SAMMANFATTNING Ett missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall. Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa. Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var: miscarriage, grief, psychological support, nursing, care, experience och interventions. Syftet var att belysa olika stödinsatser som erbjuds kvinnor som genomgått missfall samt kvinnors erfarenheter av bemötande inom vården. Resultatet visade att stödinsatser som identifierades var protokoll, enskilda samtal och uppföljningsbesök, stödgrupper samt telefonkontakt och informationsbroschyr.  Dessa visade sig ha en positiv påverkan på kvinnorna. Kvinnorna påtalade brister i det psykologiska omhändertagandet som sjukvården erbjöd efter missfallet, vidare uppgav de att de vill känna sig sedda och bekräftade i sin sorg. De ville även känna att vårdpersonalen förmedlade värme och empati tillbaka. Slutsatsen var att om stödinsatser ges i rätt tid förhindras kvinnors psykiska lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i bedömning av vilket behov kvinnan har av psykologiskt stöd efter missfallet. Det är betydelsefullt att vårdpersonal får utbildning om olika stödinsatsers betydelse och få verktyg så att de kan ge dessa patienter adekvat vård

<p>Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt.</p> / <p>There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.</p>

Bakgrund: Närmare hälften av alla kända graviditeter leder till missfall. Alla fertila kvinnor kan drabbas. Den aktuella definitionen på missfall i Sverige är då ett foster föds död före vecka 22. En graviditet innebär många förändringar för en kvinna, både kroppsligt och själsligt. En planerad graviditet medför dessutom en stor förväntan och lycka. Vid det akuta omhändertagandet vid misstanke om missfall krävs ett högst professionellt bemötande då prognosen ofta ser mörk ut. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av upprepade missfall. Metod: Den kvalitativa intervjustudien baserades på fem intervjuer. Dessa intervjuer bearbetades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Resultatet av studien visar att kvinnor med upprepade missfall upplevde ett stort lidande som förändrade deras livsvärd för alltid. Detta uttryckte sig bland annat i känslor som sorg, ilska och avundsjuka. Kategorierna som framkom var förändrad livsvärld, förändrad levd kropp, och bristande vårdrelation. Slutsats: Kvinnor som drabbats av upprepade missfall kräver ett professionellt vårdande där vårdgivaren innehar en stor kunskap om ämnet och det lidande som det innebär. Detta för att undvika att kvinnorna drabbas av ett vårdlidande.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall. / Of all registered pregnancies about 20% end in miscarriage. When a nurse meets these women and a potential partner in health care, they have a great need for emotional support. A miscarriage can be a loss of a child that the parents wanted and waited for, the loss involves feelings of sadness, anxiety, helplessness, and sometimes guilt. In the emotionally stressful situation that a miscarriage means parents need emotional support through confirmation, information, and by gaining empathy and understanding from the nurse. The aim of this study was to examine the perceived deficiencies in nursing care after a miscarriage with a focus on emotional support. By examining 11 research articles four themes emerged which revealed shortcomings in the care: deficiencies in interactions, consequences of terminology, deficiencies in communication and lack of follow-up. The shortcomings that emerged in the result means an increase in suffering when parents felt that medical staff diminished their loss and did not see their individual care needs from a holistic perspective. To avoid shortcomings in the emotional support Swanson’s Theory of Care can be implemented as a tool in nursing care. Furthermore, the results indicate a great need for improved skills so that the nurse can be prepared to meet parents who have experienced miscarriage. Through knowledge of the perceived deficiencies, can the nurse in the future be better at identifying and satisfying the emotional needs that arise after a miscarriage.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier. Coping kan delas upp i emotionellt inriktad och probleminriktad coping. Syfte Att belysa kvinnans copingstrategier efter missfall ur ett omvårdnadsperspektiv Metod Litteraturöversikt genomfördes som en samsökning via databasleverantören EBSCO. EBSCO innehåller följande databaser: Academic Search Elite, Academic Search Complete, CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO. I SveMed och PubMed genomfördes enskilda sökningar. Genomförda sökningar resulterade i 18 vetenskapliga artiklar som presenteras i en matris. Resultat. Kvinnor tillämpade emotionellt- och probleminriktad coping. Vanliga copingstrategier var att undvika, isolera, distansera, blockera och förneka känslor som uppstod vid missfall. Kvinnorna bekräftade att det sociala stödet hade betydelse för deras coping. Personcentrerad omvårdnad och information från kompetent vårdpersonal efterfrågades. Slutsats Copingstrategier varierar och är beroende på individ, miljö, påfrestningens natur och situation. Kvinnor vill ha bekräftelse från vårdpersonalen för att kunna acceptera och bearbeta psykologiska reaktioner som missfall orsakar. Professionellt bemötande, information och stöd kan bekräfta kvinnans känslor och reaktioner och eventuellt bidra till att stödja kvinnor till framgångsrik coping.

<p>En graviditet innebär stora förväntningar. Vid ett missfall byts det ut mot grusade drömmar, skuldkänslor, och sorg. Vårdgivaren har ett viktigt arbete med att ge kvinnan god omvårdnad och hjälp att komma vidare. Syftet med denna studie är att kartlägga kvinnors behov av omvårdnad vid ett missfall för att som sjuksköterska få en bättre förståelse för denna patients vårdbehov. Metoden som använts är en litteraturstudie enligt Polit och Hungler (1999). Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. I resultaten framgår omvårdnadsbehov hos kvinnor vid missfall; behov av att få bekräftelse, empatiskt bemötande och stöd vid den unika händelsen samt behov av adekvat information om missfall och möjlighet att ställa frågor samt få specifika svar. Det framträder även brister i omvårdnaden av dessa kvinnor. Vårdgivaren uppvisar brister i bemötande och i uppföljningsrutiner samt att informationen är otillfredsställande. Att vårda en kvinna vid ett missfall är en komplex situation där sjuksköterskan skall ha medicinsk kunskap om missfall, vara emotionellt närvarande, kunna förklara och informera samt hjälpa kvinnan vidare. Kvinnan skall betraktas som unik och förståelse skall finnas för att varje missfall har olika betydelse för olika individer.</p>

Bakgrund: Missfall innebär att en graviditet avslutas ofrivilligt. Vilket förekommer i mer än hälften av alla kända graviditeter. Missfall har ofta en negativ påverkan på hälsa. Även om missfallet fysiskt drabbar kvinnan är det viktigt att den tillhörande partnern ej glöms bort. Kvinnor som genomgått missfall och inte bearbetat förlusten löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Därav är det som sjuksköterska viktigt att bemöta dessa patienter med en professionell och empatisk omvårdnad.   Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av missfall samt vilka undersökningsgrupper som beskrivs i studierna.   Metod: En deskriptiv design av tio artiklar med kvalitativ ansats har använts i litteraturstudien.     Huvudresultat: Ett missfall kan medföra stor sorg med emotionell och fysisk påverkan hos föräldrarna. I denna utmanade sorgeprocess finns ofta behov av vägledning och stöd som innebär att sjuksköterskans omvårdnadsroll blir ovärderlig genom att erbjuda stöd och bekräftelse till dessa patienter. Den metodologiska aspekten i studierna var undersökningsgrupper där majoriteten av deltagarna var kvinnor. Åldersspannet på deltagarna var 22–47 år och samtliga missfall inträffade före graviditetsvecka 20.   Slutsatser: Missfall upplevdes vanligtvis som en svår händelse, emotionellt påfrestande för föräldrarna där sorg ofta infann sig. Därav sågs ett stort behov av emotionellt stöd hos de drabbade. Föräldrar som i sorgeprocessen blev bekräftade och fick stöd upplevde att de hade en förmåga att kontrollera sin sorg på ett bättre sätt än de som inte blev bekräftade eller där stöd uteblev. Sjuksköterskor bör således besitta god kunskap i att bemöta dessa patienter med empati, bekräftelse och vägledning.

Bakgrund Missfall förekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och innebär att denna avbryts ofrivilligt före vecka 22. Orsaken är sällan känd. Ett missfall kan ha olika förlopp och kan kräva medicinsk eller kirurgisk behandling. Missfallet orsakar ofta en traumatisk kris och en sorgeprocess för kvinnan. Swansons omvårdnadsteori kan tillämpas i omvårdnaden av en kvinna som fått missfall. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden vid missfall. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO och 19 artiklar inkluderades i resultatet efter ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet presenterades genom teman i ordning utefter hur kvinnan upplevde dessa. De fysiska symtomen kunde leda till rädsla och panik. Ett missfall innebar även en psykisk påfrestning och nästan alla kvinnor genomgick en psykisk kris. Att finna orsaken var viktigt för kvinnorna och associerades med mindre lidande och ångest samt högre grad av psykisk återhämtning. Även stöd från närstående och sjukvårdspersonal var avgörande för hur kvinnan upplevde sitt missfall. Vården upplevdes i stor utsträckning som bristfällig exempelvis genom otillräcklig information samt brist på tid och empati. Slutsats Ett missfall innebar både psykisk och fysisk påfrestning. Trots att sjukvårdspersonal i vissa fall var medveten om uppgiften att tillgodose kvinnans fysiska och psykiska behov, upplevde kvinnorna en brist i sjukvårdspersonalens handlande. Utbildning inom ämnet samt en större medvetenhet hos sjukvårdspersonal kunde öka chanserna för att ge en god och adekvat vård till kvinnor som upplevt missfall.

SAMMANFATTNING Bakgrund Missfall drabbar ungefär var femte gravid kvinna. Det innebär att graviditeten avbryts innan fostret kan klara sig utanför livmodern. Mellan graviditetsvecka 13 och 22 benämns det som sena missfall. Det finns flera faktorer som kan påverka graviditetens utgång, men oftast är det naturliga orsaker där kroppen känner av att något är fel och stöter bort graviditeten. Missfall drabbar kvinnan både fysiskt och psykiskt och upplevs för de flesta som en kris. En bra omvårdnad har beskrivits bestå av bland annat av empati, sympati, tydliga förklaringar och upprepad information för att kvinnan lättare ska ta sig igenom krisen.   Syfte Syftet var att beskriva kvinnors omvårdnadsbehov i samband med sena missfall.   Metod Denna studie är en litteraturstudie som beskriver kunskapsläget inom området. Femton vetenskapliga artiklar hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Dessa granskades och fördes in i en matris som sedan användes som underlag när resultatet sammanställdes.   Resultat Resultatet sammanfördes till fyra teman: stöd från partnern, familj, vänner och kvinnor med liknande erfarenheter, professionellt stöd, självhjälp samt att få svar och finna mening. Majoriteten av kvinnorna hade behov av att prata om sina känslor av upplevelsen samt behov av ökat emotionellt och professionellt stöd. De flesta önskade även uppföljning som rutin.   Slutsats Missfall påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt. Kvinnor önskar ökat stöd i form av bekräftelse, samtal, uppföljning och information i samband med sena missfall. De enskilda behoven av omvårdnad behövs under olika lång tid efter missfallet. Vidareutbildning för sjukvårdspersonal inom förlust och sorgearbete samt erfarenhet kan förbättra omvårdnaden av kvinnornas individuella behov.

No description available.