Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom och livet tar en stor vändning, både för de somdrabbas samt de anhöriga. Det är av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga på ett bra sätt och genom att förstå de anhörigas upplevelser kan ettbättre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolär sjukdom. Studien är litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpåverkas på olika sätt. Det visade också att behovet av kunskap om sjukdomen var stor,med hjälp av information ökade förmågan att klara av stress hos de anhöriga. De anhörigaupplevde även att det fanns ett behov av stöd framförallt ifrån professionella vårdgivare.Resultatet av studien kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor angående deanhörigas upplevelser, känslor och behov av stöd, vilket i sin tur kan leda till att vården förden sjuke och dennes anhöriga blir bättre.

Bakgrund: En graviditet utan komplikationer beräknas vara cirka 40 veckor. Men för en del avbryts graviditeten i ett missfall. Detta leder till både psykologiska och fysiologiska konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan har till uppgift att ge personcentrerad omvårdnad till kvinnan för att upplevelsen av missfallet ska bli så lite traumatisk som möjligt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid och efter missfall. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Studierna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Två kategorier identifieras tillsammans med subkategorier. Under dessa kategorier visar det hur kvinnornas upplevelser var efter missfall. Resultatet visar både positiva och negativa upplevelser om bemötande från vårdpersonal, stöd från anhöriga samt vårdpersonal, informationshantering och känslorna kvinnan har efter missfall. Konklusion: Kvinnors erfarenheter av missfall varierar och påverkas av vårdpersonalens bemötande, närståendes stöd, känslomässiga reaktioner och bristande information. Positivt bemötande underlättar sorgeprocessen medan bristande stöd och förståelse kan leda till isolering och ökad ångest. Kvinnors reaktioner inkluderar vanligtvis sorg, skuld och ångest, vilka kan förvärras av bristande vägledning kring diagnos och behandlingsalternativ.

Background: Ovarian cancer is the second most common female form of cancer and is considered to be the most aggressive form of gynecological cancer with the highest mortality. This is due to the difficulties in identifying the disease at an early stageWomen who are diagnosed with ovarian cancer face anxiety, feel great uncertainty for the future, fear of relapse and death. They also feel that family relationshipsand other contacts deteriorate, leading to social isolation. Objective: The purpose was to elucidate women's experiences of nursing in ovarian cancer. Method: A literature study with a qualitative approach that is based on ten qualitative articles and an article with a mixed method where the focus is on the qualitative analysis has been used to compile the result. Result: The women's experience of nursing in ovarian cancer resulted in three main categories: communication, support and knowledge, and seven subcategories which are: the need to create a relationship with caregivers, the need for confirmation, the need for individually adapted information, the experience in lack of follow up, the experience in lack of coordination, the experience in lack of competence and understanding of the healthcare staff as well as the need for self-care training. Conclusion: Byhighlighting women's experiences, nurses can create a better understanding of the nursing need that exists to address and manage it by applying patient-centered nursing. / Bakgrund: Ovarialcancer är den näst vanligaste kvinnliga cancerformen och anses vara den aggressivaste formen av gynekologisk cancer med högst mortalitet. Detta beror påsvårigheterna att identifiera sjukdomen i ett tidigt skede. Kvinnor som diagnostiserats med ovarialcancer möter ångest, känner stor osäkerhet inför framtiden, har rädsla för återfall och dödsfall. De upplever även att familjerelationer, samt övriga kontakter försämras vilket leder till social isolering. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av omvårdnad vid ovarialcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på tio kvalitativa artiklar samt en artikel med blandad metod där fokus läggs på den kvalitativa analysen har använts för att sammanställa resultatet. Resultat: Kvinnornas upplevelse av omvårdnad vid ovarialcancer resulterade i tre huvudkategorier: kommunikation, stöd ochkunskapsamt sju subkategorier vilka är: behov av att skapa en relation till vårdgivaren, behovet av bekräftelse, behovet av individuellt anpassad information, upplevelsen av bristande uppföljning, upplevelsen av bristande samordning, upplevelsen av bristande kompetens och förståelse hos vårdpersonalensamt behovet av utbildning i egenvård. Slutsats: Genom att lyfta fram kvinnornas upplevelser kan sjuksköterskor skapa bättre förståelse för det omvårdnadsbehovet som finns för att kunna bemöta och hantera det genom att tillämpa personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Årligen behöver cirka 11 500 barn vård på en neonatalavdelning, här vårdas för tidigt födda och vid födseln sjuka barn. Inläggningen är ofta en stressande upplevelse för föräldrarna till barnet. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara lyhörd, respektfull och kommunicera väl med föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse i samband med att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tre olika vetenskapliga databaser med omvårdnadsfokus användes och åtta resultatartiklar ingick i studien. Dessa artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Framförallt framkom det att föräldrarna hade många emotionella upplevelser i samband med vistelsen på neonatalavdelningarna. Vidare lyftes betydelsen av kommunikation och information ifrån vårdpersonalen i samtliga artiklar. Delaktigheten i barnets vård och att få utföra föräldrauppgifter var av stor vikt. Konklusion: Behovet av stöd och kommunikation från sjuksköterskan till föräldrar var stort. Delaktigheten stärktes när föräldrarna involverades i vården, samt att deras anknytning till barnet förbättrades. / Background: Annually, about 11,500 children need care in a neonatal ward, cared for here are premature children and children who are ill from birth. The hospitalization is often a stressful experience for the parents of the child. The nurse has a responsibility to be sensitive, respectful and communicate well with the parents. Aim: The purpose of the study was to shed light on parents’ experience in connecting with their child while being cared for in the neonatal ward. Method: The study was conducted as a literature study. Eight results articles were collected through three different scientific databases with a focus on nursing. These articles were then analyzed using a content analysis. Results: Above all, it appears that the parents have many emotional experiences in connection with the neonatal stay. The meaning of communication and information from healthcare professionals is seen together in all articles. The participation in their child's care and being able to perform parental tasks was of great importance. Conclusion: The need for support and communication from the nurse to parents was great. Participation was strengthened when the parents were involved in the care and their connection to the child improved.

Bakgrund: Varje år föds det 110-120 barn med Downs syndrom (DS) i Sverige. DS är orsakat av en kromosomrubbning, orsaken till detta är ännu oklart. Att bli föräldrar till barn med DS drabbar hela familjen och för med sig många känslor som ofta är negativa. Barnet är ofta i stort behov av stöd och hjälp av sina föräldrar men också av andra professioner. Det är viktigt att göra föräldrarna delaktiga och se familjen som en helhet. Metod: Metoden som valts för examensarbetet är en litteraturöversikt. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn med DS. Resultat: I resultatet hittas fyra kategorier, det blev inte som vi tänkt oss, hur information ges har betydelse, behov av kontinuitet samt acceptans och anpassning. Det framkommer i resultatet att föräldrar ofta har negativa känslor och att det är svårt att acceptera sitt barns diagnos. Sjuksköterskan spelar en stor roll för familjens vård och det är sjuksköterskans ansvar att ge stöd och relevant information. Konklusion:Föräldrars upplevelser är stark förankrade i känslorna kring den första tiden. Mycket negativa känslor som sedan övergår i positiva känslor när acceptans och förståelse för deras nya situation infunnit sig. / Background: Every year, 110-120 children are born with DS in Sweden. DS is caused by a chromosome disorder, the cause of this is still unclear. Becoming parents to children with DS affects the whole family and brings with it many emotions that are often negative. The child is often in great need of support and help from his parents but also other professions. It is important to involve the parents and see the family as a unit. Method: The method chosen for the degree project is a literature review. Purpose: To investigate parents' experience when they have a child with DS. Results: In the result, four categories were found, it did not turn out as we expected, how information is given is important, need for continuity and acceptance and adaptation. The results show that parents often have negative feelings and that it is difficult to accept their child's diagnosis. The nurse plays a major role in the family's care and it is the nurse's responsibility to provide support and relevant information. Conclusion: Parents' experiences are strongly rooted in their feelings. Negative feelings that then become positive when acceptance and understanding has occurred.