Gröna tak är en gynnsam lösning till urbaniseringens negativa effekter, som exempelvis minskad biologisk mångfald, sämre luft och problem med dagvattenhantering. Sedumtak, ängstak och biotoptak är några av de olika typer av gröna tak som finns. Sedumtaket har många fördelar och passar bra till Sveriges nordliga klimat. Syftet med denna studie är att studera hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat under en tidsperiod på 18 år, samt anledningen till valet av det gröna taket. Frågeställningarna ska besvaras med hjälp av en litteraturstudie kombinerat med intervjuer.  Litteraturstudien framhåller att det finns flertalet fördelar med gröna tak såsom god dagvattenhantering, ökning av fåglar och insekter, bättre luftkvalitet, minskad energianvändning i byggnader, minskar den urbana värmeöeffekten och att det är estetiskt tilltalande. Fördelarna blir mest märkbara i urbana miljöer med brist på grönytor och i sydligare klimat. Underhållsbehovet av gröna tak beror på flera faktorer. I Sverige är extensiva taksystem vanligast, vilket är den tunnaste tjockleken av gröna tak. Denna typ kräver minst underhåll och kostnader. Underhållet sker med gödsling, bevattning och ogräsrensning vid behov.  Det resultat som gick att komma fram till från intervjuerna var att bibliotekets gröna tak främst valdes på grund av att det var estetiskt tilltalande och passade bra in i omgivningen. En tävling anordnades av Akademiska Hus för att ta fram det bästa förslaget på det nya biblioteket där tre olika arkitektkontor deltog. Det vinnande förslaget blev biblioteket med det gröna taket ritat av Tirsén och Aili Arkitekter (idag Stark Arkitekter) som fångade intresset för många. Från att det gröna taket byggdes till idag, har knappt något underhåll behövts och det underhåll som har utförts har varit enligt planerna. I början, under takets garantitid, framkom det däremot att det slarvats med underhållet på grund av brist på kunskap. Förutom några mindre avvikelser i underhållet och att det gröna taket har krävt noggrannare projektering samt ett mer komplicerat grundarbete, har taket fungerat precis som planerat.  Den slutsats som går att dra utifrån arbetet är att ett grönt tak kan vara ett bra alternativ om rätt förutsättningar för taket finns. Fördelarna med ett grönt tak är många, däremot inte lika påtagliga i ett nordligare klimat eller i en icke urban miljö. Litteraturstudien visar att rätt typ av grönt tak kräver minimalt med underhåll. Intervjuerna bekräftar även att detta stämmer på bibliotekets gröna tak. Det gröna taket har fungerat enligt planerna utan några komplikationer och kommer att fortsätta göra, om taket sköts på liknande sätt som det har gjort från att det byggdes. / Green roofs are a favorable solution to the negative effects of urbanization, such as reduced biodiversity, poorer air and problems with stormwater management. Sedum roofs, meadow roofs and biotope roofs are some of the different types of green roofs available. The sedum roof has many benefits and is well suited to Sweden’s northern climate. The purpose of this study is to study how the library’s sedum roof at the University of Gävle has functioned over a period of 18 years, as well as the reason for choosing the green roof. The questions must be answered using a literature study combined with interviews. The literature study highlights that there are several benefits of green roofs such as good stormwater management, increase in birds and insects, better air quality, reduced energy use in buildings, reduced heat island effects and that it is aesthetically pleasing. The benefits are most noticeable in urban environments with a lack of green spaces and in more southerly climates. The maintenance requirement of green roofs depends on several factors. In Sweden, extensive roof systems are most common, which is the thinnest thickness of green roofs. This type requires the least maintenance and costs. Maintenance takes place with fertilization, irrigation and weeding if necessary. The result that can be drawn from the interviews is that the green roof of the library was mainly chosen because it was aesthetically pleasing and fitted in well with the surroundings. A competition was organized by Akademiska Hus with the reason to produce the best proposal for the new library, which three different architectural offices participated in. The winning proposal was the library with the green roof designed by Tirsén and Aili Arkitekter (today Stark Arkitekter) which caught the interest of many. From the construction of the green roof to today, hardly any maintenance has been required and the maintenance that has been required has been according to the plan. In the beginning, during the roof's warranty period, it emerged that maintenance was neglected due to a lack of knowledge. Apart from some minor deviations in maintenance and the fact that the green roof has required more careful planning and more complicated foundation work, the roof has worked exactly as planned. The conclusion that can be drawn from the work is that a green roof can be a good alternative if the conditions are right. A green roof's benefits are many, but not as obvious in a more northern climate or in a non-urban environment. The literature study shows that the right type of green roof requires minimal maintenance and the interviews also confirm that this is true according to the green roof of the library. The green roof has performed as planned without any complications and will continue to do so if the roof is maintained in a similar manner as it has been since it was built.