Städerna i Sverige växer och med det även de miljöproblem som urbaniserade områden medför. Sedumtak är en dagvattenhanteringslösning som medför ett flertal miljöfördelar, men det är fram till idag inte klargjort om anläggningen av sedumtak i Stockholmsområdet är samhällsekonomiskt försvarbart. Syftet med denna studie är därför att avgöra om anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt i Stockholmsområdet. En samhällsekonomisk konsekvensanalys har genomförts i Huddinge kommun där nettonuvärdet av ett sedumtak-projekt har sökts. Det finns lite värderingslitteratur gällande sedumtak och ett andra mål med uppsatsen har därför varit att undersöka om en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys kan genomföras i ett område där litteraturen är knapphändig.De identifierade nyttorna som sedumtak medför är minskad avrinning från tak, upptag av luftföroreningar och koldioxid, reduktion av buller, sänkt utomhustemperatur lokalt, ökat försäljningsvärde på bostäder samt förlängd livslängd på underliggande tak. Kostnaderna som uppstår är en ökad investeringskostnad, utsläpp av fosfor samt ökade underhållskostnader. Den största kostnaden är investeringskostnaden och den största nyttan är värdeökning av bostäder. Dessa nyttor och kostnader har så långt det är möjligt kvantifierats och värderats och beräkningar med nuvärdesmetoden visar på att anläggningen av sedumtak är samhällsekonomiskt lönsamt. Känslighetsanalysen visar på att resultatet är trovärdigt. Analysen har visat på att det är möjligt att genomföra en trovärdig samhällsekonomisk konsekvensanalys i ett område där litteraturen är knapphändig, förutsatt att målet är att avgöra om projektet är lönsamt eller inte och inte hur lönsamt det är. Det finns ett behov att utföra en liknande studie som denna, men som behandlar anläggningen av sedumtak i en större skala. Resultaten från detta examensarbete kan användas av beslutsfattare, planerare och andra tjänstemän inom samhällsbyggnadssektorn då det innefattar generell information om sedumtak samt en ekonomisk analys av investeringen. / The cities in Sweden are growing, and so too are the environmental problems that accompany development. Sedum roofs are stormwater management tools that come with many benefits, yet it is uncertain whether or not sedum roofs are in fact an advisable endeavor for society. This study aims to investigate whether sedum roofs in the Stockholm region are a profitable investment for society. A cost-benefit analysis (CBA) has been carried out in the municipality of Huddinge where the net present value of a sedum roof project is sought. The literature of green roof valuation is scarce, and a second aim is therefore to investigate if a reliable CBA can be conducted in an area where available data are limited. The identified benefits of sedum roofs are stormwater retention, air pollution and carbon dioxide removal, noise reduction, reduced outdoor temperature, increased sales value of apartments and increased life time of roof membrane. The costs that occur are an increased investment, spillage of phosphorus and increased maintenance costs. These costs and benefits have, as far as possible, been quantified and translated into monetary values. The greatest cost is that of investment, and the greatest benefit is the increased sales value of the apartments. Results from the CBA show that a sedum roof in the Stockholm region is a profitable investment for society. The sensitivity analysis indicates that these results are reliable. This study has shown that it is possible to conduct a reliable CBA in an area where the literature is scarce if the aim is to investigate whether a project is profitable for society or not, but not if the aim is to investigate how profitable a project is. A further study, in which a greater scale of sedum roof installation is considered, could be valuable. Decision makers, planners and operatives in city planning and the built environment can use the results from this master thesis in their work, as it provides general information about sedum roofs as well as an economic analysis of the investment.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1. Projektet ritas av White arkitekter och ska certifieras enligt BREEAM och där nå den högsta klassningen Outstanding. Hållbar användning av mark och vatten är därför en av de viktiga frågorna i detta projekt. Syftet med arbetet är att omarbeta ett gestaltningsförslag av PARK1´s takpark samt att presentera lösningar för dess dagvattenhantering. Detta utförs med hänsyn till framtida klimatförändringar och byggnadens vattenkretslopp samt samordning och tillgänglighet. Arbetet utförs främst genom litteraturstudier, men har också kompletterats genom samtal, diskussioner och studiebesök. AutoCAD, SketchUp och Photoshop används för att illustera den planerade parken samt dess växter, funktioner och konstruktionslösningar. Dimensioneringen av brunnar och stammar görs med hänsyn till 100-årsregn för att klara framtida klimatförändringar. Med hjälp av nederbördsstatistik beräknas sannolik nederbörd för parken, denna mängd motsvara det dagvatten som ska hanteras lokalt. Avrinningsytan går från att vara en parkeringsplats där allt dagvatten belastar VA-nätet till att bli en takpark där dagvattnet utnyttjas till bevattning och 25 procent av byggnadens WCspolning. Dagvattnet blir direkt på platsen omvandlat till spillvatten och som följd blir tillförseln till vatten- och avloppsnätet från byggnaden jämn och stabil och färskvattenförbrukningen sänks. / As a result of ongoing urbanization, natural conditions for rain and meltwater to infiltrate in the ground and regress to the natural water cycle have disappeared in cities. About half of the stormwater in Stockholm is transported through the municipal water sewerage system directly to sewage treatment works. The flow of stormwater varies vigorously, causing flow peaks that overburden the system and treatment works. The aim should be to handle and use the stormwater locally instead of releasing it to the system. The focus of this bachelor thesis is how stormwater from a soon to be built construction project in Stockholm can be handled. The project, PARK 1, is designed by the architectural  firm White Arkitekter and is set to be BREEAM certified and to reach the classification outstanding. Therefore, sustainable use of land and water resources is one of the key matters in the project. The purpose of the study is to rework a existing design proposal for the rooftop garden planed on PARK1 and present solutions for stormwater usage. Consideration must be taken to future climate changes, coordination among disciplines and accessibility. The work was conducted mainly through literature studies and complemented by discussions and site visits to reference projects. AutoCAD, SketchUp and Photoshop were used to illustrate plans and details of the park proposal with its plantations, activities and technical solutions. Estimations of the quantity of roof outlets and dimensions of vertical downpipes were made for 100-year rain conditions. Through quantitative analysis of precipitation statistics the expected precipitation were calculated. Which after runoff covers the irrigation needs of the  park and 25 percent of the water needed for flushing of the buildings WC:s. The runoff surface is altered from being a parking lot where all stormwater ends up in the municipal water sewerage, to a rooftop garden where all of the stormwater is handled locally. This allows stormwater to be transformed into wastewater on sight, thereby contributing to a steady flow in sewer pipes in addition to help lower the buildings fresh water consumption.