<p>Användandet av mobila enheter tillsammans med stationära datorer ökar ständigt. När användare interagerar med mobila enheter uppstår ofta problem som i första hand beror på de mobila enheternas små skärmar. Vid migrering av information visar forskning att det är av stor vikt att minska användarens börda att återskapa familjariteten som en gång upplevts med tidigare gränssnitt. Den här studien belyser problematiken med att migrera information mellan artefakter oberoende skärmstorlekar, samtidigt som familjariteten bibehålls. Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker vilka olika designelement som påverkar familjaritet vid migrering av information. De designelement som valdes och utvärderades var; navigation, layout, grafiska objekt samt innehåll. Studien genomfördes i form av ett uppgiftsbaserat test med tillhörande observation samt en personlig intervju. Materialet från intervjuerna berörde respondenternas känsla för familjaritet, detta utifrån interaktion med ett antal prototyper vi skapat. Resultatet jämfördes och utvärderades mot vår teoretiska referensram och utföll i en mängd konklusioner. Slutsatserna visar på att samtliga fyra designelement har mer eller mindre påverkan på familjariteten vid migrering. Vi fann även att migreringen ska vara konsekvent oberoende vilket håll migreringen skedde på.</p>

Användandet av mobila enheter tillsammans med stationära datorer ökar ständigt. När användare interagerar med mobila enheter uppstår ofta problem som i första hand beror på de mobila enheternas små skärmar. Vid migrering av information visar forskning att det är av stor vikt att minska användarens börda att återskapa familjariteten som en gång upplevts med tidigare gränssnitt. Den här studien belyser problematiken med att migrera information mellan artefakter oberoende skärmstorlekar, samtidigt som familjariteten bibehålls. Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker vilka olika designelement som påverkar familjaritet vid migrering av information. De designelement som valdes och utvärderades var; navigation, layout, grafiska objekt samt innehåll. Studien genomfördes i form av ett uppgiftsbaserat test med tillhörande observation samt en personlig intervju. Materialet från intervjuerna berörde respondenternas känsla för familjaritet, detta utifrån interaktion med ett antal prototyper vi skapat. Resultatet jämfördes och utvärderades mot vår teoretiska referensram och utföll i en mängd konklusioner. Slutsatserna visar på att samtliga fyra designelement har mer eller mindre påverkan på familjariteten vid migrering. Vi fann även att migreringen ska vara konsekvent oberoende vilket håll migreringen skedde på.

Den här studien handlar om att undersöka hur man genom grafisk design och nudging kan få ett urval svenskar att äta insekter. Jag har genomfört en visuell research och en surveyundersökning. I den visuella researchen undersöktes de designelementen som ett antal livsmedelsförpackningar med insekter har, som säljs i västvärlden idag. I surveyundersökningen studerades det vart gränsen går för att visa insekter på livsmedelsförpackningar genom olika designelement. Resultatet visade att det finns sköra gränser för hur man får kommunicera innehållet insekter genom grafisk design. Det är mer specifikt svårt att sälja förpackningar i västvärlden där man kommunicerar insekter genom bilder och lättare genom text och illustration.

<p>Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.</p><p>Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.</p><p>Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen. Med utgångspunkt från dessa slutsatser presenteras sedan designimplikationer för gränssnittsändamålen.</p>

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål. Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju. Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen. Med utgångspunkt från dessa slutsatser presenteras sedan designimplikationer för gränssnittsändamålen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur normer kring åldrande kommuniceras visuellt i tidningsreklam. Undersökningens mål var att besvara hur ofta ålderstecken porträtteras visuellt i reklam, vilka visuella designelement porträtterar ålderstecken i ett urval reklambilder i tidningen Hälsa samt hur den visuella kommunikationen och budskapen skiljer sig mellan reklamen med män respektive kvinnor? Den använda metoden var en kvantitativ undersökning där förekomsten av ålderstecken samt typ av ålderstecken räknades. Både bland alla personer som syntes i hel och halvsidasreklambilder och för respektive kön. Även en kvalitativ undersökning gjordes på ett strategiskt utvalda reklambilder. Undersökningen är gjord på reklam ur tidningen Hälsa. Detta val gjordes då Hälsas genomsnittliga läsare är över 40 år. Detta är relevant då undersökningen gav en inblick i huruvida målgrupperna vilken reklamen riktar sig till representeras i dess reklambilder och ifall reklamen visar tecken på ålderism. Huvudresultatet var att av totalt 199 reklambilder hade 114, det villsäga 57 procent av personerna i reklamerna ålderstecken och att 48 procent av kvinnorna hade synliga ålderstecken medan 80 procentav männen hade synliga ålderstecken. Detta tyder på likt tidigare forskning av Krekula (2021) att kvinnor är extra utsatta för ålderism, kopplat till skönhetsideal. De designelement vilka kopplas till reklamen med ålderstecken i tidningen Hälsa var färgerna grön, blå, röd, svart och rosa Dessa färger har främst positiva associationer. Däremot upprätthålls vissa könsnormer då männen främst bar mörka kläder och kvinnorna ljusa. Typsnitten bestod oftast av sanserifer. Dessa typsnitt associeras enligt Juni och Gross (2008) inte till någon specifikkänsla. De kan dock enligt Hyndman (2014) snabbt fånga läsarensuppmärksamhet när de förekommer i rubriker. Detta skiljde sig inte märkbart mellan könen i de reklambilder vi undersökte. Det mest hierarkiskt tonade var ofta en huvudrubrik med en storbild på en person efter det betonades oftast en bild på produkten. Det längst ner i hierarkin var brödtext om information om produkten.

Djurhandel, tjuvjakt och smuggling av vilda djur är idag ett allvarligt problem. Djur berövas sin frihet eller sitt liv, samtidigt som människor köper hem souvenirer från semestern utan att veta vad som egentligen pågår. Välgörenhetsorganisationer arbetar aktivt för att belysa problemen och hjälpa djuren. Deras arbete kräver bl.a. bidrag och månadsgivare för att kunna genomföras. För att nå ut med budskapet att hjälp behövs och för att visa effekten av välgörenhetsorganisationernas arbete är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Gärdström och Lundberg (2016) tog i en studie fram tre teman som marknadsföring för välgörenhetsorganisationer kan sorteras efter: effekt, behov respektive metafor. Tema effekt lyfter den positiva effekten av tidigare bidrag, tema behov visar att hjälp behövs och tema metafor används för att skapa en tankeställare hos mottagaren genom att framställa budskapet med metaforer som ett pussel. Studiens resultat visade att en varierad marknadsföring där alla teman används anses mest effektivt för att påverka mottagaren. Denna kandidatuppsats är en vidare undersökning av Gärdström och Lundbergs (2016) studie. Tre nya affischer tas fram baserade på författarnas tolkning av vardera tema för att marknadsföra en fiktiv välgörenhetsorganisation med fokus på djur. Syftet är att undersöka hur designelement tydliggör vardera affisch och påverkar mottagarens engagemang, samt om en av de tre affischerna kan anses fungera bättre i syfte att öka viljan att vara månadsgivare till organisationen. Den fiktiva välgörenhetsorganisationen togs fram i en förstudie. Med hjälp av två fokusgrupper valdes tre designförslag ut för att vidareutvecklas till tre färdiga affischer baserade på varsitt tema. Genom kvalitativa intervjuer värderades affischerna och resultatet visade att designelementen hade olika påverkan på mottagaren beroende på vilket tema författarna baserat affischen på. Affischen baserad på tema behov var den som fick flest personer att vilja vara månadsgivare.

The existing research available on website credibility has been carried out primarily on e-commerce, travel, news, and online gaming sites. The results identified the credible design elements of those websites. Considering the recent surge in home renovation demand in Sweden, investigating the impact of those design elements when implementing them on websites for companies in the home renovation industry is worth investigating. This study assumes that the first interaction between the user and a company takes place through their website and the goal of this study was to identify which design elements from the existing research on website credibility affect the user’s trust and what encourages them to pursue further contact. Prominence-Interpretation Theory was implemented to identify which attributes the user interprets as credible and should be prominent on a construction company's website. A mixed method approach was used to derive data: a quantitative survey and qualitative semi-structured interviews. The survey was based on the existing research on website credibility where specific credible design elements were tested and ranked, which produced objective results. The study results showed that an interface including the company’s services and contact details, photos of completed projects and employees as well as a well thought-out and visually appealing design and layout were significant in building trust.

För att lösa FN’s globala mål nummer 3 - god hälsa och välbefinnande - har jag skapat ensocial medie-plattform med fokus på hälsa. Med hjälp av social påverkan och andrametoder för beteendeförändring (kopplat till nudging och gamification) har jag skapat endigital miljö som främjar en hälsosam livsstil.Arbetet påbörjades med en väldigt tydlig idé om vad jag ville göra och ett företagsnamn ochanda som funnits med sedan jag kom på idén för flera år sedan. Med ungefär 2-3 veckorkvar till deadline bytte projektet riktning och namn-bytet från Push till Desone öppnade uppför nya möjligheter. En ny visuell identitet, nya värderingar och nya produkter skapades.Det här projektet samlar många områden jag intresserar mig för och det har varitspännande i allt från analyser till gestaltningsfasen. Efter många veckors hårt slit för att gemin affärsidé liv genom ett tydligt varumärkesbygge tror jag nu ännu mer på mittvarumärke; Desone. I och med det ökade intresset för hälsa och framväxten av mobila applikationer harmarknaden för kost- och träningsapplikationer växt. Tidigare forskning har visat att det finnsstor potential för dessa applikationer att förbättra människors fysiska hälsa, men att deskulle kunna förbättras genom ett användande av teoribaserade metoder kopplade tillbeteendeförändring. Ett sätt att förändra människors beteenden i valsituationer är genomnudging.Digital nudging handlar om att utforma digitala valmiljöer på ett sätt som påverkarmänniskors val på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda några alternativ. Detta görs genomUI-design. Nudging fungerar eftersom att människan tenderar att vilja minska på denkognitiva ansträngningen i komplexa valsituationer.Genom en semiotisk analys av sex stycken mobila applikationer gjordes en undersökningmed syftet att ta reda på hur digital nudging i form av UI-design används på kost- ochträningsapplikationer. Resultatet visade att det vanligast förekommande nudgingverktygetvar målsättning som nästan uteslutande visade sig genom en kalori- eller stegräknare i formav en cirkel som fylldes med färg ju närmare användaren kom dagens mål.

För att ge insikt hur design för ett nytt rockalbum ska ske och ge information kring vad som bör finnas med på ett nytt omslag har denna studie utförts. Studien framförde information om att albumsgrafik var relevant. Först sades det att en nedåtgående trend gick att anta, eftersom den digitala musikbranschen tog över från den fysiska. Men det visade sig därefter vara precis lika stor försäljning på de fysiska albumen som de digitala. För att besvara målen i studien utfördes en visuell innehållsanalys och informationssökning på internet. Studiens syfte var att visuellt granska rockalbum från tre olika ursprungsländer, som var Sverige, Storbritannien och USA. Genom analysen kategoriserades designelement, teman och framtogs landstypiska albumomslag. Studien berörde även vem som styr designen av ett omslag samt ifall det kunde ses någon tongivande designer bland de album som ingick i analysen. I slutsatsen framgick det att Storbritannien och USA hade mycket lika grafiskt manér och att omslag från Sverige såg annorlunda ut. Det framgick även att banden styr utseendet på omslaget mer än designern, och från analysen framgick inte någon tongivande designer. / This study is supposed to shed light on the design process behind album covers in the genre rock and give information about what should be displayed on them. Herein it is presented information about how the graphics on a record cover was relevant and didn’t follow the otherwise assumed declining trend. To be able to answer the goals set for the study, a visual content analysis was done and complementary information was gathered via searches on the internet. The aim with the study was to visually analyze cover art in the genre rock from three different countries of origin, these were Sweden, Great Britain and USA. Via the visual content analysis, categories and themes were structured. There were also created three different album covers, one for each country of origin that were based on the information of what should typically exist on the cover. Herein it is shown that designs from Great Britain and USA are much alike, whereas Sweden has a different style. In the study there was presented who decides the design of a new album and also concludes that from the albums in this content analysis there cannot be proven any designer who sets the generic tone for others.