Global ETD Search

1	Relationen mellan människa och naturmiljö : En analys ur ett restorativt perspektiv av naturmiljöer i stadsdelen Rosendal Jonsson, Frida January 2019 (has links) Mental illness linked to stress and mental fatigue is increasingly common and some say that urban life is the cause. Science shows that experiences in nature may have a restorative affect on human well-being. The study emphasizes the importance of considering mental health in urban planning by including a restorative perspective. It examines the relationship between humans and their natural environment in the urban planning of Rosendal in Uppsala. Using document analysis, the study analyzes how restorative environments are represented in planning documents for Rosendal and identifies values related to natural environments. An observation of Solvallsparken based on eight restorative characteristics provides further understanding of how natural environments can be used as a restorative environment. The result shows that several different concepts are used to describe restorative environments which can be summarized as recreation, ecosystem services, and public environments. In essence, natural environments are linked to values concerning social gathering, biodiversity, attractiveness and in some cases, natural environments are given lower priority. Above all, the nearby forests adjacent to Rosendal can be used as restorative environments. Solvallsparken as a restorative environment is limited. mental utmattning naturmiljöer restorativa miljöer Rosendal återhämtning Social Sciences Samhällsvetenskap
2	"Jag trivs bäst i öppna landskap..." : Om naturmiljöers påverkan på oss människor / Best place for recovery? : About nature´s restorative effects on human beings Ahlin, Eva, Tjäder, Anna January 2010 (has links) <p>En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor. Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.</p> Miljöpsykologi restorativa miljöer stress mental utmattning återhämtning Environmental psychology Miljöpsykologi
3	"Jag trivs bäst i öppna landskap..." : Om naturmiljöers påverkan på oss människor / Best place for recovery? : About nature´s restorative effects on human beings Ahlin, Eva, Tjäder, Anna January 2010 (has links) En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor. Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder. Miljöpsykologi restorativa miljöer stress mental utmattning återhämtning Environmental psychology Miljöpsykologi
4	Övning i medveten närvaro med inslag av naturmiljö jämfört med konventionell övning i medveten närvaro : En studie om följsamhet och godtagbarhet / Mindfulness practice with natural elements compared with conventional mindfulness practice : A study on compliance and acceptability Feuk, Olle January 2020 (has links) Medveten närvaro (eng. mindfulness) har i tidigare studier visats ha positiva effekter på stress. Det finns flera sätt att öva medveten närvaro på och denna studie har undersökt huruvida långsiktig följsamhet (patienters benägenhet att följa en ordination eller föreskrift) och godtagbarhet (ett mått på hur både vårdgivare och mottagare uppfattar och tar emot behandlingen) skiljer sig åt mellan konventionell träning i medveten närvaro (CMT) och Restoration Skills Training (ReST), som är övning i medveten närvaro med stöd av en naturlig miljö. 40 människor med självupplevda stress- och koncentrationssvårigheter som tidigare deltagit i en kurs i CMT eller ReST medverkade i denna enkätstudie för att redogöra om någon av dessa kurser har högre följsamhet och godtagbarhet än den andra. Medelvärden var något högre för ReST-deltagarna för både följsamhet och godtagbarhet men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Då grad av nyfikenhet på karaktären hos upplevelserna som uppstår under utövande av medveten närvaro undersöktes erhölls en signifikant skillnad mellan grupperna, i form av högre grad av nyfikenhet hos ReST-deltagarna. Övergripande kan sägas att ReST är ett lovande alternativ då det kräver mindre ansträngning men än dock ger samma resultat, som CMT. Stress kognition psykologisk ansträngning restorativa miljöer återhämtning ReST Psychology Psykologi
5	Balansgången mellan att bevara naturmiljöer och utveckla städer : En fallstudie av Uppsala kommuns arbete i Eriksberg Rindesparr, Amanda January 2023 (has links) Mental utmattning och stress är ett växande problem i Sverige som kan vara svårt för samhället att hantera. Tidigare forskning har däremot visat att naturmiljöer verkar förebyggande genom dess positiva effekter på människans välmående och hälsa. Denna studie undersöker naturmiljöers betydelse och hur Uppsala kommun arbetar för att bevara natur vid förtätning av staden. En fallstudie av detaljplanen för Hammarparken i stadsdelen Eriksberg används för att mer specifikt besvara studiens syfte. Vidare utförs en innehållsanalys av plan- och styrdokument samt tre intervjuer. Två av intervjuerna ger en bild av hur de som bor i Eriksberg känner inför att naturmiljön i Hammarparken förändras, medan en anställd på kommunen ger ett planeringsperspektiv på situationen. Resultatet visar att informanterna i studien har en viss likhet i sin definition av naturmiljöer, där alla refererar till naturliga områden som mer eller mindre sköter sig själva. Informanterna visar på en större förståelse för naturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning men även kommunen inser vikten av att ha tillgång till natur. Restorativa miljöer är ett centralt begrepp i uppsatsen men det används varken av informanterna eller i kommunens undersökta dokument. Uppsala kommun arbetar inte officiellt för restorativa miljöer, däremot arbetar de för att främja välmående och hälsa samt för att bevara en del av stadsdelens natur. restorativa miljöer naturmiljöer mental utmattning återhämtning Eriksberg Human Geography Kulturgeografi
6	Gör om gör rätt! Stadens rätt till grönska : Ett kombinerat arbete om gröna inslag för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité Petersson, Tove, Corkovic, Matea January 2019 (has links) I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer. Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten. Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska. För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk. Gröna inslag Hälsa och välbefinnande Restorativa miljöer Grönska Varvsholmen Psykisk hälsa Arkitekturprofessionen Planarkitekt Landskapsarkitekt Architectural Engineering Arkitekturteknik
7	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

1

Page generated in 0.4646 seconds