<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

<p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p> / <p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p>

<p>I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med.</p><p>Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.</p><p>För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne.</p><p>Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå.</p><p>Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.</p>

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.

Previous studies have shown negative effects of noise on cognitive performance. However,these effects on memory have been less examined. This study was set out to investigate theeffect of noise on working memory as well as prospective memory in an adult population.One experiment group comprised of university students approached at the Umeå UniversityCampus volunteered for this study (​N​=30, ​M​=24.26 years of age). A reversed digit spanmemory test and an event-based prospective memory test were used to measure workingmemory and prospective memory under silent and noise condition. Results showed thatparticipants had significantly poorer performance on working memory task in noise conditioncompared to silent condition but not for the prospective memory task. Keywords: working memory, prospective memory, noise / Tidigare studier har visat att buller kan ha negativa effekter på vår kognitiva prestation. Dessa effekter på minnet har dock undersökts i mindre skala. Denna studie hade för avsikt att undersöka effekten av buller på arbetsminnet såväl som prospektiva minnet hos den vuxna populationen. En experimentgrupp bestående av frivilliga universitet studenter frågades att delta från Umeå Universitets Campus i denna studie (N = 30, M = 24.26 år gamla). En reversed digit span test och en event-based prospective memory test användes för att mäta arbetsminne och prospektiva minnet under tyst och buller tillstånd. Resultaten visade att deltagarna hade en signifikant sämre prestanda på arbetsminnestestet i buller tillstånd jämfört med tyst tillstånd men inte på prospektiva testet.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner. Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju. Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne. / This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions. The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed. The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med. Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation. För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne. Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå. Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar. Studien utförs med en inomgruppsdesign där sex försöksdeltagare i åldrarna åtta till nio år fick utföra olika tester. Tester från följande kategorier används: Minne och exekutiva funktioner. Efter en korrelationsanalys visar resultat inte på någon signifikant korrelation men detta kan bero på att samplingsstorleken är för liten. Resultat visar på en tendens till att exekutiva funktioner påverkar prospektivt minne men vidare studier behövs för att styrka detta samband.  Utöver att undersöka om det finns ett samband mellan prospektivt minne och inhibition gör denna studie en metodologisk utvärdering av tester indelade i kategorierna: Minne, exekutiva funktioner och generell intelligens, språkförståelse samt tre skattningsformulär kring vardaglig funktion. Den här utvärderingen resulterar i en metoddiskussion som återfinns i den andra delen av denna rapport.

Avhandlingen handlar om prospektivt minne (PM) hos personer med utvecklingsstörning. PM syftar på att formulera intentioner och genomföra dessa någon gång i framtiden, antingen inom en definierad tidsram eller i samband med en specifik händelse. Frågeställningar: 1. Finns det en kvalitativ och kvantitativ skillnad mellan prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning och en kontrollgrupp? (Artikel I – II) 2. Hur ser sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ut hos personer med utvecklingsstörning och, skiljer sig detta åt jämfört med kontrollgruppen? (Artikel II) 3. Vilka förutsättningar vid inkodning och hågkomst är kompatibla? (Artikel III) 4. På vilket sätt kan svag association mellan olika delar av information bidra till prospektiva minnesfel? (Artikel IV) 5. Går det att särskilja en hög- respektive lågpresterande grupp personer med utvecklingsstörning med avseende på prospektiv minnesprestation? (Artikel II) Personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen. Motsvarande gruppskillnad finns inte för självskattat minne. Prospektiv minnesprestation är bättre med bilder jämfört med ord som prospektiva ledtrådar, mest tydligt för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapacitet visade ett samband med både prospektivt minne och antalet falska minnen i kognitivt krävande situationer, till exempel, situationer med flera parallella prospektiva minnesuppgifter. Falska minnen och prospektivt minne hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Att felaktigt känna igen bilder med bara delvis bekanta delar och att känna igen prospektiva ledtrådar utan att komma ihåg själva intentionen hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning var också sämre än kontrollgruppen på att upprepa tidsintervall. Detta kan till exempel bero på bristande episodiskt minne och begränsade strategier för att lösa den här typen av uppgifter. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel. / This thesis deals with prospective memory (PM) in individuals with intellectual disability. The term refers to planning and executing actions that cannot be performed immediately and have to be stored in memory and retrieved either within a specified timeframe or to be associated with a specific event. Following research questions were explored: 1. Does prospective memory performance in the intellectual disability group differ quantitatively and qualitatively compared to a control group of individuals without intellectual disability? (Paper I – II) 2. What are the relations between prospective memory, working memory and episodic memory in individuals with intellectual disability, and how are these relations different from the relations found in individuals without intellectual disability? (Paper II) 3. What conditions constitute compatibility between encoding and retrieval of prospective memory tasks? (Paper III) 4. In what way might weak binding contribute to PM failure? (Paper IV) 5. Is it possible to identify high and low PM-performing groups of individuals with intellectual disability? (Paper II) The results of the studies demonstrated that individuals with intellectual disability commit more PM errors than individuals in the control group, despite similarities in self-rated memory. Pictures as PM cues improved PM performance in comparison to words in both groups. This may be important primarily for recognition of the PM cue, particularly in the intellectual disability group. As to working memory capacity, it also shows a relation to both PM performance and binding performance in cognitively demanding situations (e.g., tasks with multiple parallel PM tasks). Furthermore, it was found that binding is related to PM performance in the intellectual disability group as there is a relationship between feature errors and recognition of cues, though not retrieving the correct intention. Finally, time reproduction was found to be weak in the intellectual disability group compared to the control group. This may be due to, for example, weak episodic memory and limited strategies for solving this type of task. These findings are discussed in relation to PM training and PM aids.

Time Perspective (TP) describes the attitude individuals have towards the past, present, and future. This study investigated the associations between TP and self-reported everyday prospective and retrospective memory problems, controlling for stress. Ninety-five participants (18-60 years) completed an online survey which included the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), the Prospective Retrospective Memory Questionnaire, and the 10-item Perceived Stress Scale. Bivariate correlation analysis revealed that Past Negative, Present Fatalistic, and Future Negative views were associated with more self-reported prospective and retrospective memory problems. Moreover, a Future Positive view was associated with better prospective memory scores. TP biases were assessed using the Deviations From a Balanced Time Perspective measure (DBTP). Hierarchal regression analyses revealed that DBTP accounted for almost 30% of the variance in prospective memory scores and for 25% of the variance in retrospective memory scores, beyond stress. Taken together, the results show a significant link between TP and self-reported everyday memory problems. Future studies should take other variables such as depression, anxiety, mood, and personality into account to shed further light on the association between TP and everyday memory problems. Regarding practical implications, interventions that are aimed at promoting a balanced TP might be used to enhance everyday memory ability. / Tidsperspektiv (TP) beskriver attityden individer har till det förflutna, nuet och framtiden. Denna studie undersökte sambanden mellan TP och självrapporterade vardagliga prospektiva och retrospektiva minnesproblem, som kontrollerat för stress. Nittiofem deltagare (18-60 år) fyllde i en onlineenkät som inkluderade Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), Prospective Retrospective Memory Questionnaire och 10-item Perceived Stress Scale. Bivariat korrelationsanalys avslöjade att tidigare negativa, nuvarande fatalistiska och framtida negativa åsikter var associerade med mer självrapporterade prospektivt och retrospektivt minnesproblem. Dessutom var en framtidspositiv syn förknippad med bättre prospektivt minnespoäng. TP-biaser utvärderades med hjälp av måttet Deviations From a Balanced Time Perspective (DBTP). Hierarkiska regressionsanalyser visade att DBTP stod för nästan 30 % av variansen i prospektiva minnespoäng och för 25 % av variansen i retrospektiva minnespoäng, bortom stress. Sammantaget visar resultaten ett signifikant samband mellan TP och självrapporterade vardagsminnesproblem. Framtida studier bör ta hänsyn till andra variabler som depression, ångest, humör och personlighet för att ytterligare belysa sambandet mellan TP och vardagsminnesproblem. När det gäller praktiska implikationer kan interventioner som syftar till att främja en balanserad TP användas för att förbättra vardagsminnesförmågan.