Introduktion: Sjuksköterskan yrkesutövning regleras av lagar och förordningar som ska säkerställa patientens delaktighet i sin egen omvårdnad, trots detta visar aktuella studier att ett betydande antal patienter upplever motsatsen i sin kontakt med hälso- och sjukvården därför är det meningsfullt att undersöka både sjuksköterskans och patientens upplevelser av patientdelaktighet och faktorer som påverkar detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningar genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket genererade 14 kvalitativa artiklar som bedömdes relevanta utifrån syftet vars data bearbetades och sammanställdes. Resultat: Efter databearbetningen och sammanställningen framkom tre huvudteman med faktorer som påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, dessa var sjuksköterske-patient interaktion, organisatoriska faktorer och patientens situations påverkan med respektive underteman. Slutsats: Faktorerna som upplevdes påverka patientdelaktigheten var många och av varierande natur, ett komplext samspel uppdagades där både sjuksköterskan, patienten och miljön som vårdandet utfördes i hade betydelse för upplevelsen.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan skall kunna skapa en god individuell relation till sin patient i en miljö som är både högteknologisk och ofta långt utanför patientens normala omgivningar. I den perioperativa vården är mötet med patienten dessutom ofta kort och intensivt med många moment som pågår samtidigt, detta ställer därför höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: att belysa vad som kännetecknar en god interaktion mellan patient och anestesisjuksköterska pre- och perioperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten analyserats med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Totalt analyserades 11 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i temat se-lyssna-känn vilket byggde på de två kategorierna; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. Dessa byggde i sin tur på åtta underkategorier; kommunikation, inom synhåll och räckhåll, förberedelse och personkännedom, delaktighet, ansvar, förtroende, ha tid och vårda i teknisk miljö. Slutsats: Anestesisjuksköterskan måste arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt där vården anpassas efter varje unik patient. Detta görs genom att se sin patient och dennes behov, lyssna till dess önskemål och lära känna sin patients personlighet och önskemål. Det krävs dessutom att anestesisjuksköterskan kan se bortom den tekniska miljön hon befinner sig i och dela sin uppmärksamhet mellan de medicinska arbetsuppgifter hon har och interaktionen som patienten behöver för att känna sig bekräftad och trygg under den perioperativa vårdtiden. / Background: A nurse anesthetist has to be able to create a good individual relationship with their patient, in an environment that is both highly technological and often far beyond what the patient is used to. In the perioperative care, the meeting with the patient and the nurse is often short and intense, with a lot of things happening at once. This place high demands on the nurse´s competence in anesthetic caring. Purpose: To illustrate what characterizes a good interaction between patient and nurse anesthetist pre- and intraoperatively. Method: A systematic literature review with qualitative approach where the results were analyzed using manifest and latent content analysis. A total of 11 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the theme see-listen-feel, that was built upon the two categories interpersonal factors, inner factors and outer factors. These, in turn built on eight subcategories; communication, within sight and reach, preparation and personal knowledge, participation, responsibility, trust, having time and caring in a technological environment. Conclusion: The nurse anesthetist must work from a person-centered approach where the care is adapted to each unique patient. This is done by seeing the patient´s needs, listening to their wishes and getting to know their patient´s personality and desires. It also requires the nurse anesthetist to be able to see beyond the technological environment she is working in and share her attention between the medical tasks that has to be done and the interaction the patient needs to feel safe and confirmed during the perioperative period.