Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskapsutveckling kring hur ”crowdsourcing” idag används och upplevs som ett stöd för att säkra och utveckla kvalitet inom svensk krisberedskap. Detta uppnås genom tillämpning av en explorativ, pragmatisk och abduktiv ansats av mixad metod. Insamlad empiri utgörs av en enkät med respondenter från 119 kommuner samt fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att crowdsourcing inom ramen för svensk krisberedskap inte är ett känt begrepp bland de responderande kommunerna men att intervjupersonerna känner till begreppet i relation till krisberedskap. Idag tillämpar Malmö Stad och Krisinformation.se crowdsourcing inom ramen för deras krisberedskapsrelaterade verksamhet, pilotförsök med crowdsourcing-liknande metoder pågår hos SOS Alarm. Västerås Stad diskuterar området inför eventuell framtida utveckling. Den verksamhet som idag bedrivs inom krisberedskapsrelaterad crowdsourcing inom Sverige är begränsad till endast ett fåtal aktörer som bedriver verksamhet eller pilotförsök. Crowdsourcing som generellt begrepp är ännu inte välbekant bland många svenska kommuner och än mindre ur ett krisberedskapsperspektiv. Vidare finns det kvalitetsmässiga farhågor över till exempel inmatning av felaktiga data som genererar följdkonsekvenser. Det teoretiska ramverket presenterar flera olika forskningsområden som kan tillämpas för att lösa dessa farhågor. Det uppsatsen tillför forskningen är ett sammanställt utgångsläge utifrån existerande forskning och praktisk erfarenhet med goda möjligheter för framtida forskning (eller tillämpning) inom ett för Sverige synnerligen ungt och outforskat forskningsområde. / The purpose of this thesis is to add to the development of a knowledgebase concerning how crowdsourcing is used and experienced as a support to secure and develop quality within Swedish societal crisis management. This is accomplished by applying an explorative, pragmatic and abductive approach of mixed theory. Collected data consists of one survey with 119 respondents (municipalities) along with four qualitative interviews. The result show that crowdsourcing within Swedish societal crisis management is not known by the survey respondents but known within that context by the participants of the interviews. Malmö City and krisinformation.se applies crowdsourcing methods as a part of their crisis preparedness operation today, trials with crowdsourcing-like methods is conducted by SOS Alarm and last Västerås City are discussing this area for potential future development. Crisis related crowdsourcing operations within Sweden today are reduced to a few actors conducting either regular operations or trials. Crowdsourcing as a general term is not yet well known among many Swedish municipalities and even less known with a crisis preparedness perspective. Additionally, there are quality related concerns such as input of erroneous data leading to further consequence. The theoretical framework presents several research areas that can be applied in solution to such quality concerns. This thesis addition to research is a compiled platform based of existing research and practical experiences with plenty of room for future research or practical application within a for Sweden particularly young and unexplored field of study. / <p>2017-06-28</p>