Introduktion. Coronavirus disease 19 (COVID-19) är en virussjukdom som orsakar mild till allvarlig respiratorisk sjukdom, med symtom som andnöd, feber, hosta och trötthet. Risken att bli allvarligt sjuk är hög, med risk för komplikationer som sepsis, tromboembolismer och lungpåverkan. Viruset orsakar en kraftig inflammatorisk respons i kroppen som i svåra fall kan orsaka cellskador. Diagnos ställs via RT-PCR-test och/eller lungröntgen. Behandlingen är framför allt symtomatisk med syrgasbehandling och trombosprofylax. Melatonin är ett kroppseget hormon som används som läkemedel vid sömnstörning. Det har även visat sig ha anti-inflammatoriska och anti-oxidativa egenskaper, vilka tros vara lämpliga vid tilläggsbehandling av COVID-19. Metod. Detta examensarbete är en litteraturstudie med syfte att undersöka om tilläggsbehandling med melatonin kan förbättra prognosen för patienter drabbade av COVID-19. Vetenskapliga studier söktes i olika databaser med sökorden melatonin och COVID-19. Inklusionskriterierna var att studien skulle vara en orginalstudie, patienterna skulle vara diagnostiserade med COVID-19 samt fått tilläggsbehandling med melatonin utöver standardbehandling. Exklusionskriterierna var om peer-review saknades samt om studien var inriktad på en specifik målgrupp eller mot cellulära mekanismer. Sökningen resulterade i sex utvalda studier, varav fyra randomiserade och två icke randomiserade. Resultat. Melatonin ger en bättre sömnkvalitet, minskad trötthet och längre sömnduration. Gällande symtomlindring sågs ingen förbättring av symtom förutom de kopplade till respirationsapparaten, till exempel hosta och andnöd. De som fått behandling återhämtade sig snabbare och hade kortare sjukhusvistelse. Melatonin gav även en positiv inverkan på graden lungpåverkan av ground-glass-förändringar samt att de behandlade patienterna behövde mekanisk ventilation mer sällan än kontrollgruppen. Resultatet gav ingen entydig bild huruvida de inflammatoriska markörerna i blodprov förbättrats vid behandling. Inte heller sågs tillräckliga bevis för att dödligheten minskat. Dock sågs en förbättring gällande förekomsten av sepsis, delirium och tromboembolismer. Melatonin verkar vara ett säkert och väl tolererat läkemedel, även i höga doser, då inga allvarliga biverkningar rapporterats. Slutsats. Melatonin kan ha viss effekt för att mildra COVID-19-infektion och korta ner sjukdomstiden, framför allt med avseende på respiratoriska symtom. Det går inte att avgöra om melatonin minskar dödligheten utifrån resultatet. Fler och samstämmiga studier inom området behövs. / Coronavirus disease 19 (COVID-19) is an infectious viral disease that causes mild to severe respiratory disease, with symptoms such as shortness of breath, fever, cough and fatigue. The risk of becoming seriously ill is high, with the risk of complications such as sepsis, thromboembolisms and lung damage. The virus causes a strong inflammatory response in the body that in severe cases can cause cell damage. Diagnosis is made via RT-PCR test and/or chest X-ray, where COVID-19 typical ground-glass changes and consolidation can be seen. Treatment in Sweden is primarily symptomatic with oxygen therapy and thrombosis prophylaxis. Melatonin is an endogenous hormone used as a medicine for sleep disorder. It has also demonstrated anti-inflammatory and antioxidative properties, which are believed to be fitting as adjunct therapy in COVID-19. This thesis is a literature study with the aim of investigating whether supplemental therapy with melatonin can improve the prognosis for patients with COVID-19. Scientific studies were searched in various databases with the keywords melatonin and COVID-19. The inclusion criteria were that the study would be an original study, patients were diagnosed with COVID-19 and received adjunct melatonin in addition to standard treatment. The exclusion criteria were whether peer-review was missing and whether the study was focused on a specific target group or cellular mechanisms. The search resulted in six selected studies, four randomized and two non-randomized. All investigated whether melatonin as a supplemental therapy could affect the outcome of COVID-19, but with different outcome variables. When reviewing the studies, five showed good quality, while one showed low quality. The results of this literature study show that melatonin as an adjuvant therapy provides a better sleep quality, reduced fatigue and longer sleep duration. Regarding symptom relief, no improvement in symptoms was seen except those linked to the respiratory apparatus, such as cough and shortness of breath. Those who received treatment recovered more quickly and had a shorter hospital stay. Melatonin also had a positive impact on the degree of lung impact of ground-glass changes and that the treated patients needed mechanical ventilation less often than the control group. The results did not give a definite picture of whether the inflammatory markers in blood tests improved during treatment. There was also insufficient evidence that the mortality rate had decreased. However, an improvement was seen in the incidence of sepsis, delirium and thromboembolisms. Melatonin appears to be a safe and well-tolerated drug, even in high doses, as no serious side effects have been reported. The conclusion is that melatonin may have some effect in mitigating the COVID-19 infection and shortening the duration of the disease, especially with regard to respiratory symptoms. It is not possible to determine whether melatonin reduces mortality based on the result. More and consistent studies in this area are needed.

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.