepp. Arbetet visar upp hur vanligt förekommande kausal vidskeplighet är i tonåren och hur denna vidskepelse kan vara utformad. Studien visar hur övervärldsligt tänkande kan ta form utanför de etablerade religionerna och uppsatsen bygger mycket på elevsvar kring skillnader och likheter mellan vidskepelse och religion, och hur man associerar begreppet vidskepelse. Vidskeplighet som term jämförs med begreppet tvångssyndrom och likheterna dessa emellan visas upp. Resultatet visar upp att kausal vidskeplighet förekommer i vid grad, en majoritet av ungdomarna som deltog i studien sade sig ha vissa vidskepelser. Då kausal vidskeplighet är ett begrepp som sällan undersöks fyller undersökningen upp en del av behovet av studier kring denna företeelse.

Bakgrund: Tvångssyndrom är en sjukdom som cirka två procent av Sveriges befolkning lever med. Sjukdomen är en undergrupp till ångestsyndrom och uttrycker sig i tvångshandlingar samt tvångstankar. Personer med ångest är i stort behov av att känna trygghet, därför är det viktigt att som sjuksköterska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där utgångspunkten är individens behov och värderingar. Det är också av vikt att sjuksköterskan innehar en bred kunskap kring sjukdomen, vilket önskvärt kan leda till en tidigare identifiering av sjukdomsdrabbade så att de kan få en adekvat behandlingSyfte: Studiens syfte är att belysa hur befintlig forskning beskriver individers upplevelse av att leva med tvångssyndrom samt hur de uppfattar sin livskvalité.Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar – både kvantitativa och kvalitativa. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Tvångssyndrom medförde stora negativa sociala konsekvenser för individerna, samtidigt som socialt stöd upplevdes som väsentligt. Majoriteten upplevde nedsatt livskvalité och att symtomen var besvärliga samt att de gav upphov till skamkänslor. Faktorer såsom sjukdomssvårighetsgrad, depressionskomorbiditet och lågt socialt stöd hade en negativ inverkan på den uppfattade livskvalitén.Konklusion: Att leva med tvångssyndrom upplevdes som besvärligt och hade främst en social negativ påverkan. En bredare kunskap och ett mer omfattande personcentrerat synsätt hos vårdpersonal krävs för god vård och ett bra bemötande. / Background: Approximately two percent of the Swedish population suffers from the mental disorder Obsessive-compulsive disorder. The disease is a subgroup to anxiety disorder and expresses itself in obsessions and compulsions. Individuals with anxiety are in great need of feeling safety, why it is important as a nurse to work on the basis of individualized care were the individuals’ needs and values are satisfied. For this reason it is also important for a nurse to possess an extensive knowledge about the illness, which desirable can contribute to an earlier identification of sufferers for them to receive adequate treatment.Aim: The aim of this study was to highlight how existing research describe individuals’ experiences of living with OCD, and how they perceive their quality of life.Method: A review whose result is based on ten scientific articles – both quantitative and qualitative. The database research was implemented in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO.Result: OCD caused vast negative social consequences for the individuals, simultaneously as social support was essential. The majority experienced decreased quality of life and that the symptoms were troublesome and that they initiated a feeling of shame. Symptom severity, depression comorbidity and low social support were factors associated with reduced quality of life.Conclusion: Living with OCD was perceived as troublesome and a possession of extensive knowledge and individualized care from the nurse is required for good care.