Syftet med studien var att undersöka studentterapeuters upplevda utveckling av terapeutförmågor i utbildningsterapin, deras allians till utbildningsterapeuten, behandlingsutfallet för studentterapeuternas klienter på Psykologmottagningen vid Umeå Universitet samt undersöka om det fanns samband mellan dessa aspekter. Totalt besvarade 69 personer en enkät där de skattade sin upplevda utveckling av terapeutförmågor i form av empatisk förmåga, interpersonell förmåga, självkännedom och modellinlärning samt alliansen till sin utbildningsterapeut. Dessa svar matchades sedan med klientdata från Psykologmottagningen som utgjordes av mätningar av symtom före och efter behandling genom Clinical Outcome Routine Measure (CORE-OM). Resultatet visade att studentterapeuterna i hög grad upplevde att de utvecklat terapeutförmågor i samband med utbildningsterapin och klientgruppens psykiska mående hade förbättrats med stor effekt. Det fanns inget signifikant samband mellan upplevd utveckling av terapeutförmågor, allians till utbildningsterapeuten och behandlingsutfallet i klientgruppen. Däremot framkom starka samband mellan upplevd utveckling av förmågor och allians till utbildningsterapeuten. Studentens och utbildningsterapeutens gemensamma syn på uppgiften i terapin var den faktor som bäst kunde förklara graden av upplevd utveckling av terapeutförmågor. Resultaten ligger till stor del i linje med tidigare forskning på området. Ytterligare forskning där sambandet mellan utbildningsterapi och behandlingsresultat i det egna klientarbetet undersöks är önskvärt. / The aim of this study was to investigate student therapists’ perceived development of therapeutic skills in educational therapy, their alliance to the educational therapist, therapy outcome and examine whether there was a relationship between these aspects and treatment outcome in their work with clients at a university based clinic at Umeå University. In total, 69 student therapists participated by answering a questionnaire estimating their perceived development of therapist abilities referring specifically to empathic ability, interpersonal ability, self-knowledge and experimental learning, and their perceived alliance to their educational therapist. This data where then assorted with data over client outcomes, measured with Clinical Outcome Routine Measure (CORE-OM) before and after therapy. The result demonstrated that the student therapists to a high level experienced a development in these therapeutic skills during their educational therapy. The results also showed that the client group had improved their psychological health with great effect. There was no significant relationship between perceived development of therapeutic skills, perceived alliance to the educational therapist and treatment outcome in the group of clients. However, there was a strong relationship between perceived development of therapeutic skills and perceived alliance to the education therapist. A shared view of the therapy task between the student therapist and the educational therapist where the most important factor to account for the level of perceived development of therapeutic skills. The results are to a large extent in line with previous research. Further research where the relationship between educational therapy and client outcome is investigated would be of significance.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare som utför myndighetsutövning inom socialtjänsten uppfattar att hög personalomsättning och personalbrist påverkar det administrativa klientarbetet och klientkontakten. För att besvara syftet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Några av respondenterna befinner sig i arbetsgrupper med personalomsättning och/eller personalbrist och andra har tidigare erfarenheter av det. I resultatet framkommer det att hög personalomsättning och personalbrist påverkar klientarbetet negativt. Det administrativa klientarbetet beskriver respondenterna kan brista genom att exempelvis utredningarna inte blir väl genomarbetade. Bristande klientkontakt kan vara en annan konsekvens som bland annat handlar om att samtalen blir mer ytliga samt att kontaktfrekvensen minskar mellan socialsekreterare och klient. Studiens slutsatser är att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas vid hög personalomsättning och personalbrist, vilket bland annat kan medföra försämrad kvalitet på klientarbetet. På grund av personalsituationen riskerar klienterna även att inte bli bemötta adekvat av socialsekreterarna. Studien var motiverad att genomföra då tidigare forskning som granskats inte berör hur socialarbetares klientarbete kan påverkas av hög personalomsättning och personalbrist. Det bedöms även vara viktigt att belysa hur klienterna som socialtjänsten är till för påverkas av personalsituationen inom verksamheten.

The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in their work with vulnerable children are related to the work situation and how the work situations affect client work. To conduct the study a qualitative method was used. In total five professional social workers who works with vulnerable children was interviewed. The analyze method in this study was content analysis. The theoretical perspective in this study is human service organizations and the demand and control model. The result in this study shows that it is high strain work situations that have an impact on client work. Social workers are heavily loaded in their work, there are gaps in support from managers and its hard keep experience staff and recruiting new staff with sufficient experience. The result shows lack of resources which leads to at risk that it is not enough staff to take care of serious notifications. The results shows that social workers work situation leads to difficulty in performing work of a high quality and those children are at risk of suffering during the waiting period. / Uppsatsens syfte var att öka förståelsen kring hur socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till arbetssituationen och hur de anser att den påverkar klientarbetet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänstens område barn och unga. Innehållsanalys användes som analysmetod. De teoretiska perspektiven i studien är människobehandlande organisationer och krav- och kontrollmodellen. Studiens huvudresultat visar att arbetssituationen har en påverkan på klientarbetet på grund av att det är en påfrestande arbetssituation. Socialsekreterarna är tungt belastade, det finns brister i stöd från chefer samt att det finns svårigheter att behålla erfaren personal och rekrytera ny personal med tillräcklig kompetens. Resultatet visar avsaknad av resurser där det finns en risk att det inte finns tillräckligt med personal för att kunna hantera allvarliga anmälningar. Resultatet visar att socialsekreterarnas arbetssituation leder till svårigheter att utföra arbetet med en hög kvalitet och barn riskerar att fara illa under väntetiden.

Arbetstidsförkortning har på senare år provats inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i syfte att motverka hög personalomsättning och stress. Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare reflekterar kring betydelsen av arbetstidsförkortning för deras upplevelse av arbetsmiljö och kvaliteten i klientarbetet. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra socialsekreterare. Av intervjun framgick att socialsekreterarna upplevde att arbetstidsförkortningen innebar att förutsättningarna för återhämtning ökade samtidigt som man mer sällan upplevde konflikter mellan familjeliv och arbetsliv. Socialsekreterarna beskrev också att de upplevde sig mer fysiskt och psykiskt närvarande samt att de hade mer ork för arbetet samtidigt som detta utfördes mer effektivt och flexibelt. Vidare upplevdes arbetsplatsen som tryggare eftersom personalomsättningen minskade. De nackdelar som beskrevs var att motsättningarna mellan enheterna inom socialtjänsten ökade samt att tillgängligheten för klienterna blev sämre. Avslutningsvis diskuteras frågan om arbetet som socialsekreterare i socialtjänsten är ett yrke där arbetstidsförkortning krävs för att personalen ska orka med en arbetsdag. / Working time reduction has in recent years been tested within the social services to counteract high staff turnover and stress. The purpose of this study was to investigate social workers’ reflections on the importance of working time reduction for their experience of the working environment and the client work. A focus group-interview was conducted with four social workers. The social workers expressed that the conditions for recovery increased, while at the same time experiencing less conflict between family and working life. The social workers also described that they felt more physically and mentally present, with more energy for their work. Furthermore, the workplace was perceived as safer as staff turnover decreased. The disadvantages described were that the contradictions between the units within the social services increased and that the accessibility for the clients decreased. Whether social workers is a profession where working hour’s reduction is required is discussed.

Inom socialtjänsten används allt mer standardiseringsmanualer och bedömningsmodeller i socialt arbete samtidigt som forskning visar att relationen är en grund och en förutsättning för allt klientarbete. Det finns antydan till att relationen mellan klient och socialarbetare blivit mer administrativ och juridisk till följd av strukturella krav. Det finns därför ett behov av att undersöka hur kraven på standardiseringsmanualer påverkar klienterna och relationen mellan klient och socialsekreterare. Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterarens uppfattningar om relationens betydelse i det sociala arbetet samt om standardiseringsmanualer har en påverkan på relationen mellan socialsekreterare och klient. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och som datainsamlingsmetod använt semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar bland annat att en god relation mellan socialsekreterare och klient är betydelsefull för socialt arbete. I resultatet framkommer också att standardiseringsmanualer, trots att de är viktiga, påverkar möjligheterna att skapa en god relation. / The social services use of standardization manuals and assessment models are increasing at the same time as research shows that the relationship is the foundation and a prerequisite for all client work. There is a hint that the relationship between client and social worker has become more administrative and legal as a result of structural requirements. Therefore there is a need to study how the requirements for standardization manuals affect clients and the relationship between client and social worker. The purpose of this study is to examine the social secretary's perceptions of the relationship's importance in social work and whether standardization manuals have an impact on the relationship between social worker and client. The study was based on a qualitative approach where semi-structured interviews was used as data collection method. The results show, among other things, that a good relationship between social workers and client is significant for social work. The results also show that standardization manuals, despite being important, affect the opportunities to create a good relationship.

Summary: This study aims to describe how social workers experience media and its significance in relation to the professional role and the professional status. The media holds a position of power since they choose what is published and thus have a significant influence on the public’s thoughts and opinions. Previous research shows that media reporting about the social service often consists of criticism of their work and actions. It also shows that negative coverage from media may have a negative impact on the status of social workers. The method in this study is qualitative and based on interviews from nine social workers, all of whom are active within the children and family-unit. The collected material is analyzed from the theoretical framework: profession theory and emotion sociology. Findings: The result given from the interviews shows that media coverage about the social services and social workers is predominantly negative. The social workers experience that the media coverage does not affect how they perceive their own professional status, but they feel that it affects how the public and clients view the status of social workers. The social workers also experience that the media coverage affects the client work since the social workers receives additional work and higher workload due to the preconceptions that clients bring into the meeting.

With re-actualization within the social services’ childcare as a starting point, the aim of this study has been to understand and analyze how social secretaries describe how the organizations framework affects their work. In addition to this, the aim of the study has been to examine how social secretaries experience their work with re-actualizations. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with social secretaries who are active in the same municipality. To process and interpret the collected empirical data, a thematic analysis has been used along with Lipsky’s theory. We have also used previous research in the analysis, which have centered on re-actualization, the social services’ efforts for children and adolescents, and organizational challenges. The conclusion drawn from this study from an organizational perspective, point to no differences being made between re-actualization and those that are actualized for the first time. On the other hand the study do show that social secretaries have both unspoken and spoken guidelines and routines that they adhere to when working with children, adolescents, and their parents that are re-actualized. In addition, the study shows that social secretaries in the municipality in question experience that it is usually children of parents with cognitive impairments who are re-actualized. A lack of the right kind of efforts to offer this client group is also mentioned. Divided opinions among social secretaries about whether re-actualization is a problem or not has also emerged in our study. Finally, the study shows that the organization creates challenges for social secretaries in their work with re-actualized clients and they often see re-actualizations as a result of their own work not being effective enough. / Med återaktualisering inom socialtjänstens barnavård som utgångspunkt, är syftet med den här studien att analysera och försöka förstå hur socialsekreterare beskriver att organisationens ramar påverkar deras arbete. Syftet är även att förstå hur socialsekreterare upplever arbetet med återaktualiseringar. Empirimaterialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som är verksamma i en och samma kommun. För att bearbeta och tolka den insamlade empirin har vi använt oss av en tematisk analys och Lipskys teori. Vi har även använt oss av tidigare forskning i analysarbetet, som handlat om återaktualisering, socialtjänstens insatser till barn och unga, samt om organisatoriska utmaningar. Slutsatser av studien är att ur ett organisatoriskt perspektiv så görs det ingen skillnad mellan återaktualiserade klienter och de som aktualiseras för första gången. Däremot har socialsekreterare själva både uttalade och outtalade riktlinjer och rutiner som de förhåller sig till då de arbetar med barn, unga och deras föräldrar som återaktualiseras. Studien visar även att socialsekreterare i den aktuella kommunen upplever att det oftast är barn till föräldrar med kognitiva nedsättningar som återaktualiseras. Upplevelsen är också att det saknas rätt slags insatser att erbjuda den här klientgruppen. Att det finns delade meningar bland socialsekreterare om huruvida återaktualiseringar är ett problem eller inte har också framkommit i vår studie. Slutligen visar studien att organisationen innebär utmaningar för socialsekreterare i deras arbete med återaktualiserade klienter, samt att socialsekreterare oftast ser återaktualiseringar som ett resultat av deras eget arbete inte har varit framgångsrikt.