Global ETD Search

1	Den kontrollerade tekniken : En studie om de exklusiva Plymouthbrödernas förhållande till samtida teknik / Controlling Technology : A Study About the Relation Towards Contemporary Technology Among the Exclusive Plymouth Brethren Johansson, Emma January 2012 (has links) The purpose of this thesis is to examine the Swedish Plymouth brethren’s relation to contemporary technology. What types of technology are considered acceptable and where do they draw the line? Due to the brethren’s separation from the parts of the world they believe leads people away from God, such as the entertainment industry, immoralities etc., they reject use of television and radio. These two are viewed as uncontrolled types of technology since the user does not have control of its contents. Computers and mobile phones are however accepted types of technology nowadays, since the user can choose what content they wish to explore. These can also be filtered. The qualities a type of technology must have to be accepted by the brethren is a clear purpose and usage. It must also be possible to control and/or modify to suit the brethren’s values. It cannot be used solely for pleasure, pastime, immoralities and/or be uncontrolled and impossible to modify. The reason for the brethren’s complex relation towards contemporary technology has to do with their will to live separated from worldly things. At the same time they claim they do not want to live isolated but be a part of contemporary society. In order to balance separation from the society with being a part of it at the same time, they have had to embrace technology but have negotiated with it in order for it to be in line with their teachings. Since the brethren also have many companies it is likely that they have had to adapt to the technological era in order to maintain their position on the market. Plymouthbröderna avskildhet media samtida teknik exklusiv Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
2	Coffice – kontor och café i ett Rydfjäll, Emma January 2018 (has links) Ett coffice är en plats där café och kontor samverkar för att fungera som en alternativ kontorsplats för de som har behov av det. Det kan vara frilansare, kreatörer, studenter eller egna företagare som inte har möjlighet eller viljan att hyra en egen lokal. Samtidigt består ett coffice även av ett café som allmänheten är välkommen att besöka. Detta innebär att olika aktiviteter kommer ske på en och samma plats och det skapar en problematik kring utformningen av en cofficemiljö. Coffice är ett relativt nytt begrepp vilket innebär att det samtidigt inte finns någon uttalad etikett för hur besökare på platsen ska bete sig och det medför att det kan vara svårt att skapa tillit. För att lösa denna problematik skapas ett gestaltningsförslag som visar hur lokalen kan utformas för att stödja olika behov och aktiviteter samt på ett tydligt sätt kommunicera användandet. Gestaltningsförslaget utgår ifrån teori och empiri där teoriarbetet har gett en god inblick i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer, social kognition samt hur informationsdesign kan användas för att kommunicera användandet av en plats. I det empiriska arbetet har metoderna intervju samt observation av befintliga coffice-miljöer använts. Data från metoderna har analyserats och utifrån detta har ett resultat framkommit. Resultatet visar i sin tur vilka aktiviteter platsen bör stödja samt vilka behov vardera aktivitet har. Detta arbete har varit ett samarbete med Villan, en cofficelokal i Eskilstuna. Resultatet har tillsammans med Villans förutsättningar och begränsningar använts för att skapa en zonindelning av lokalen. Zonerna är uppdelade efter aktivitetstyp och det ger besökaren möjlighet att välja den zon som lämpar sig bäst till det arbete som ska utföras för tillfället. Det kan exempelvis vara ett mer koncentrerat enskilt arbete eller en fika med några av de andra besökarna. Utformningen av lokalen har skapats för att tillgodose vardera aktivitets behov samt för att skapa en välkomnande plats som speglar verksamheten och dess omgivning. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget visar en flexibel plats där besökarnas behov tillgodoses och där rörligheten på platsen blir naturlig. Även att besökarna ska ha möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med varandra och öka den informella interaktionen som låter idéer växa. Detta arbete kan användas som utgångspunkt vid utformningen av Villan i Eskilstuna samtidigt som det går att användas som inspiration till utformningen av andra coffice-lokaler. Aktivitetsbaserat kontor coffice zonindelning avskildhet social kognition informationsdesign Design Design
3	Att vårdas i isoleringsrum : Systematisk litteraturstudie ur ett patientperspektiv Linda, Jansson January 2018 (has links) Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa. avskildhet isolering osäkerhet patienter systematisk litteraturstudie upplevelser. Nursing Omvårdnad
4	Vårdandets rum Lindgren, Frida January 2010 (has links) Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och analyserades enligt Evans (2002) och Fribergs (2006) metoder. Tillgången på forskning inom detta område är mycket begränsad. 34 stycken artiklar analyserades, men endast 6 stycken uppfyllde syftet och kunde användas. I problemformuleringen finns de närståendes och vårdarnas perspektiv med, men på grund av att det saknas relevant vetenskaplig forskning om hur dessa påverkas så finns endast patientens perspektiv presenterat i resultatet. Fyra olika områden som visat sig vara viktiga i vårdrummet och som påverkar patienten är: ljuset, naturen, avskildhet och konst/färg. Ljuset är mycket viktigt för patienten, då studier visar att en ljus och luftig miljö skapar ett välbefinnande hos patienten. Av de analyserade artiklarna framgår det att det är viktigt att få tillgång till naturen i vårdrummet. Placering av fönster och möjlighet att se och höra naturen utanför kan bidra till detta. Även avskildhet är en viktig faktor. Vårdrummet bör utformas så att patienten har sin egen sfär och att det finns möjlighet för patienten att ostört kunna ta emot besökare. Dekoration och färger i vårdrummet är uppskattat och ger patienten en känsla av värme och trivsamhet. / Program: patient miljö vårdrum ljus färg konst natur avskildhet antroposofi Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
5	Att vårdas i en flerbäddssal : En litteraturöversikt om patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal / Being cared for in multiple-bed room : A literature review of patients experiences of being cared for in multiple-bed room Nieminen, Cecilia, Tomic, Jelena January 2014 (has links) Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs. Multiple-bed rooms patients experience patient interaction dignity privacy Flerbäddssal patienters erfarenheter patient interaktion värdighet avskildhet
6	Patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal Holmgren, Emma, Tell, Hedvig January 2018 (has links) Bakgrund: Som sjukvården ser ut idag är det vanligt att patienter vårdas på flerbäddssal vilket kan upplevas olika av patienterna. Det kan uppstå situationer där det är svårt att bevara patienternas integritet och autonomi vid vård på flerbäddssal. Syfte: Syftet med denna studie är att studera patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: En sammanställning av tolv artiklar gjordes. Fyra olika kategorier framkom; sömn, avskildhet, samvaro och välbefinnande. Patienter upplevde dels att de kunde bli störda av sina rumskamrater men vissa upplevde också en oro för att själva störa sina rumskamrater vilket påverkade patienternas sömnkvalitet. Gardinerna mellan sängarna på flerbäddssalen upplevdes ibland inte vara tillräckligt avskärmande eftersom rumskamraterna lätt överhörde privata konversationer. Något som uppskattades av patienterna var när sjuksköterskorna ansträngde sig för att bevara patienternas integritet, genom att exempelvis lägga över en extra filt för att minska kroppslig exponering. Patienterna kunde känna en gemenskap sinsemellan på flerbäddssalarna och kunde därmed finna tröst och trygghet i varandra. Slutsats: Att patienten får känna att hen har ett privat utrymme och möjlighet till avskildhet upplevdes vara mycket viktigt vid vård på flerbäddssal. Emellertid upplevdes flerbäddssalen som hemtrevlig av andra patienter som kände ett behov av ett socialt umgänge och det var ofta positivt att ha sällskap av en rumskamrat eftersom patienterna kände en gemenskap och därmed kunde finna tröst och trygghet hos varandra. Eftersom varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt kan inte sjuksköterskan förutsätta att alla vill vårdas på samma sätt. En sjuksköterska bör vårda varje patient på ett individanpassat sätt där sjuksköterskan värnar om patientens integritet. / Background: As medical care looks today it is common for patients to be treated in a multi-bed room, which can be experienced differently by patients. There may be situations where it is difficult to preserve the patient's integrity and autonomy when being treated in a multi-bed room. Purpose: The purpose of this study was to study the patient's experience of being treated in a multi-bed room. Method: A literature study with qualitative articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results: A compilation of twelve articles was made. Four different categories emerged; sleep, privacy, fellowship and well-being. These categories describe the patient's experience of care in a multi-bedroom. Some patients experienced that they could be disturbed by their roommates. However, some patients were anxious about interfering with their roommates themselves, which affected the patient's sleep quality. The curtains between the beds in the multi-bed room were sometimes not sufficiently shielded which lead to the roommates easily overheard private conversations. The patients appreciated when the nurses attempted to maintain patient integrity, for example by adding an extra blanket to reduce bodily exposure. Patients could feel a fellowship with each other in the multi-bed rooms, thus finding comfort and security in each other. Conclusion: The feeling of having a private space and the possibility of privacy was very important when getting care in a multi-bedroom. However, other patients felt that the multi-bedroom was homelike because they enjoyed the social interaction. Therefore, it was often positive to have a roommate. The patients felt a fellowship and thus found comfort and security with each other. Because everyone is unique, they experience situations differently and the nurse cannot assume that everyone wants to be cared for in the same way. A nurse should take care of each patient in an individualized manner where the nurse is responsible for the patient's integrity. Multi-bed rooms privacy experience hospital environment inpatient care Flerbäddssal avskildhet upplevelse sjukhusmiljö slutenvård Nursing Omvårdnad
7	Patienters upplevelser av MRSA på sjukhus : En litteraturöversikt / Patients’ experience of MRSA in hospital : A literature review Peci, Albana, Steinke, Laura January 2021 (has links) Bakgrund Meticillinresistent Staphyloccus aureus är ett hälsoproblem som har en ökad spridning och är en aktuell hälsofråga som berör sjukvården. Anledningen till den ökade spridningen är bland annat dålig handhygien samt för lite kunskap inom ämnet. En strategi för minskning av spridningen av MRSA är att se till att patienten får eget rum för avskildhet. Sedan är det av vikt att patienter som bär MRSA får förmedla sina tankar och upplevelser för att få sina behov tillgodosedda. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av meticillinresistent staphylococcus aureus på sjukhus. Metod Denna litteraturöversikt har fullföljts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel. Artiklarna som använts har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed och utvärderas i enhet med Fribergs metod. Resultat Resultatet presenteras i två huvudteman: Känslan av att vara MRSA bärare och skam, samt stigma och kontakten med närstående. Upplevelsen av vård för MRSA bärare innebär isolering, förändringar i kontakten med vårdpersonal samt vårdpersonalens otillräckliga kunskaper inom ämnet. Diskussion Litteraturöversiktens resultat diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori som handlar om lidande med tre begrepp i fokus: Sjukdomslidande, Vårdlidande och Livslidande. Det som främst diskuteras är kunskapsbrist, isolering och vårdpersonals bemötande. / Background Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a concern in healthcare as it is becoming more widespread and is a current health issue that is commonly found in healthcare settings. The reason for the increased spread is, among other things, poor hand hygiene and too little knowledge on the subject. One strategy for reducing the spread of MRSA is to ensure that the patient has his or her room for privacy. Furthermore, it is essential that patients who carry MRSA are allowed to convey their thoughts and experiences in order to have their needs met. Aim The aim is to bring out the patient’s feelings about living with MRSA in hospital. Method This literature review has been completed by teen qualitative scientific articles. The articles used have been retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and are assessed andevaluated following Friberg's method. Results The result depicts two main themes: are divided into subgroups. The feeling of being an MRSA carrier and the feeling of shame. As well as stigma and contact with relatives. The experience of the care of MRSA carriers who have themes: isolation, contact with health professionals and insufficient knowledge of the subject. Conclusion The results of the literature review are discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of suffering with the following concepts in focus: disease suffering, care suffering and life suffering. The main findings discussed are lack of knowledge, isolation and the treatment of health care professionals. MRSA Emotions Seclusion Stigma Patient Relatives Nurse MRSA Avskildhet Stigmatisering Patient Närstående Sjuksköterska Patienters upplevelse Lidande Nursing Omvårdnad
8	Älskling, i vilket rum sitter du och arbetar idag? : En användarcentrerad designstudie som undersöker hur en skiljevägg kan möta de behov som finns för dem som arbetar hemifrån under pandemin. Vestberg, Jenny January 2021 (has links) Det här är ett examensarbete på kandidatnivå inom Produktdesign där användarcentrerad design har använts för att kartlägga problematik, undersöka möjligheter samt finna designlösningar som möter de behov som finns för dem som studerar och arbetar hemifrån i samboskap under covid-19 pandemin. Forskningsfrågan för studien lyder ”Hur kan man genom design optimera arbetsklimatet i hemmamiljö när man lever i ett samboskap under en pandemi?” Syftet är att sätta en rumsavdelande produkt i kontext till frågan och problematiken som uppstår i hemarbetet. Informanterna som varit delaktiga i studien är personer som berörs av frågan och är unga vuxna som lever i samboskap och arbetar eller studera hemifrån. Personerna i fråga har delat med sig av sina erfarenheter under en användarcentrerad designprocessen som bestått av kontext analytiska metoder såsom en enkätundersökning samt intervjuer för att kartlägga vanor, behov och vanligt förekommande störningsmoment i distansarbetet. Med uppföljning av ett designdeltagande i form av workshops och fokusgrupper för att kontextualisera en avskiljande produkt efter informanternas behov. Resultatet är en anpassningsbar vikvägg, som koncept skall produkten vara en del av diskussionen kring den problematik som uppstår vid distansarbete och studier och hur produkten i sig kan vara en del av förändringen till mer arbetsvänliga hemmakontor och arbetsplatser under rådande pandemi. / This is a bachelor’s thesis in Product Design where user centered design has been used to map problems, investigate possibilities and find design solutions that meet the needs of those who study and work from home together during the covid-19 pandemic. The research question for the study is “How can design optimize the work climate in a home environment when you live in a household of several people during a pandemic?” The purpose is to put a room-dividing product in context to the issue and problems that arise when you’re working from home. The informants who participated in the study are people who are affected by the issue and are young adults who live together and work or study from home. The people in question have shared their experiences during a user centered design process consisting of context analytical methods such as a survey and interviews to identify habits, needs and everyday problems. With follow up of a design participation in the form of workshops and focus groups to contextualize a dividing product according to the informants needs. The result is an adaptable folding wall, as a concept the product should be part of the discussion about the problems that arise during teleworking and studies and how the product itself can be part of the change to more work friendly home offices and workplaces during the current pandemic. Produktdesign forskning genom design användarcentrerad design skiljevägg avskildhet covid-19 hemarbete hemmakontor distansarbete distansstudier Cultural Studies Kulturstudier
9	Ett zonindelat välkomstrum : En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet. Berg Råholm, Denice January 2020 (has links) Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet Information design spatial design waiting rooms zoning privacy intimacy environmental psychology Informationsdesign rumslig gestaltning väntrum zonindelning avskildhet intimitet miljöpsykologi Design Design
10	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results