Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke. Det finns idag lite forskning om hur barnmorskor upplever sina arbetsvillkor, och denna studie hoppas kunna bidra med information som kan vara till nytta vid vidare forskning. Det empiriska materialet utgår från tematiska intervjuer med fem arbetade barnmorskor i Stockholms län, två arbetade idag med förlossning och tre arbetade med mödravård. Resultatet visade att det fanns så väl positiva som negativa arbetsvillkor inom yrket, det positiva innehöll karriärmöjligheter, självständighet och ansvar. Viljan och glädjen att arbeta som barnmorska verkade väga upp för de sämre villkoren i yrket, vilket antydde att det fortfarande rådde någon form av kall till yrket. Mer negativt såg man på lönen och den höga arbetsbelastning som förkommit på förlossningsmottagningar. Resultatet visade tydligt att alla intervjuade ansåg att lönen var för låg, och löneutvecklingen behövde även den förnyas. Stress och överbelastning var några av de beskrivningar som det intervjuade berättade om förlossningsvården. Med hjälp av genusteorier visar analysen på att det fanns tendenser som antyder att yrket värderas lägre än andra yrken på grund av den rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden och på grund av att yrket betraktas som ett kall.

Sveriges arbetsmarknad är starkt könssegregerad. Forskning påvisar skolans reproducerande kraft gällande normer och strukturer samt dess möjlighet att vara en resurs för att arbeta mot en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Det är hela skolans ansvar att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas utifrån genus. Förändringar har skett sedan uppdraget inrättades under 1970-talet men Sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Här kan studie- och yrkesvägledarens kompetens vara en resurs. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med ett genusperspektiv. Däribland vilka metoder och tankesätt som används samt vilka hinder och möjligheter som informanterna ser med utvecklingen av arbetet med genusperspektiv. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med verksamma studie- och yrkesvägledare. Av resultatet framkommer flera metoder som används av informanterna. Framförallt arbetet med att vidga individers perspektiv då det är svårt att fokusera på enbart genus. Ett centralt upplägg från högre nivå om vägledning med genusperspektiv samt fortbildning inom ämnet önskas. Analysen visar att framtidsval är pragmatiskt rationella beslut vilket innebär att individer fattar framtidsrelaterade beslut utifrån deras uppfattning av vad som upplevs möjligt. Här kan studie- och yrkesvägledarnas arbete med att vidga perspektiv med genusperspektiv vara en resurs. Ytterligare visar analysen att det behövs ett förändringsarbete för att integrera vägledning med genusperspektiv där organisatoriska strategier kan appliceras för att genomföra förändringsarbetet. / The labour market in Sweden is noticeably segregated by gender. Studies have shown how schools tend to reproduce norms and structures, as well as providing evidence that schools could be a vital resource in working towards a labour market that is less gender segregated. It is the responsibility of the entire school to ensure that the student’s choice of career and education is not being limited by gender. While there have been some improvements since the guidelines were established in the 1970s, the labour market is still considerably gender segregated. Here the expertise of the career counsellor can make a valuable difference. This study aims to investigate how career counsellors work with a gender perspective, including what methods and mind-sets are used, as well as obstacles and opportunities that are regarded to coincide with development of a gender perspective work. The study proceeds on the basis of a qualitative method of active career counsellors. The results show that several methods are used by the informants. In particular, the methods focus on widening the individual’s perspective as it is difficult to focus solely on gender. A central setup from higher levels about counselling with gender perspective as well as in-service training in the subject is desired. The analysis show that prospective choices are pragmatic decisions; individuals make decisions relating to their future based on what possibilities they perceive as feasible. Thus, the career counsellor’s work to widen perspectives could play a key role in lessening the gender segregation seen in the labour market. Furthermore, the analysis shows that it amounts to a fundamental change within the entire organisation to integrate counselling with gender perspective.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner på av yrkesvalet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det är att bryta könsmönster på en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler får chansen att bryta ett traditionellt könsmönster på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhälle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmärkningsprocesser där mannen utgör norm. Vi har även tittat på tidigare forskning som tar upp könstillhörighetens för- och nackdelar i arbetslivet samt hur yrkesstatusen är kopplat till genus. Resultatet i vår studie visar att de intervjupersoner vi pratat med trivs bra på sitt jobb och ser inte några större problem med att arbeta i ett yrke dominerat av det motsatta könet. Alla anser sig ha blivit väl bemötta av sina kollegor, dock berättar några av kvinnorna att de anammat olika strategier för att enklare acklimatiseras i yrket. Samtliga kvinnor och en av männen anser sig ha dragit fördel av att vara en minoritet på arbetet. Nackdelen har för männen varit den lägre lönen samt den låga yrkesstatusen, för kvinnorna har lönen generellt ansetts som en fördel och de anser yrkesstatusen vara god. När det gäller omgivningens bemötande är den väldigt varierande, en del kvinnor har blivit ifrågasatta om de ens klarar av arbetsuppgifterna, några män har fått höra att de har ett feminint arbete, i ett fall har den sexuella läggningen blivit ifrågasatt just på grund av yrkesvalet.

<p>With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.</p><p>To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.</p><p>The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.</p><p>The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB’s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions. It also seems that Samhall AB has problems with transitions to the public service which bear a large female work force and probably is an important factor that inhibits female transitions. Even wages and employment may effect female representations in transitions. Typical female jobs on the regular labour market have in general both lower wages and lower length of service. This may lead to a bigger and smaller gap, a bigger and lower incentive to leave Samhall AB to the regular labour market which also may affect female and their representation in transition.</p> / <p>Med ambitionerna att rehabilitera arbetshandikappade genom arbete vilar det statligt ägda Samhall AB på en lång historia som arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige.</p><p>För att visa på företagets betydelse som ett arbetsinriktat rehabiliteringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden har Samhall AB krav på sig att uppfylla målet att 5 procent av de anställda lämnar företaget för anställning utanför Samhall varje år, i det som inom Samhall kallas för övergång. Procentmålet har sedan dess uppkomst dragits med flera dilemman. En av dessa är den varaktiga underrepresentationen av kvinnor i övergångarna ifrån Samhall AB till den reguljära arbetsmarknaden.</p><p>Uppsatsens har med ett genusperspektiv och med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metodik, utrett de faktorer som ligger till grund för den kvinnliga underrepresentationen i övergångar ifrån Samhall AB.</p><p>Av resultatet tycks den kvinnliga underrepresentationen främst bero på strukturella grunder. Här återkommer de tidigare uppfattningarna om Samhalls starka manliga industritradition och i synnerhet den könsuppdelning som råder mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden vilket troligtvis hämmar övergångar bland kvinnor. Uppsatsen har även uppmärksammat de svårigheter Samhall AB tycks ha med övergångar till kvinnodominerade yrken inom den offentlig sektor, vilket tordes utgöra en betydelsefull faktor till kvinnors lägre övergångsandel. Även lönesättningar och anställningsformer kan efter enligt uppsatsens resultat påverka kvinnors incitament att söka sig till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallanställda kvinnor som har ambitioner att söka sig till kvinnodominerade yrken möter i många fall en arbetsmarknad med generellt lägre löner och spridda anställningsformer. Detta förhållande skulle kunna leda till ett större och mindre gap mellan män och kvinnor, vilket i sin tur kan ge skillnader mellan könens incitament att söka sig till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt uppsatsens resultat skulle alltså detta kunna vara en betydelsefull faktor som påverkar kvinnor och deras lägre övergångsandel inom Samhall AB.</p>

With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden. To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market. The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method. The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB’s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions. It also seems that Samhall AB has problems with transitions to the public service which bear a large female work force and probably is an important factor that inhibits female transitions. Even wages and employment may effect female representations in transitions. Typical female jobs on the regular labour market have in general both lower wages and lower length of service. This may lead to a bigger and smaller gap, a bigger and lower incentive to leave Samhall AB to the regular labour market which also may affect female and their representation in transition. / Med ambitionerna att rehabilitera arbetshandikappade genom arbete vilar det statligt ägda Samhall AB på en lång historia som arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige. För att visa på företagets betydelse som ett arbetsinriktat rehabiliteringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden har Samhall AB krav på sig att uppfylla målet att 5 procent av de anställda lämnar företaget för anställning utanför Samhall varje år, i det som inom Samhall kallas för övergång. Procentmålet har sedan dess uppkomst dragits med flera dilemman. En av dessa är den varaktiga underrepresentationen av kvinnor i övergångarna ifrån Samhall AB till den reguljära arbetsmarknaden. Uppsatsens har med ett genusperspektiv och med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metodik, utrett de faktorer som ligger till grund för den kvinnliga underrepresentationen i övergångar ifrån Samhall AB. Av resultatet tycks den kvinnliga underrepresentationen främst bero på strukturella grunder. Här återkommer de tidigare uppfattningarna om Samhalls starka manliga industritradition och i synnerhet den könsuppdelning som råder mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden vilket troligtvis hämmar övergångar bland kvinnor. Uppsatsen har även uppmärksammat de svårigheter Samhall AB tycks ha med övergångar till kvinnodominerade yrken inom den offentlig sektor, vilket tordes utgöra en betydelsefull faktor till kvinnors lägre övergångsandel. Även lönesättningar och anställningsformer kan efter enligt uppsatsens resultat påverka kvinnors incitament att söka sig till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallanställda kvinnor som har ambitioner att söka sig till kvinnodominerade yrken möter i många fall en arbetsmarknad med generellt lägre löner och spridda anställningsformer. Detta förhållande skulle kunna leda till ett större och mindre gap mellan män och kvinnor, vilket i sin tur kan ge skillnader mellan könens incitament att söka sig till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt uppsatsens resultat skulle alltså detta kunna vara en betydelsefull faktor som påverkar kvinnor och deras lägre övergångsandel inom Samhall AB.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

No description available.

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet. Analysen av studiens empiriska material baseras på Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet, samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd.Resultatet visar att killarna inte tycker att projektet bidragit till ökat intresse för yrken inom områdena vård och omsorg samt förskola i samma utsträckning som sommarpraktiken. De visar en tendens till att välja yrken utifrån yrkenas status. Killarna talade om att de inte påverkas av yrkens könskodning när de väljer yrke. Några av dem upplevde att sommarpraktiken motsvarat förväntningar de haft innan, till skillnad från projektet. Ingen av dem tillskriver yrken inom vård och omsorg eller förskola låg status enligt dem själva, även om deras beskrivningar av yrkena kan ses som att de gör det.

Abstract The purpose of this study was to investigate how managers in municpal eldrely care perceive gender equality. Sweden is one of the worlds most gender-equal counties, but the labour market in the country is highly gender-segregated, both vertically and horizontaly. This qualitative study was conducted through interviews with ten managers in municipal elderly care. Analysis and interpretiation of the interview material has been done through phenomenografic method to detect variations between the informants answers. The result of the studies analysis yielded twenty-three subcategories who led into eight categories and led to an outcome space consisting of working life, relationships and living environment.   The majority of the informants perceived that there were visible injustices whithin the municipal organizations. Gender equality was described as a sensitive or low-priority topic, both in organizations, by societal actors as well as in the private sphere. Womens health is mentioned by the informants as a particular problem area. In addition to occpational strain, gender roles and norms influence women to take on a great deal of responsibility in family life, leading to physical and mental exhaustion. Women were also perceived as exposed to economic inequality, where female-dominated occopational groups are valued less and have both poorer working conditions and status.  The conclusions of this study consists of that future studies should focus on the structures that promote gender equality in working life organizations, as well as factors that promote gender equality in individuals relationships and living environment. A masculine leadership, ethic persists, and hegemonic masculinities caracterize a power structure that guarantees mens superiority and womens subordination, which acts as an obstacle to gender equality in organizations, relationships and living environments.  Keywords: gender equality, gender-segregated, labour market, municipal manager in elderly care