Sjukhus är idag, precis som resten av samhället, beroende av el. Dagens nya teknik ger sjukvården många nya möjligheter men skapar också en sårbarhet mot elavbrott. De alltmer komplexa systemen gör det svårt att överblicka möjliga konsekvenser av störningar i elen. Eftersom ett avbrott i elförsörjningen kan få allvarliga konsekvenser på ett sjukhus är reservsystem en nödvändighet. Tidigare studier visar att största utmaningen med risk- och sårbarhetsanalyser av elektriska kraftsystem är att identifiera sårbara drifttillstånd. Syftet med studien var att undersöka sjukhusens beredskap och sårbarhet mot elavbrott. Fyra sjukhus inom ett geografiskt område kontaktades och intervjupersoner med insikt om ämnet besvarade frågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultatet visar att sjukhusen har en beredskap mot elavbrott i form av beredskapsplaner, reservkraftverk, avbrottsfri elkraft och övningar. Sker ett elavbrott går reservkraften in och verksamheten kan fungera som vanligt. Däremot finns det en sårbarhet om reservkraften inte, av någon anledning, kan kopplas in. Allvarligaste scenariot är en evakuering av hela sjukhuset.

I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004. Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa. När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom. De abstrakta systemen har kunskapen till att kalkylera och beräkna vinster och risker som kan ske och där igenom vinner de förtroende från människor. Detta blir även fallet för risk hantering och kris hantering inom företag. Det gäller att på något sätt beräkna och förutse vad som kan tänkas gå fel och hur man ska kunna arbeta för att reducera eller förhindra en situation. Samarbetet mellan resebolagen och Utrikesdepartementet har stärkts och idag arbetar de tillsammans för att säkra resandet för alla resenärer. Utrikesdepartementet fungerar som ett abstrakt system dit människor känner tillit då de lämnar Sverige. Då man genom både Utrikesdepartementet och Fritidsresor kan finna en krishantering bidrar det mer till förtroende hos det svenska folket. Under tiden av Tsunamin minskade däremot förtroendet hos Utrikesdepartementet tack vare allt prat om deras försenade beredskap. Deras krishantering kom inte igång i tid och detta sägs ha berott på bland annat en svårhanterlig katastrof som hade inblandade från hela världen. Utrikesdepartementet var inte beredda och hade svårt att se hur omfattande situationen var, lika så resebolagen. Men däremot ansågs resebolagen komma undan all kritik väldigt lindrigt. Utrikesdepartement, den thailändska regeringen, Fritidsresor, media och enskilt drabbade är olika intressenter som diskuterar eller fått kritik kring denna händelse och därför är åsikterna olika.

<p>I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004.</p><p>Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa.</p><p>När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom. De abstrakta systemen har kunskapen till att kalkylera och beräkna vinster och risker som kan ske och där igenom vinner de förtroende från människor. Detta blir även fallet för risk hantering och kris hantering inom företag. Det gäller att på något sätt beräkna och förutse vad som kan tänkas gå fel och hur man ska kunna arbeta för att reducera eller förhindra en situation.</p><p>Samarbetet mellan resebolagen och Utrikesdepartementet har stärkts och idag arbetar de tillsammans för att säkra resandet för alla resenärer. Utrikesdepartementet fungerar som ett abstrakt system dit människor känner tillit då de lämnar Sverige. Då man genom både Utrikesdepartementet och Fritidsresor kan finna en krishantering bidrar det mer till förtroende hos det svenska folket.</p><p>Under tiden av Tsunamin minskade däremot förtroendet hos Utrikesdepartementet tack vare allt prat om deras försenade beredskap. Deras krishantering kom inte igång i tid och detta sägs ha berott på bland annat en svårhanterlig katastrof som hade inblandade från hela världen. Utrikesdepartementet var inte beredda och hade svårt att se hur omfattande situationen var, lika så resebolagen. Men däremot ansågs resebolagen komma undan all kritik väldigt lindrigt. Utrikesdepartement, den thailändska regeringen, Fritidsresor, media och enskilt drabbade är olika intressenter som diskuterar eller fått kritik kring denna händelse och därför är åsikterna olika.</p>

<p>In this essay, <em>Risk and crisis management Conservation policy and normalization production</em>, I discuss how societies, communities and individuals are responsible for the handling of catastrophes and crises. Risk and vulnerability analyzes are parts of modern risk and crisis management. The purpose of these analyzes is to prepare people and organizations for any crises. For managing this it is necessary to comprehend, be able to change mindset in creating concrete tasks and inform others.</p><p>The purpose of this essay is to analyze modern risk and crisis management by studying empirical material, such as interviews, observations and literature. My aim is to combine these materials and study how they cooperate.</p><p>One of the findings in this essay is that risk and vulnerability analyzes are of great complexity. These analyzes require a discussion in order to identify the development of the society's crisis management system, as well as the continued support of the individuals that have a responsibility for preventing and preparing their organizations.</p>

In this essay, Risk and crisis management Conservation policy and normalization production, I discuss how societies, communities and individuals are responsible for the handling of catastrophes and crises. Risk and vulnerability analyzes are parts of modern risk and crisis management. The purpose of these analyzes is to prepare people and organizations for any crises. For managing this it is necessary to comprehend, be able to change mindset in creating concrete tasks and inform others. The purpose of this essay is to analyze modern risk and crisis management by studying empirical material, such as interviews, observations and literature. My aim is to combine these materials and study how they cooperate. One of the findings in this essay is that risk and vulnerability analyzes are of great complexity. These analyzes require a discussion in order to identify the development of the society's crisis management system, as well as the continued support of the individuals that have a responsibility for preventing and preparing their organizations.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskapsutveckling kring hur ”crowdsourcing” idag används och upplevs som ett stöd för att säkra och utveckla kvalitet inom svensk krisberedskap. Detta uppnås genom tillämpning av en explorativ, pragmatisk och abduktiv ansats av mixad metod. Insamlad empiri utgörs av en enkät med respondenter från 119 kommuner samt fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att crowdsourcing inom ramen för svensk krisberedskap inte är ett känt begrepp bland de responderande kommunerna men att intervjupersonerna känner till begreppet i relation till krisberedskap. Idag tillämpar Malmö Stad och Krisinformation.se crowdsourcing inom ramen för deras krisberedskapsrelaterade verksamhet, pilotförsök med crowdsourcing-liknande metoder pågår hos SOS Alarm. Västerås Stad diskuterar området inför eventuell framtida utveckling. Den verksamhet som idag bedrivs inom krisberedskapsrelaterad crowdsourcing inom Sverige är begränsad till endast ett fåtal aktörer som bedriver verksamhet eller pilotförsök. Crowdsourcing som generellt begrepp är ännu inte välbekant bland många svenska kommuner och än mindre ur ett krisberedskapsperspektiv. Vidare finns det kvalitetsmässiga farhågor över till exempel inmatning av felaktiga data som genererar följdkonsekvenser. Det teoretiska ramverket presenterar flera olika forskningsområden som kan tillämpas för att lösa dessa farhågor. Det uppsatsen tillför forskningen är ett sammanställt utgångsläge utifrån existerande forskning och praktisk erfarenhet med goda möjligheter för framtida forskning (eller tillämpning) inom ett för Sverige synnerligen ungt och outforskat forskningsområde. / The purpose of this thesis is to add to the development of a knowledgebase concerning how crowdsourcing is used and experienced as a support to secure and develop quality within Swedish societal crisis management. This is accomplished by applying an explorative, pragmatic and abductive approach of mixed theory. Collected data consists of one survey with 119 respondents (municipalities) along with four qualitative interviews. The result show that crowdsourcing within Swedish societal crisis management is not known by the survey respondents but known within that context by the participants of the interviews. Malmö City and krisinformation.se applies crowdsourcing methods as a part of their crisis preparedness operation today, trials with crowdsourcing-like methods is conducted by SOS Alarm and last Västerås City are discussing this area for potential future development. Crisis related crowdsourcing operations within Sweden today are reduced to a few actors conducting either regular operations or trials. Crowdsourcing as a general term is not yet well known among many Swedish municipalities and even less known with a crisis preparedness perspective. Additionally, there are quality related concerns such as input of erroneous data leading to further consequence. The theoretical framework presents several research areas that can be applied in solution to such quality concerns. This thesis addition to research is a compiled platform based of existing research and practical experiences with plenty of room for future research or practical application within a for Sweden particularly young and unexplored field of study. / <p>2017-06-28</p>