Global ETD Search

1	Gröna tak i Karlstad : Potentialen och effekterna av att implementera gröna tak / Green roofs in Karlstad : The potential and effects of implementing green roofs Henningsson, Gustav, Larsson, Cassandra January 2018 (has links) Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad. Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt. En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar. Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv. Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun. Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. / The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival. The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development. The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad. Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years. On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use. gröna tak sedumtak dagvattenhantering översvämningar Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
2	Värdet av gröna tak. En samhällsekonomisk konsekvensanalys av sedumtak. / The value of green roofs - a cost-benefit analysis of sedum roofs. Falk, Anders January 2016 (has links) Städerna i Sverige växer och med det även de miljöproblem som urbaniserade områden medför. Sedumtak är en dagvattenhanteringslösning som medför ett flertal miljöfördelar, men det är fram till idag inte klargjort om anläggningen av sedumtak i Stockholmsområdet är samhällsekonomiskt försvarbart. Syftet med denna studie är därför att avgöra om anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt i Stockholmsområdet. En samhällsekonomisk konsekvensanalys har genomförts i Huddinge kommun där nettonuvärdet av ett sedumtak-projekt har sökts. Det finns lite värderingslitteratur gällande sedumtak och ett andra mål med uppsatsen har därför varit att undersöka om en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys kan genomföras i ett område där litteraturen är knapphändig.De identifierade nyttorna som sedumtak medför är minskad avrinning från tak, upptag av luftföroreningar och koldioxid, reduktion av buller, sänkt utomhustemperatur lokalt, ökat försäljningsvärde på bostäder samt förlängd livslängd på underliggande tak. Kostnaderna som uppstår är en ökad investeringskostnad, utsläpp av fosfor samt ökade underhållskostnader. Den största kostnaden är investeringskostnaden och den största nyttan är värdeökning av bostäder. Dessa nyttor och kostnader har så långt det är möjligt kvantifierats och värderats och beräkningar med nuvärdesmetoden visar på att anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt. Känslighetsanalysen visar på att resultatet är trovärdigt. Analysen har visat på att det är möjligt att genomföra en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys i ett område där litteraturen är knapphändig, förutsatt att målet är att avgöra om projektet är lönsamt eller inte och inte hur lönsamt det är. Det finns ett behov att utföra en liknande studie som denna, men som behandlar anläggningen av sedumtak i en större skala. Resultaten från detta examensarbete kan användas av beslutsfattare, planerare och andra tjänstemän inom samhällsbyggnadssektorn då det innefattar generell information om sedumtak samt en ekonomisk analys av investeringen. / The cities in Sweden are growing, and so too are the environmental problems that accompany development. Sedum roofs are stormwater management tools that come with many benefits, yet it is uncertain whether or not sedum roofs are in fact an advisable endeavor for society. This study aims to investigate whether sedum roofs in the Stockholm region are a profitable investment for society. A cost-benefit analysis (CBA) has been carried out in the municipality of Huddinge where the net present value of a sedum roof project is sought. The literature of green roof valuation is scarce, and a second aim is therefore to investigate if a reliable CBA can be conducted in an area where available data are limited. The identified benefits of sedum roofs are stormwater retention, air pollution and carbon dioxide removal, noise reduction, reduced outdoor temperature, increased sales value of apartments and increased life time of roof membrane. The costs that occur are an increased investment, spillage of phosphorus and increased maintenance costs. These costs and benefits have, as far as possible, been quantified and translated into monetary values. The greatest cost is that of investment, and the greatest benefit is the increased sales value of the apartments. Results from the CBA show that a sedum roof in the Stockholm region is a profitable investment for society. The sensitivity analysis indicates that these results are reliable. This study has shown that it is possible to conduct a reliable CBA in an area where the literature is scarce if the aim is to investigate whether a project is profitable for society or not, but not if the aim is to investigate how profitable a project is. A further study, in which a greater scale of sedum roof installation is considered, could be valuable. Decision makers, planners and operatives in city planning and the built environment can use the results from this master thesis in their work, as it provides general information about sedum roofs as well as an economic analysis of the investment. sedum roof cost-benefit analysis (CBA) non-market valuation stormwater management sedumtak samhällsekonomisk konsekvensanalys värdering dagvattenhantering Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
3	Gröna Tak : En studie om hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat i praktiken Bredeson, Alva, Dahlhjelm, Julia January 2023 (has links) Gröna tak är en gynnsam lösning till urbaniseringens negativa effekter, som exempelvis minskad biologisk mångfald, sämre luft och problem med dagvattenhantering. Sedumtak, ängstak och biotoptak är några av de olika typer av gröna tak som finns. Sedumtaket har många fördelar och passar bra till Sveriges nordliga klimat. Syftet med denna studie är att studera hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat under en tidsperiod på 18 år, samt anledningen till valet av det gröna taket. Frågeställningarna ska besvaras med hjälp av en litteraturstudie kombinerat med intervjuer. Litteraturstudien framhåller att det finns flertalet fördelar med gröna tak såsom god dagvattenhantering, ökning av fåglar och insekter, bättre luftkvalitet, minskad energianvändning i byggnader, minskar den urbana värmeöeffekten och att det är estetiskt tilltalande. Fördelarna blir mest märkbara i urbana miljöer med brist på grönytor och i sydligare klimat. Underhållsbehovet av gröna tak beror på flera faktorer. I Sverige är extensiva taksystem vanligast, vilket är den tunnaste tjockleken av gröna tak. Denna typ kräver minst underhåll och kostnader. Underhållet sker med gödsling, bevattning och ogräsrensning vid behov. Det resultat som gick att komma fram till från intervjuerna var att bibliotekets gröna tak främst valdes på grund av att det var estetiskt tilltalande och passade bra in i omgivningen. En tävling anordnades av Akademiska Hus för att ta fram det bästa förslaget på det nya biblioteket där tre olika arkitektkontor deltog. Det vinnande förslaget blev biblioteket med det gröna taket ritat av Tirsén och Aili Arkitekter (idag Stark Arkitekter) som fångade intresset för många. Från att det gröna taket byggdes till idag, har knappt något underhåll behövts och det underhåll som har utförts har varit enligt planerna. I början, under takets garantitid, framkom det däremot att det slarvats med underhållet på grund av brist på kunskap. Förutom några mindre avvikelser i underhållet och att det gröna taket har krävt noggrannare projektering samt ett mer komplicerat grundarbete, har taket fungerat precis som planerat. Den slutsats som går att dra utifrån arbetet är att ett grönt tak kan vara ett bra alternativ om rätt förutsättningar för taket finns. Fördelarna med ett grönt tak är många, däremot inte lika påtagliga i ett nordligare klimat eller i en icke urban miljö. Litteraturstudien visar att rätt typ av grönt tak kräver minimalt med underhåll. Intervjuerna bekräftar även att detta stämmer på bibliotekets gröna tak. Det gröna taket har fungerat enligt planerna utan några komplikationer och kommer att fortsätta göra, om taket sköts på liknande sätt som det har gjort från att det byggdes. / Green roofs are a favorable solution to the negative effects of urbanization, such as reduced biodiversity, poorer air and problems with stormwater management. Sedum roofs, meadow roofs and biotope roofs are some of the different types of green roofs available. The sedum roof has many benefits and is well suited to Sweden’s northern climate. The purpose of this study is to study how the library’s sedum roof at the University of Gävle has functioned over a period of 18 years, as well as the reason for choosing the green roof. The questions must be answered using a literature study combined with interviews. The literature study highlights that there are several benefits of green roofs such as good stormwater management, increase in birds and insects, better air quality, reduced energy use in buildings, reduced heat island effects and that it is aesthetically pleasing. The benefits are most noticeable in urban environments with a lack of green spaces and in more southerly climates. The maintenance requirement of green roofs depends on several factors. In Sweden, extensive roof systems are most common, which is the thinnest thickness of green roofs. This type requires the least maintenance and costs. Maintenance takes place with fertilization, irrigation and weeding if necessary. The result that can be drawn from the interviews is that the green roof of the library was mainly chosen because it was aesthetically pleasing and fitted in well with the surroundings. A competition was organized by Akademiska Hus with the reason to produce the best proposal for the new library, which three different architectural offices participated in. The winning proposal was the library with the green roof designed by Tirsén and Aili Arkitekter (today Stark Arkitekter) which caught the interest of many. From the construction of the green roof to today, hardly any maintenance has been required and the maintenance that has been required has been according to the plan. In the beginning, during the roof's warranty period, it emerged that maintenance was neglected due to a lack of knowledge. Apart from some minor deviations in maintenance and the fact that the green roof has required more careful planning and more complicated foundation work, the roof has worked exactly as planned. The conclusion that can be drawn from the work is that a green roof can be a good alternative if the conditions are right. A green roof's benefits are many, but not as obvious in a more northern climate or in a non-urban environment. The literature study shows that the right type of green roof requires minimal maintenance and the interviews also confirm that this is true according to the green roof of the library. The green roof has performed as planned without any complications and will continue to do so if the roof is maintained in a similar manner as it has been since it was built. Green roofs Sedum roofs Benefits Maintenance Gröna tak Sedumtak Fördelar Underhåll Building Technologies Husbyggnad Construction Management Byggproduktion Architectural Engineering Arkitekturteknik
4	Dagvattenhantering och takpark för projektet PARK 1 : Ett utredande förslag / Stormwater usage and rooftop garden for the project PARK 1 : A design proposal Berglund, Jessica, Åberg, Frida January 2014 (has links) Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1. Projektet ritas av White arkitekter och ska certifieras enligt BREEAM och där nå den högsta klassningen Outstanding. Hållbar användning av mark och vatten är därför en av de viktiga frågorna i detta projekt. Syftet med arbetet är att omarbeta ett gestaltningsförslag av PARK1´s takpark samt att presentera lösningar för dess dagvattenhantering. Detta utförs med hänsyn till framtida klimatförändringar och byggnadens vattenkretslopp samt samordning och tillgänglighet. Arbetet utförs främst genom litteraturstudier, men har också kompletterats genom samtal, diskussioner och studiebesök. AutoCAD, SketchUp och Photoshop används för att illustera den planerade parken samt dess växter, funktioner och konstruktionslösningar. Dimensioneringen av brunnar och stammar görs med hänsyn till 100-årsregn för att klara framtida klimatförändringar. Med hjälp av nederbördsstatistik beräknas sannolik nederbörd för parken, denna mängd motsvara det dagvatten som ska hanteras lokalt. Avrinningsytan går från att vara en parkeringsplats där allt dagvatten belastar VA-nätet till att bli en takpark där dagvattnet utnyttjas till bevattning och 25 procent av byggnadens WCspolning. Dagvattnet blir direkt på platsen omvandlat till spillvatten och som följd blir tillförseln till vatten- och avloppsnätet från byggnaden jämn och stabil och färskvattenförbrukningen sänks. / As a result of ongoing urbanization, natural conditions for rain and meltwater to infiltrate in the ground and regress to the natural water cycle have disappeared in cities. About half of the stormwater in Stockholm is transported through the municipal water sewerage system directly to sewage treatment works. The flow of stormwater varies vigorously, causing flow peaks that overburden the system and treatment works. The aim should be to handle and use the stormwater locally instead of releasing it to the system. The focus of this bachelor thesis is how stormwater from a soon to be built construction project in Stockholm can be handled. The project, PARK 1, is designed by the architectural firm White Arkitekter and is set to be BREEAM certified and to reach the classification outstanding. Therefore, sustainable use of land and water resources is one of the key matters in the project. The purpose of the study is to rework a existing design proposal for the rooftop garden planed on PARK1 and present solutions for stormwater usage. Consideration must be taken to future climate changes, coordination among disciplines and accessibility. The work was conducted mainly through literature studies and complemented by discussions and site visits to reference projects. AutoCAD, SketchUp and Photoshop were used to illustrate plans and details of the park proposal with its plantations, activities and technical solutions. Estimations of the quantity of roof outlets and dimensions of vertical downpipes were made for 100-year rain conditions. Through quantitative analysis of precipitation statistics the expected precipitation were calculated. Which after runoff covers the irrigation needs of the park and 25 percent of the water needed for flushing of the buildings WC:s. The runoff surface is altered from being a parking lot where all stormwater ends up in the municipal water sewerage, to a rooftop garden where all of the stormwater is handled locally. This allows stormwater to be transformed into wastewater on sight, thereby contributing to a steady flow in sewer pipes in addition to help lower the buildings fresh water consumption. rooftop garden green roof sedum roof gravity system full-bore flow system UV-system stormwater usage stormwater infiltration stormwater harvesting takpark gröna tak sedumtak självfallssystem fullflödessystem UV-system dagvattenhantering LOD LUD Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
5	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

1

Page generated in 0.0315 seconds