No description available.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46). Resultatet visade att båda närstående grupperna använde mer optimistisk-, självtillit och konfrontativ stil. Närstående till patienter med stroke skattar sitt psykiska välbefinnande högre än närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt(p=0,024). Det framkom flera låga och moderata negativa statistiska signifikanta samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och hanteringsförmåga. De psykiska skalorna (SF-36) hade fler statistiska samband med coping stilar(JCS) än de fysiska skalorna. Konklusionen visade att närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre på den psykiska välbefinnande än närstående till patienter med stroke.  Generellt var att lägre användning av copingstilar hade mer samband med högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. / The aims of the study were to compare handling ability and health-related quality of life in next of kin to patients with chronic heart failure and stroke, as well as study correlations between handling ability and health-related quality of life. Method: A comparative and correlative design with quantitative approach was used. To measure handling ability and health-related quality Jalowiec Coping Scale (JCS) and Short Form-36 (SF-36) were used. The study group was next of kin to patients with chronic heart failure and stroke (n = 46). The results showed that both groups use most optimistic, self- reliant and confrontative coping styles. Next of kin to patients with stroke estimated mental health significantly higher than next of kin to patients with chronic heart failure (p = 0.024). There were several significant negative low-and moderate correlations between health-related quality of life and handling ability. In SF-36, the mental scales were more significantly associated with coping strategies (JCS) than the physical scales. Conclusions: Next of kin to patients with chronic heart failure rated health-related quality of life lower in the scale mental health than next of patients with stroke. Lower use of coping styles were more associated with higher health- related quality of life. / Att leva med långvarig ohälsa- hanteringsförmåga/resurser och upplevd livskvalitet

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Today’s society is built upon different infrastructures; structured and integrated systems that are available generally. The consequences of an infrastructure that has stopped working may lead to detrimental implications for the dependent entity – critical infrastructure of said kind are called critical infrastructures. If a payment system would happen to cease to work, a bullwhip-like effect would occur within the financial infrastructure. To create resilience, i.e. the ability to counteract or rehabilitate such an event, is a methodology that may assist the society in handling crises such as these in a more efficient manner. The purpose of this study is to examine the banking sectors resilience in the context of disruptions within card payment systems. The study has been conducted with the help of interviews by different stakeholders working within the banking sector in Sweden. The collected data has been completely confidential. This study is of an exploratory nature, thus a qualitative research method has been applied. The interviews have been recorded and transcribed, and lastly analyzed. The conclusions drawn from the results and analysis has shown that the banks have knowledge of core principals of resilience. The banks resilience principals do differ from the principles conveyed in theoretical literature – while maintaining a unified view of said principles among themselves in the financial sector. The banks are prepared for short-term crises that may emerge, but they do not seem particularly prepared for long-term - more rare – crises. / Dagens samhälle är uppbyggt av många olika infrastrukturer, med infrastruktur menas ett system som är allmänt tillgängligt. Följderna av en infrastruktur som har slutat att fungera kan leda till något stort då en störning kan påverka flera delar i samhället, detta kallas för kritisk infrastruktur. Skulle betalningssystemet sluta fungera uppstår det störningar i den finansiella infrastrukturen. Att skapa resiliens, d.v.s. förmågan att motstå eller återhämta sig från olika kriser som kan uppstå i samhället, är en arbetsmetod som kan hjälpa samhället att hantera kriser på ett effektivare sätt. Syftet med studien är att undersöka bankers resiliens mot störning i kortsystem. Studien har genomförts genom intervjuer med representanter från banker i Sverige och insamlade svar behandlas konfidentiellt. Denna studie är en explorativ studie med kvalitativa forskningsmetoder och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna spelades in, transkriberades och slutligen analyserades. De slutsatser som dras från resultat och analys är att bankerna har kännedom om resiliens och arbetar med resiliens principerna. Bankernas resiliens principer skiljer sig från principerna i teorin, dock har bankerna ett gemensamt synsätt på resiliens. Bankerna är förberedda för kortvariga kriser som kan uppstå men inte för långvariga kriser då de anser att långvariga kriser är sällsynta.