Syfte: Att studera bvc-sjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning. Bakgrund: Nyblivna föräldrar kan drabbas av förlossningsdepression och nedstämdhet efter förlossning. Detta kan störa den viktiga anknytningen till barnet och ge långsiktiga negativa konsekvenser för barnets fortsatta kognitiva och känslomässiga utveckling. Barnhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa hos barnet, bedriva hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, samt bidra till hälsosamma relationer inom familjen. Enligt familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en enhet och om en familjemedlem drabbas av ohälsa påverkar det hela familjen. Design: En kvalitativ design valdes för studien. Metod: Sju bvc-sjuksköterskor intervjuades våren 2017 och den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bvc- sjuksköterskornas erfarenhet är att föräldrarollen påverkas vid nedstämdhet vilket i sin tur kan påverkar anknytningen till barnet och relationerna inom familjen. Bvc-sjuksköterskornas erfarenheter visar också att det finns fördelar med att involvera hela familjen, men att bvc- sjuksköterskorna inte alltid känner sig trygga i att erbjuda stöd till familjen relaterat till brist på utbildning och erfarenhet. Bvc-sjuksköterskor erfar också att det är en utmanande arbetssituation med nedstämda familjer och att det kan vara svårt att upptäcka dem. Slutsats: Bvc-sjuksköterskors erfarenheter är att hela familjen påverkas vid en nedstämdhet. Det skulle vara betydelsefullt att inom bvc-verksamhet se hela familjen som en enhet eftersom alla i en familj påverkar varandra, men också för att familjemedlemmarnas mående kan vara avgörande för barnets framtida hälsa och utveckling. / Aim: To study child health care nurses’ experiences of families with prevalence of depression after childbirth. Background: New parents may suffer from maternity and paternity postpartum depression ranging from mild to severe. This can interfere with the important bonding to the child and give long-term negative consequences for the child's continued cognitive and emotional development. The child health service’s mission is to prevent childhood illness, to promote health and support parents, and contribute to healthy relationships within the family. According to family-centered care, the family is seen as a unit and if one family member suffers from ill health, it affects the whole family. Design: A qualitative design was chosen for the study. Method: Seven child health care nurses were interviewed in spring 2017 and the collected data was analyzed with qualitative content analysis. Findings: The child health care nurses’ experiences show that parental influence is affected by depression, which in turn can affect the relationship with the child and the relationships within the family. The experiences of the child health care nurses also show that there are benefits of involving the whole family, but the child health care nurses do not always feel confident in providing support to the family due to lack of education and experiences. The child health care nurses also experience that working with depressed families is a challenging work situation and that they can be hard to detect. Conclusion: The child health care nurses’ experience is that the whole family is affected at a postpartum depression. It would be beneficial for the child health care nurses to tend to the whole family as a single unit, partly because everyone inside the family affect each other but also because the overall well-being of the family as a whole can be crucial to the child’s future health and progress.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen. / Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.